10. Främjande och Förebyggande arbete

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Traktor förskola

Gäller för perioden ht2012- vt 2013

2012-09-21

1 (11)

Innehåll 1.

INLEDNING ........................................................................................................ 2

2.

LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP ....................................................... 2

3.

FN: S BARNKONVENTION .............................................................................. 2

4.

FÖRSKOLANS VISION ..................................................................................... 2

5.

KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS ................................................. 2

6.

TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER ........................................... 3

7.

ÅTGÄRDER VID AKUTA SITUATIONER ...................................................... 4

8.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ............................................................ 5

9.

NY PLAN VARJE ÅR ......................................................................................... 5

10. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE BILAGA 1 .................................................................................................................... 7 DISKRIMINERINGSGRUNDERNA ..................................................................... 7 BILAGA 2 .................................................................................................................... 8 LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP ........................................................... 8 Diskriminering.......................................................................................................... 8 Trakasserier .............................................................................................................. 8 Kränkande behandling .............................................................................................. 8 Repressalier .............................................................................................................. 9 BILAGA 3 .................................................................................................................. 10 FN:S BARNKONVENTION ................................................................................. 10

684092359

2012-09-21

1.

2 (11)

INLEDNING

Förskolan ska arbeta för barns lika rättigheter och möjligheter i en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 ska förskolan och skolan varje år upprätta en likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16§, diskrimineringslagen samt en plan mot kränkande behandling enligt 14 kap. 8§, skollagen. Planen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen vid verksamheten, enligt förordningen om barns deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan ska ta hänsyn till barnens ålder och mognad. Vi på vår förskola intervjuar de äldre barnen, regelbundet för att få deras synpunkter i ämnet Föräldrarna får möjlighet att hjälpa oss med kartläggningen av våra riskområden. Detta sker på höstens utvecklingssamtal eller föräldramöte i alla åldersgrupper.

2.

LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP

En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter – flickor och pojkar oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se bilaga 1. Alla barn har rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. 3.

FN: S BARNKONVENTION

Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna 2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3. 4.

FÖRSKOLANS VISION

Vi vill rusta barnen för framtiden. Vi vill skapa en miljö som stärker gemenskap och respekt för varandra. God stämning och hänsyn till varandras olikheter ska prägla klimatet på förskolan. Vi vill att alla barn känner sig sedda, och har nära och trygga relationer med både barn och vuxna. En miljö där inget barn blir diskriminerat, trakasserat eller blir utsatt för kränkande behandling. Vi vill stärka barnens självförtroende för att våga säga nej och ha verktyg så de kan agera mot mobbing, våld, rasism och kränkande behandling. 5.

KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS

Vi på Traktor förskola har tillsammans med barn, föräldrar/vårdnadshavare och personal gjort en kartläggning av våra riskområden. Kartläggningen består av: Föräldrar intervjuer Barnintervjuer Personalens iakttagelser och reflektioner. Dessa har sedan sammanställts till förskolans ”Riskområden”. Materialet har samman ställts av förskolans ”Likabehandlingsgrupp”.

684092359

2012-09-21

3 (11)

I tre till fem-årsgruppen kan detta förekomma Kränkningar: ex. På toaletterna, när man ej får sitta ifred. Fula ord, och olämpligt uppförande när de vuxna ej hör. På gårdens undanskymda platser I skogen samt i lekstugan.. Alla ställen där det ej finns vuxna med.. I ett till två-årsgruppen kan detta förekomma: Vid rutinsituationer när det är många barn samtidig ex.vis i hallen. . Svartsjuka på nya barn i gruppen. Rum utan personal Knuffar, putta varandra, låter bli att lyssna på en kompis som gör ”stopp handen”, tränger sig före, för att få en mer central plats, är kränkningar som förekommer i alla åldersgrupper. Uteslutningar i leken kan också förekomma i rum som ligger avsides. 1) Utvärdering av dessa riskområden har personalen gjort vid ett gemensamt tillfälle nu under våren 2012. 2) Utvärderingen visar att det är viktigt att vi i personalgruppen har tydliga strategier för hur vi fördelar oss både inom hus och utomhus för att i så hög utsträckning som möjligt minimera uteslutningar och kränkningar mellan barnen. 3) Att vi har en återkommande dialog med barnen om värdegrundsfrågor och hur vi kan vara en bra kompis. Dessa frågor kan lyftas både om något har hänt just nu, men också när som helst i verksamheten. 4)Åtgärder som har genomförts under året är: *personalen har delat upp sig på gården, så att vi har uppsikt över hela gården. *vi har varit i hallen, nära barnen när många är där samtidigt. *Medvetet begränsat antalet barn i vissa rum .Arbeta i få-grupper med barnen. *”Våra riskområden” är ett levande dokument vid våra planerings och reflektions tillfällen som vi har regelbundet under verksamhetsåret. *För att öka personalens medvetenhet har vi regelbundet ”Ped.Forum” där litteratur och normer och värden diskuteras av personalen.

