4 Kurser inom programmet

HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATATEKNIK/ELEKTROTEKNIK Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning Programkod: TGDEY Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21

Utbildningsplan

Datateknik/elektroteknik Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning, Ingenjör on-line, 180 hp (Internet-based Study Programme in Computer Engineering/Electrical Engineering, 180 ECTS)

Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2007 eller senare.

DATATEKNIK/ELEKTROTEKNIK INTERNETBASERAD HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNING, INGENJÖR ON-LINE vid Högskolan i Gävle

1 Övergripande uppläggning Utbildningen ges i samarbete mellan Blekinge Tekniska Högskola, BTH, Högskolan i Kalmar, HIK, Växjö Universitet, VxU, Örebro Universitet, ÖU, Mittuniversitetet, MiUn, Umeå Universitet, UmU, Luleå Tekniska Universitet, LTU, och Högskolan i Gävle, HiG. Undervisningen är internetbaserad och möter ett behov av kvalificerade ingenjörsstudier och är anpassad för studerande som inte har möjligheten att studera lokalt vid högskola eller universitet. Utbildningen ger en bred bas, innehållande en obligatorisk basdel om 90 högskolepoäng, och förbereder för en mängd kvalificerade arbetsuppgifter med inriktning mot tekniska huvudområdet datateknik och elektroteknik. Efter ett år väljs en fördjupning inom någon av inriktningarna datateknik eller elektroteknik.

2 Mål 2.1 Mål för högskoleutbildning på grundnivå enligt Högskolelagen, 1 kap. 8 § Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas – förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, – förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och – beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att – söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, – följa kunskapsutvecklingen, och – utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 2.2 Mål för högskoleingenjörsexamen enligt Högskoleförordningen, bilaga 2 – examensordningen Högskoleingenjörsexamen Omfattning Högskoleingenjörsexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng.

2

Mål För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör. Kunskap och förståelse För högskoleingenjörsexamen skall studenten – visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och – visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap. Färdighet och förmåga För högskoleingenjörsexamen skall studenten – visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar och analysera och utvärdera olika tekniska lösningar, – visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar, – visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information, – visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, – visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och – visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. Värderingsförmåga och förhållningssätt För högskoleingenjörsexamen skall studenten – visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, – visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och – visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För högskoleingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Övrigt För högskoleingenjörsexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.

3

2.3 Särskilda mål för programmet Efter avslutad utbildning ska studenten kunna Kunskap och förståelse - (gren datateknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom det tekniska huvudområdet, med betoning på teknikområdet datateknik, på ett sätt som visar brett kunnande inom dessa områden, - (gren datateknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom linjär algebra, analys och diskret matematik och därigenom demonstrera relevanta kunskaper i matematik och naturvetenskap, - (gren elektroteknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom det tekniska huvudområdet, med betoning på teknikområdet elektroteknik, på ett sätt som visar brett kunnande inom dessa områden, - (gren elektroteknik) definiera, förklara och använda centrala begrepp inom linjär algebra, analys och matematisk statistik och därigenom demonstrera relevanta kunskaper i matematik och naturvetenskap. Färdigheter och förmåga - på ett självständigt och kreativt sätt och med helhetssyn identifiera, formulera och hantera frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar inom datateknik och elektroteknik, - (gren datateknik) tillämpa kunskaper i datateknik på ett sätt som vilar på områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet, samt ge exempel på aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - (gren elektroteknik) tillämpa kunskaper i elektroteknik på ett sätt som vilar på områdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet, samt ge exempel på aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - använda adekvata lösningsmetoder och algoritmer för att planera och genomföra uppgifter, utföra beräkningar och lösa problem inom givna ramar, - kritiskt, systematiskt och med utgångspunkt i relevant information integrera kunskap samt modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden, - utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för hållbar utveckling, - muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika målgrupper, - såväl enskilt som i grupp arbeta med projektuppgifter på ett sätt som visar förtrogenhet med projekt som arbetsform, - obehindrat använda olika lärandeplattformar och andra informationsteknologiska hjälpmedel för att kommunicera med andra och självständigt söka nya kunskaper Värderingsförmåga och förhållningssätt - med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter göra bedömningar inom det tekniska huvudområdet, - genom att anlägga sociala, ekonomiska och miljömässiga perspektiv på sitt arbete visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande,

4

-

-

genom ett aktivt och engagerat deltagande i internetbaserade grupparbeten visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, visa upp ett förhållningssätt till kunskap som präglas av ett aktivt, ansvarstagande och självreflekterande studiesätt och förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande kompetensutveckling

