3 Tre analysnivåer - Studentlitteratur

3 Tre analysnivåer

A Aktörsnivå Aktör betyder verkställare. Inom statsvetenskapen är det en beteckning på den (person, organisation, stat etc.) som agerar, handlar. För att räknas som aktör inom internationell politik ska två krav vara uppfyllda: dels får aktören inte vara helt underställd någon annan aktör, dels ska man delta i växelspelet med andra aktörer, främst stater. Internationell politik och utrikespolitik handlar i mångt och mycket om samma sak. Men medan utrikespolitiken ser på den enskilda statens agerande gentemot omgivningen, har den internationella politiken mer ett fågelperspektiv och studerar förhållandet mellan stater. Eftersom staterna är en av huvudaktörerna i internationell politik har också staternas politik gentemot varandra hamnat i fokus. Därför ska utrikespolitiken granskas närmare i detta avsnitt. Andra aktörer inom den internationella politiken, som internationella organisationer och transnationella företag, kommer att presenteras i nästa kapitel. Utrikespolitiken omfattar många aktiviteter som kan vara svåra att skilja åt. Konkret kan det innebära att utrikesministern deltar i förhandlingar, undertecknar avtal, reser på statsbesök, uttalar sig för pressen om Sveriges eller andra länders politik etc. Riksdagen beviljar pengar till u-hjälp, ambassadbyggnader, tillsättning av tjänstemän inom utrikesförvaltningen. Sverige röstar i FN eller andra internationella organisationer. Försvaret försätts i höjd beredskap för att skydda landets territorium, till sjöss, till lands eller i luften. Utrikespolitiken kan också beskrivas mer schematiskt med tanke på de analyser som ska göras om landet ifråga. Ett sätt att försöka systematisera det konkreta innehållet i utrikespolitiken är att beskriva makt, utrikespolitiska medel, utrikespolitiska mål samt utrikespolitiskt beslutsfattande ur olika synvinklar (se figur 3.1). 30

6066 Kap 03

© Studentlitteratur

20 juli 2000 10.56:36

sida 30 av 104

Internationella organisationer

Stater

Transnationella företag

Utrikespolitik

Makt

Utr. pol. medel

Utr. pol. mål

Utr. pol. beslutsfattande

Geografi

Diplomati

Säkerhetsmål

Information

Naturtillgångar

Militära medel

Välfärdsmål

Tidsfaktorn

Befolkning

Ekonomiska medel

Ideologiska mål

Omgivningens karaktär

Industri Ledarskap o. diplomati

Beslutsfattarna

Psykologiska medel

Internationellt rykte

Figur 3.1 Staters utrikespolitik sett utifrån statens resurser eller maktfaktorer, som kan användas som maktmedel för att nå utrikespolitiska mål.

Makt Ett centralt begrepp inom utrikespolitiken är makt. Enligt vissa teorier strävar alla stater efter att bibehålla eller öka sin makt. Makt kan vara svårt att definiera och mäta, men en vanlig definition är förmågan att få andra att göra vad de annars inte skulle ha gjort. Ett annat sätt att tackla problemet är att studera vilka faktorer som kan vara av betydelse för att utöva makt. I praktiken innebär detta att man studerar staters resurser, som kan omvandlas till medel för att nå utrikespolitiska mål. Nedan ges exempel på några av dessa resurser. Geografi En stats geografiska läge kan innebära ett naturligt skydd mot militära angrepp. Två exempel på detta är USA och Storbritannien. Andra stater, exempelvis de baltiska staterna och Belgien, har mer öppna 31

© Studentlitteratur

6066 Kap 03

20 juli 2000 10.56:36

sida 31 av 104

landgränser intill mäktiga grannstater vilket ökar risken för konflikter och krig. Stater kan också vara mer strategiskt utsatta genom att de ligger vid sund eller viktiga farleder, som Danmark och Turkiet. Naturtillgångar Naturtillgångar kan vara av stor betydelse för en stats ekonomiska och militära styrka. Man får makt över andra när man har något de gärna vill ha. Det kan vara förekomsten av t.ex. aluminium, titan och uran, som används för olika slag av avancerad vapenframställning. Omvänt blir stater som saknar egna, för staten viktiga, resurser sårbara. Det arabiska hotet om oljestopp i Europa och Japan, 1973–74, ledde till att flera regeringar intog en mer positiv hållning till de arabiska kraven gentemot Israel. Kuwaitkriget (1991) kan också ses som ett uttryck för västvärldens intresse av att kontrollera oljan. Befolkning En stats befolkning kan påverka förutsättningarna för vilken roll den kan spela på den internationella marknaden. Faktorer som befolkningens storlek, ålderssammansättning, hälsotillstånd och utbildningsnivå kan vara av betydelse för en stats ställning i den internationella politiken. Kinas ställning som blivande stormakt grundas bl.a. på att landet har mer än en miljard invånare. Kineserna utgör nästan en fjärdedel av jordens befolkning. Enligt vissa prognoser kommer befolkningsökningen i världen att förändra förhållandena mellan olika världsdelar (se figur 3.2). Hur många människor orkar jorden med? Varningar om följderna av den s.k. befolkningsexplosionen har förekommit sedan lång tid tillbaka. Redan 1789 skrev den engelske forskaren Robert Malthus att människan förökar sig snabbare än framställningen av livsmedel. Två århundraden senare uppmanade den amerikanske biologen Paul Ehrlich världens medborgare att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra befolkningsexplosionen – om inte ”förökar människan sig till döds”, hävdade han. Länge gick tillväxten långsamt, för att därefter öka i allt snabbare takt. Omkring 1830 sprängde jordens befolkning enmiljardsgränsen, 32

6066 Kap 03

© Studentlitteratur

20 juli 2000 10.56:36

sida 32 av 104