6.

TYDLIGA MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER

Nuläget

Mål

Oro vi toabesök

Alla ska känna sig Personalen ska Alla pedagoger Nu på en gång trygga när de går på alltid finnas nära toaletten. toaletterna, när många barn är där, ex. vid utgång.

684092359

Åtgärder Hur?

Vem är ansvarig

När ska det göras?

2012-09-21

Nuläget

Mål

Vi vill förtydliga Vi vill bredda vårt genus arbete. barnens respekt för andras olikheter. Bredda barnens erfarenheter i litteraturen.

Uteslutning i lek på gården/inomhus

Alla ska känna sig trygga i leken.

Språkbruk/svordo Inga svordomar eller kränkande ord ska mar förekomma bland barnen.

4 (11)

Åtgärder Hur?

Vem är ansvarig

När ska det göras?

Genomföra ”etikveckan” i samband med internationella barndagen i oktober. Läsa böcker för barnen som skildrar olikheter.

Alla pedagoger Regelbundet i verksamheten

*lära barnen stopptecknet. *lära barnen att hämta en vuxen när de själva inte kan lösa ex. konflikten.

Alla pedagoger Regelbundet i verksamheten.

Vara nära barnen. Vuxna som förstärker gott beteende.

Alla vuxna, personal och föräldrar.

Alltid

Svartsjuka vid inskolningar

Alla barn ska känna Dela upp barnen sig bekräftade under inskolningen..

Alla som Dagligen arbetar med de yngsta barnen.

Hur blir vi bättre i arbetet med likabehandlingspl anen?

Fortbilda personalen Föreläsning och ge fler konkreta ”Hissad och ”verktyg” att Dissad”. använda i arbetet med barnen.

Chefen

Aug-2012

Alla målen ska följas upp och utvärderas i slutet av vårterminen 2013, eller vid behov. . 7.

ÅTGÄRDER VID AKUTA SITUATIONER

Rutiner för förskolan: Om ett barn blir utsatt för kränkande behandling i verksamheten av ett annat barn ska berörd personal ta hand om de inblandade barnen. När barnen hämtas av 684092359

2012-09-21

5 (11)

förälder/vårdnadshavare får de information av det inträffade av personalen. Vi vill att föräldern i möjligaste mån ska få första hands information vilket innebär att vi ibland ringer berörda föräldrar. En incident rapport (se bilaga) skrivs, på den skrivs vilka åtgärder som vidtagits om fallet ska följas upp eller är avslutat. Sedan ska förskolechefen ta del av den innan incident rapporten dokumenteras och sätts in i avsedd pärm. Incident rapporterna används sedan som underlag till nästa års kartläggning av riskområden. Om personal kränker ett barn tar vi direkt kontakt med förskolechefen som vidtar åtgärder enligt ”Rutin för anmälan av kränkande behandling av barn och elever inom För- och grundskolor”.(se bilaga) Likabehandlings gruppen och arbetslaget har rapporter om incidenter som en återkommande punkt på arbetslagsträffens dagordning. Förskolan har skyldighet att direkt agera när det uppdagas att ett barn blir utsatt/känner sig utsatt för kränkande behandling eller för trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det har ingen betydelse vem i personalgruppen som får kännedom om saken eller på vilket sätt det har kommit till personalens kännedom.

