01 Inledningsanförande, Måns Jacobsson

Måns Jacobsson F.d. Direktör och CEO, Internationella oljeskadefonderna, London

Sverige i en global kontext Nationell konferens om oljeskadeskydd 1 december 2015

Internationella harmoniseringsrävadnen

• Tidiga strävanden att harmonisera sjörätten • • • • •

Rhodiska sjörätten Hansan Visby sjörätt (1482) Nordisk lagharmonisering (1890-talet) Comité Maritime International (CMI)

• Numera reglering fråmst inom FN, IMO, UNCITRAL, EU • Enhetlig teknisk reglering inom sjöfarten väsentlig • SOLAS 1914, 1974 • MARPOL 73/78

1

Internationell reglering av miljöfrågor inom sjöfarten

• 1954 års oljeskyddskonvention • 1972 års Stockholmsdeklaration • MARPOL 73/78 med senare ändringar, bilagor och koder • 1992 års havsrättskonvention (UNCLOS) • Dessa traktater reglerar inte skadestånds- och ersättningsfrågor

2

Behövs enhetliga skadestånds- och ersättningsregler?

• Tidigare nationell skadeståndslagstiftning • Erfarenhet av större olyckor visade behovet av internationell reglering • Oljeföroreningar respekterar inte nationsgränser • Sverige har spelat en ledande roll inom IMO på detta område

3

Internationella ersättningssystem för oljetankerolyckor 10 kap. sjölagen Gamla systemet 1969 års ansvarighetskonvention 1971 års fondkonvention • 1971 års oljeskadefond

Nya systemet 1992 års ansvarighetskonvention 1992 fondkonvention • 1992 års oljeskadefond 2003 års tilläggsprotokoll • 2003 års kompletterande fond

4

Ersättningssystemet för oljetankers

•

1992 års ansvarighetskonvention •

•

133 stater

1992 fondkonvention •

•

114 stater (inkl. alla nordiska länder och andra Östersjöstater)

2003 års tilläggsprotokoll •

31 stater (inkl. alla nordiska länder och andra Östersjöstater utom Ryska Federationen).

5

Ersättningssystem i tre steg 3

2003 års protokoll om den kompletterande fonden

Komplettrande fonden

Mottagare av olja efter sjötransport

2

1992 års fondkonvention

Mottagare av olja after 1992 års oljeskadefond

sjötransport

1

1992 års ansvarighetskonvention

Fartygsägaren

Försäkring (P&I-klubbar)

6

Huvudprinciper

•

Fartygsägaren • Strikt ansvar för den registrerade fartygsägaren – mycket begränsade undantag • Ansvarsbegränsning • Obligatorisk ansvarsförsäkring; direkttalan mot försäkringsgivaren • Ansvarskanalisering till fartygsägaren

• • •

Vid behov, kompletterande ersättning från oljeskadefonderna

•

Nära samarbete oljeskadefonderna – P&I-klubbarna

Skadeståndskrav handläggs av domstolarna i den stat där skadan inträffade Olyckor där oljeskadefonderna medverkat har i allmänhet gjorts upp utan rättegång

7

Tillgängliga ersättningsbelopp 1992 års ansvarighets- och fondkonventioner SEK 2 430 milj. (203 milj. SDR) 2003 års tilläggsprotokoll SEK 9 000 milj. (750 milj. SDR)

8

Tillgängliga ersättningsbelopp vid tankfartygsolyckor 1992 CLC

$ (Millions)

1992 Fund 1 200

Supplementary Fund

1 000

800

600

400

200

0 0

20

40

60

80

100

120

140

160

Units of tonnage of ship (In thousands of units)

9

Skadetyper vid oljeutsläpp

• • •

Skador på egendom Kostnader för oljebekämpning till sjöss och sanering till lands Ekonomiska förluster inom t.ex. fiskeindustrin och turistnäringen • •

•

ekonomiska följdskador rena förmögenhetsskador

Miljöskador • ekonomiska skador orsakade av miljöförorening • skäliga åtgärder för att återställa den förorenade miljön •

ekologiska skador (ersätts inte)

10

2001 års Bunkerkonvention 10 a kap. sjölagen

Bunkerkonventionen omfattar

• • •

Skador genom förorening Orsakade av utsläpp av bunkerolja från andra fartyg är oljetankers Bunkerolja: olja som används (eller är avsedd att användas) för framdrivning av fartyget