3 Beskrivning av programmet 3.1 Huvudområden 3.1.1 Tekniska huvudområdet DE (datateknik och elektronik) Grunderna inom det tekniska huvudområdet datateknik och elektronik studeras under utbildningens första år. Under höstterminen ges grundkurser i programmeringsmetodik och digitalteknik, och under vårterminen studeras mikrodatorteknik och elkretsteori. I början av andra året studeras grundläggande datakommunikation. Under tredje året finns möjlighet till breddning inom det tekniska huvudområdet genom att läsa påbyggnadskurser inom elektroteknik (för studenter som läser datateknikgrenen) respektive datateknik (för studenter som läser elektroteknikgrenen). 3.1.2 Teknikområdet Datateknik För studenter som läser datateknikgrenen är datateknik teknikområdet. Höstterminen i andra årskursen innehåller en fortsättningskurs i programmeringsmetodik med betoning på objektorienterad programmering. Under vårterminen i årskurs två studeras fler påbyggnadskurser inom datateknik: algoritmer och datastrukturer, databaser samt operativsystem. Årskurs tre innehåller fördjupningskurser inom datasäkerhet, webbprogrammering och nätverksprogrammering samt valbara fördjupningskurser inom datateknik. 3.1.3 Teknikområdet Elektroteknik Elektroteknikgrenens teknikområde är elektroteknik. Under höstterminen i årskurs två studeras analog elektronik, och under vårterminen ges kurser i mätteknik, signaler och system samt reglerteknik. Under tredje året studeras telekommunikationssystem, en fördjupning i signaler och system, digital kommunikation samt valbara fördjupningskurser inom elektroteknik. 3.1.4 Projektkurser Under vårterminen i årskurs ett ges en kurs i projekt och projektmetodik, med inriktning mot konstruktion av en mikrodator. Under den avslutande terminen ges en projektkurs i trådlös datakommunikation. Denna kurs är gemensam för både datateknik- och elektroteknikgrenen. 3.1.5 Ingenjörsstödjande och projektstödjande kurser Under utbildningens första termin ges en kurs i datoranvändning och lärande i internetmiljö samt grundkurser i matematik: linjär algebra och analys. Under höstterminen i årskurs två ges en fortsättningskurs i analys och en valbar icke-teknisk

5

kurs, och på vårterminen ges kurser i diskret matematik (datateknikgrenen) respektive matematisk statistik (elektroteknikgrenen).

3.1.6 Examensarbete Utbildningen avslutas med ett examensarbete som genomförs på helfart under andra halvan av vårterminen i årskurs tre. Genom examensarbetet ska kunskaperna från tidigare kurser tillämpas, breddas och fördjupas. Studenten ska genom examensarbetet visa att målen för för grundläggande högskoleutbildning som anges i Högskolelagen, de mål för högskoleingenjörsutbildning som finns angivna i högskoleförordningen samt de särskilda mål som anges i denna utbildningsplan har uppnåtts. 3.1.7 Kurser Tekniskt huvudområde DE Teknikområde Datateknik, 75 högskolepoäng Programmering, grundkurs, 7,5 högskolepoäng Mikrodatorteknik, 7,5 högskolepoäng Programmering, fortsättningskurs, 7,5 högskolepoäng Algoritmer och datastrukturer, 7,5 högskolepoäng Databaser, 7,5 högskolepoäng Operativsystem, 7,5 högskolepoäng Datasäkerhet, 7,5 högskolepoäng Webbprogrammering, 7,5 högskolepoäng Nätverksprogrammering, 7,5 högskolepoäng Valfri kurs inom datateknik, 7,5 högskolepoäng Teknikområde Elektroteknik, 75 högskolepoäng Digitalteknik, 7,5 högskolepoäng Elkretsteori, 7,5 högskolepoäng Analog elektronik, 7,5 högskolepoäng Mätteknik, 7,5 högskolepoäng Signaler och system I, 7,5 högskolepoäng Reglerteknik, 7,5 högskolepoäng Telekommunikationssystem, 7,5 högskolepoäng Signaler och system II, 7,5 högskolepoäng Digital kommunikation, 7,5 högskolepoäng Valfri kurs inom elektroteknik, 7,5 högskolepoäng Projektkurser och övriga kurser inom tekniska huvudområdet, 22,5 högskolepoäng Mikrodatorprojekt, 7,5 högskolepoäng Projektkurs inom trådlös kommunikation, 7,5 högskolepoäng Datakommunikation, 7,5 högskolepoäng Ingenjörsstödjande kurser Matematik 22,5 högskolepoäng Linjär algebra, 7,5 högskolepoäng

6

Analys I, 7,5 högskolepoäng Analys II, 7,5 högskolepoäng Diskret matematik, 7,5 högskolepoäng eller Matematisk statistik, 7,5 högskolepoäng Ingenjörsverktyg och övriga ingenjörsstödjande kurser 22,5 högskolepoäng Datoranvändning och E-learning, 7,5 högskolepoäng Valfria icke-tekniska kurser, 15 högskolepoäng