Utgångspunkten för utredningen kring situationen som uppstått är det enskilda barnets upplevelse. Föräldrarnas synpunkter är också viktiga att ta med. En väl genomförd utredning ska allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. 8.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

Under maj 2012 utvärderas förskolans riskområden av alla åldersgrupper. I början av höstterminen genomförs en ny kartläggning av barn, personal och föräldrar/vårdnadshavare, samt att vi utvärderar föregående plans riskområden. Har våra insatser varit tillräckliga? Hur arbetar vi vidare med våra nya riskområden? 9.

NY PLAN VARJE ÅR

Likabehandlingsarbetet/arbetet för att motverka kränkande behandling fortsätter med ny kartläggning och analys där ny likabehandlingsplan upprättas och dateras varje år.

10.

FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE

Traktor förskola arbetar återkommande med att stärka gemenskapen mellan barnen genom att bland annat ha: *gemensam sångsamling 1 gång /vecka, inslag av musik från andra länder samt tecken språk till enkla sånger. *”prova på dag” .En dag i veckan arbetar vi i ”tvärgruppen” med de äldsta barnen på förskolan. Innehållet i gruppaktiviteterna har ett genus syfte, och är inriktat på att

684092359

2012-09-21

6 (11)

stärka självkänslan, att bryta traditionella könsmönster och att våga prova det man ej själv väljer i första hand. *gemensamma traditioner i huset, men även mellan förskolorna. Jul/påsk lunch Jul/påsk pyssel Spring lopp på Grodängen Midsommarfirande Tema veckor ”Etik”

Förskolans förebyggande arbete bygger på information som vi får genom att flera gånger/ år intervjua de äldsta barnen på förskolan. Vi läser regelbundet böcker för barnen med ett rikt och varierat innehåll i ämnet ”likabehandling”. Där bland annat dessa böcker finns. ” Spelar roll, sa Virvel” (Carina Wilke, Charlotta Carlqvist) ”Ville Vilse (Carina Wilke, Katarina Dahlqvist) ”Prinsessor och Drakar” (Eva Eriksson, Christina Björk) ”Tilda med is och sol” (Carina Wilke, Inger Kolett) ”Leo för en dag/Lia för en dag” (Carina Wilke, Inger Kolett) ”Kompis krocken” (Carina Wilke, Rickard Wilke” ”Liv och Saga Stor, snabb och snygg” (Carina Wilke) ”Prinsessan i papperspåsen”

684092359

2012-09-21

7 (11)

BILAGA 1 DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder som diskriminering eller trakasserier alltid måste kunna kopplas till. Kön: Man eller kvinna. Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Om du har blivit diskriminerad av skäl som har samband med kön kan du anmäla detta. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet. Könsidentitet eller könsuttryck: Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Det handlar alltså om olika sätt att förhålla sig till könsidentitet och könsuttryck och inte om sexuell läggning. Transpersoner kan vara antingen hetero-, homo- eller bisexuella i lika stor utsträckning som den övriga befolkningen. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön. Etnisk tillhörighet: Man tillhör en grupp av personer som har samma hudfärg, nationella eller etniska ursprung. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. Religion eller annan trosuppfattning: Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering. Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar. Funktionsnedsättning: I diskrimineringslagen används begreppet funktionshinder och syftar till varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. DO använder istället begreppet funktionsnedsättning, vilket beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. DO anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador. Andra kan förväntas bli ett hinder i samhället i framtiden som till exempel HIV, cancer eller MS. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: Alla människor, oavsett ålder, kan anmäla diskriminering som har samband med ålder. 684092359

2012-09-21

8 (11)

BILAGA 2 LAGARNAS INNEHÅLL OCH BEGREPP Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering Diskriminering innebär att en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:  kön  könsidentitet eller könsuttryck  etnisk tillhörighet  religion eller annan trosuppfattning  funktionsnedsättning  sexuell läggning  ålder. Sedan 1 januari 2009 är det förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller könsuttryck och ålder. Skolorna är dock inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder. En rekommendation är att skolorna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden då det minskar risken för diskriminering och trakasserier. Elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen. Trakasserier Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot. Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av förälders eller syskons kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier. 684092359

2012-09-21

9 (11)

Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

684092359

2012-09-21

10 (11)

BILAGA 3 FN:S BARNKONVENTION Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

684092359