12

Huvudprinciper i bunkerkonventionen

•

Strikt ansvar för fartygsägaren •

• • •

ägare, bareboat befraktare, redare, den som handhar fartygets drift

Obligatorisk försäkring Ingen ansvarskanalisering Inga bestämmelser om ansvarsbegränsning •

hänvisar till andra konventioner eller nationell lag

•

Ingen tilläggsersättning från en internationell fond

•

Omfattar samma skadetyper som ansvarighetskonventionen

13

Värdering av bunkerkonventionen

• Svagheter • • • •

Kompromisser Ansvarsbegränsningen Ingen ansvarskanalisering Ingen internationell fond

• Trots allt rimliga lösningar • Ratificerats av 78 stater (inkl. alla nordiska länder och andra Östersjöstater)

14

HNS-konventionen Förslag: 11 kap. sjölagen

Farliga ämnen

•

Reglerar ansvaret för skador orsakade av farlliga och skadliga ämnen (Hazardous and Noxious Substances, HNS)

•

Grundas på listor över ämnen upptagna i andra IMO-konventioner och koder MARPOL 73/78 (Appendix till Annex I) (Appendix IItill Annex II) IBC Code IMDG Code IGC Code BC Code

• • • • •

16

HNS-konventionen omfattar

•

• •

Ämnen som transporteras i bulk • Fasta ämnen • Flytande ämnen – Oljor – LNG och LPG Ämnen transporterade i förpackad form Sammanlagt ca 6 000 ämnen

17

Skador som omfattas

• • • •

Dödsfall och andra personskador Egendomsskador Kostnader för bekämpning av utsläpp till sjöss och sanering till lands Ekonomiska förluster inom t.ex. fiskeindustrin och turistnäringen • •

• •

ekonomiska följdskador rena förmögenhetsskador

Miljöskador • ekonomiska skador orsakade av miljöförorening • skäliga åtgärder för att återställa den förorenade miljön Under förutsättning att skadorna orsakats av ämnets farliga egenskaper

18

Ersättning i två steg

2

Andra steget

HNS-fonden

Mottagare av farliga ämnen efter sjötransport

Fartygsägaren

Försäkring (P&I-klubbar)

1

Första steget

19

Huvudprinciper för HNS-konventionen

• •

•

Samma principer som i ansvarighets- och fondkonventionerna Den registrerade fartygsägaren •

Strikt ansvar

•

Ansvarsbegränsning

•

Obligatorisk försäkring

•

Ansvarskanalisering till fartygsägaren

Vid behov, kompletterande ersättning från HNS-fonden upp till 250 milj. SDR (SEK 3 000 milj)

20

Ansvarsgränser enligt HNS-konventionen

21

HNS-fonden

• • •

Kommer att verka på samma sätt som oljeskadefonderna Finansieras genom bidrag av dem som tar emot farliga ämnen efter sjötransport Troligen gemensamt sekretariat med oljeskadefonderna

22

Ikraftträdande av HNS-konventionen

• • •

•

1996 års ursprungliga HNS konvention ej i kraft Ersatt genom 2010 års konvention För ikraftträdande krävs • ratifikation av minst 12 stater • fyra av dessa ska ha minst fartyg på sammanlagt 2 milj. GT • staterna som ratificerat måste ha tagit emot minst 40 milj. ton av andra farliga ämnen än oljor, LNG och LPG Ingen stat har ratificerat 2010 års HNS-konvention

23

HNS-konventionens förhållande till EU-rätten

• • •

HNS-konventionen reglerar jurisdiktion och verkställlighet av domar Dessa frågor numera under EU:s exklusiva behörighet EU:s råd måste ge tillstånd till ratifikation

24

Vad händer med NHS-konvetionen?

• • • • • •

Konventionen komplicerad Förberedelser för ikraftträdandet görs inom oljeskadefonderna och IMO Många länder arbetar på lagstiftning Sverige: Lagstiftning förbereds inom justitiedepartementet; avvaktar EU beslut Sista chancen att få en global reglering Kommer den att träda i kraft?

25

Är den internationella regleringen av skadeståndsansvar och ersättning tillfredsställande?

• För fartygsutsläpp god täckning • • • •

ansvarighets- och fondkonventionerna bunkerkonventionen HNS-konventionen (om/när i kraft) konventionen om avlägsnande av vrak

• Ingen internationell reglering av skador i samband med off-shoreverksamhet • Ingen internationell reglering av skador från landbaserade anläggningar

26