1. bakgrund till förslaget

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 2.3.2016 COM(2016) 62 final 2016/0036 (NLE)

Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

SV

SV

MOTIVERING 1.

BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•

Motiv och syfte med förslaget

Förslaget avser ett rådsbeslut, som ska antas i enlighet med artikel 218.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Vid den tjugoförsta konferensen med klimatkonventionens parter (COP 21) som ägde rum i Paris den 30 november till den 12 december 2015 antogs ett avtal om en global minskning av växthusgasutsläppen. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens parter som sammanlagt står för minst cirka 55 % av de totala utsläppen av växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Avtalet kommer att vara öppet för undertecknande av parterna till klimatkonventionen mellan den 22 april 2016 och den 21 april 2017. Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter till konventionen. En undertecknandeceremoni kommer att äga rum i New York den 22 april 2016. Parisavtalet är en milstolpe på global nivå för kraftfullare gemensamma insatser och för att påskynda övergången till ett världsomfattande koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle. Avtalet är ett framsteg jämfört med 1997 års Kyotoprotokoll som fram till Parisavtalet var världens enda rättsligt bindande fördrag för att minska växthusgasutsläppen och som innehåller åtaganden fram till slutet av 2020. Parisavtalet innehåller ett kvalitativt långsiktigt utsläppsminskningsmål i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. För att uppnå detta mål kommer parterna att fastställa eller uppdatera utsläppsminskningsmål. Från och med 2023 kommer parterna att göra övergripande inventeringar vart femte år, som bygger på de senaste vetenskapliga rönen och genomförandet fram till dess. Man kommer att bedöma framstegen och se över utsläppsminskningar, anpassning och stöd. •

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Inför COP 21 lade klimatkonventionens parter fram sina planerade nationellt fastställda bidrag till avtalet. Europeiska unionen och dess medlemsstater var den första större ekonomin som meddelade sina bidrag den 6 mars 2015. Bidragen innehåller ett åtagande om ett mål på minst 40 % inhemsk minskning av växthusgasutsläppen senast 2030 jämfört med 1990, såsom angavs i Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken för 2030. EU har redan inlett arbetet med att genomföra det fyrtioprocentiga minskningsmålet. När det gäller de sektorer som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (ETS) antog kommissionen den 15 juli 2015 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/87/EG för att främja kostnadseffektiva utsläppsminskningar och koldioxidsnåla investeringar. Syftet med förslaget är att ovanstående mål uppnås för de sektorer som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. Under 2016 kommer kommissionen också att lägga fram förslag om mål för medlemsstaterna inom sektorer utanför utsläppshandelssystemet, och om integrering av utsläpp och upptag från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

SV

2

SV

•

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

I Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 ställde man också upp ett mål om att minst 27 % av energiförbrukningen i EU ska utgöras av förnybar energi senast 2030. Ett vägledande mål på EU-nivå på minst 27 % har också fastställts för förbättrad energieffektivitet till 2030. Kommissionen kommer därför att slutföra sin översyn under 2016 och lägga fram förslag till åtgärder avseende förnybar energi och energieffektivitet, inklusive energieffektivitet i byggnader. 2.

RÄTTSLIG GRUND

Förslaget läggs fram enligt artikel 192.1 tillsammans med artikel 218.5 i EUF-fördraget. I artikel 218 i EUF-fördraget fastställs förfarandet för förhandlingar om och ingående av avtal mellan Europeiska unionen och tredjeländer eller internationella organisationer. I punkt 5 föreskrivs det särskilt att rådet, på förslag från kommissionen i dess egenskap av förhandlare, ska anta ett beslut om bemyndigande att underteckna avtal på Europeiska unionens vägnar. I enlighet med artiklarna 192.1 och 191 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen bidra till att ett antal mål uppnås, bland annat att bevara, skydda och förbättra miljön och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen. Det finns omfattande unionslagstiftning för genomförande av dessa mål som kommer att behöva ändras för att genomföra Parisavtalet. Detta kan bara uppnås genom unionslagstiftning.

SV

3

SV

2016/0036 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.5, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och av följande skäl:

SV

(1)

Vid den tjugoförsta konferensen med parterna till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (COP 21) som ägde rum i Paris den 30 november till den 12 december 2015 antogs ett avtal om en global minskning av växthusgasutsläppen. Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då minst 55 av konventionens parter som sammanlagt står för minst cirka 55 % av de totala utsläppen av växthusgaser har deponerat sina ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstrument. Europeiska unionen och dess medlemsstater är parter till konventionen.

(2)

Avtalet innehåller ett kvalitativt långsiktigt utsläppsminskningsmål i linje med målet att med god marginal hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och att sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. För att uppnå detta mål kommer parterna att fastställa eller uppdatera utsläppsminskningsmål. Från och med 2023 kommer parterna att göra övergripande inventeringar vart femte år, som bygger på de senaste vetenskapliga rönen och genomförandet fram till dess. Man kommer att bedöma framstegen och se över utsläppsminskningar, anpassning och stöd.

(3)

Den 6 mars 2015 meddelande Europeiska unionen och dess medlemsstater sitt planerade nationellt fastställda bidrag som innehåller ett åtagande om ett bindande mål på minst 40 % inhemsk minskning av växthusgasutsläppen senast 2030 jämfört med 1990, såsom angavs i Europeiska rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken för 2030.

(4)

Avtalet är öppet för undertecknande i Förenta nationernas högkvarter i New York under perioden 22 april 2016 – 21 april 2017.

(5)

Avtalet är i överensstämmelse med Europeiska unionens miljöpolitiska mål enligt artikel 191 i fördraget, det vill säga att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

(6)

Det finns omfattande unionslagstiftning för genomförande av dessa mål som kommer att behöva ändras för att genomföra Parisavtalet och detta kan bara uppnås genom unionslagstiftning.

4

SV

(7)

Avtalet bör därför undertecknas på Europeiska unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås längre fram.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Undertecknandet av Parisavtalet till Förenta nationernas klimatförändringar godkänns härmed på unionens vägnar.

ramkonvention

om

Avtalstexten ska undertecknas i New York den 22 april 20161. Artikel 2 Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar. Rådets generalsekretariat ska utfärda det instrument som ger den eller de personer som anges av kommissionen full befogenhet att underteckna avtalet, med förbehåll för att det ingås. Artikel 3 Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas. Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar Ordförande […]

Avtalstexten finns tillgänglig på webbplatsen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar: http://unfccc.int/documentation/documents/advanced_search/items/6911.php?priref=6 00008831. 1

SV

5

SV