3.2 Undervisning och examination 3.2.1 Livslångt lärande Det pedagogiska synsätt som utbildningen vilar på är att allt lärande är en aktiv dynamisk process som sker i samverkan mellan lärare och studenter. All undervisning och handledning ska utgå från att studenten tar eget ansvar för studierna och för aktivt kunskapssökande. Lärandet innebär att de teoretiska och praktiska kunskapsmomenten som kurserna innehåller ska integreras till användbara kunskaper och färdigheter hos varje individ. På så sätt ges studenten möjlighet till personlig utveckling som är av stort värde för den kommande yrkesfunktionen och ett livslångt lärande. Studenten ska också tillägna sig beredskap för förändringar och förmåga att ompröva sina kunskaper för att aktivt kunna medverka i utveckling och utvärdering av professionens kompetensområde. Olika undervisnings- och arbetsformer ska träna studenten i ett aktivt sökande efter kunskap, kritiskt tänkande och reflektion, träning i att uttrycka sig i tal och skrift samt i att kunna använda sig av teknisk och vetenskaplig litteratur. Utbildningen vill ge utrymme för de olika samverkande lärosätenas profil vad gäller arbetssätt och pedagogiska utgångspunkter. På så sätt kan utbildningen vara en plattform för pedagogisk utveckling, som stimulerar till en levande pedagogisk och ämnesdidaktisk dialog mellan studenter och lärare från olika lärosäten. 3.2.2 Undervisning Utbildningen bedrivs huvudsakligen på distans via internet. Ett mindre antal gemensamma samlingar kan förekomma. Campusbaserad, högskoleförlagd undervisning kan även ges inom ramarna för specifika avslutningsprofiler. Under utbildningens första år, som är gemensamt för både inriktningarna, läggs en grund inom såväl det tekniskahuvudområdet datateknik och elektroteknik som matematik och övriga ingenjörsstödjande moment. Under första året tränas också förmågan att arbeta i projektform, genom en projektkurs som ska ge studenterna grundläggande kunskaper om projektarbete. Särskilt betonas arbete i projekt där tekniska hjälpmedel behövs för att möjliggöra kommunikation mellan projektmedlemmar som finns på olika orter. Inför andra året väljer studenterna att inrikta sig mot något av teknikområdena datateknik eller elektroteknik, och även under andra och tredje året är projektarbeten ett viktigt inslag. Projekten genomförs som delmoment av kurser, och under det tredje året även som en självständig projektkurs.

7

Progressionen inom utbildningen erhålls genom en succesiv fördjupning inom det valda teknikområdet. Det sker såväl genom ämnesfördjupning och utveckling av det vetenskapliga förhållningssättet som genom en fördjupad kompetens i relation till ingenjörsyrket genom projektkurserna, de ingenjörsstödjande kurserna och det avslutande examensarbetet. 3.2.3 Examination Examination sker inom ramen för de kurser som ingår i programmet. Formerna för examinationen väljs på ett sådant sätt att de ger studenten möjlighet att visa upp de olika kunskaper och kunskapsformer som uttrycks av de förväntade studieresultaten. Det innebär att en mängd olika examinationsformer kommer att förekomma under utbildningen, till exempel skriftliga och muntliga tentamina samt muntlig och skriftlig redovisning av laborationer, inlämningsuppgifter och projektuppgifter.

3.3 Studentinflytande För programmet finns ett programråd vilket består av företrädare för yrkeslivet, lärare samt studenter. Programrådet är rådgivande och programansvarig är ordförande. Studentrepresentanter finns i högskolestyrelsen, utbildnings- och forskningsnämnderna och i institutionsstyrelserna. Gefle Studentkår utser studentrepresentanter.

3.4 Internationalisering Inom programmet finns möjligheter till internationellt studentutbyte. Högskolan i Gävle har utbyte med ett antal universitet och högskolor både inom och utanför Europa inom ramen för olika organisationer. Det är möjligt att både läsa kurser och genomföra examensarbeten utomlands. Bedömning av och tillgodoräknanden av kurser som studerats utomlands görs av en särskilt ansvarig vid Högskolan i Gävle. På samma sätt som studenter från HiG åker utomlands för att studera kan Högskolan i Gävle ta emot utbytesstudenter från dessa lärosäten. Som en del i internationaliseringsarbetet tar vi emot lärare från andra länder för undervisning inom ämnesområdet. Delar av vissa kurser kan ges på engelska. Kurslitteraturen som används inom programmet är såväl på svenska som på engelska. En särskild organisation på HiG handlägger ärenden som berör internationalisering, och möjligheter finns för studenter att vända sig dit i fall intresse finns för internationellt utbyte.

3.5 Teknik och samhälle En viktig utgångspunkt för utbildningen är att en ingenjör måste kunna se på ny teknik ur ett samhälleligt perspektiv. Ingenjören behöver kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi. Efter utbildningen ska studenten kunna väga in humanvetenskapliga och miljömässiga krav vid problemlösning och produktutveckling, och ha förutsättningar att verka för en miljöanpassad teknik. Arbetsformer som utvecklar dessa förmågor är därför viktiga inslag i utbildningen. 8

4 Kurser inom programmet Till kurserna inom programmet har studenterna platsgaranti. Anmälan till kurser kommande termin skall göras. Ändring i kursföljden kan göras i samråd med i programmet aktiva studenter. Ändring av i programmet ingående kurser beslutas av utbildnings- och forskningsnämnd. Ändring av period då kurs ges beslutas på institutionsnivå. Alternativt kursval kan göras i samråd med programansvarig under förutsättning att målen för programmet uppfylls. Beskrivning av kurser/kursblock samt bilaga med kursflöde1: G = grundnivå A = avancerad nivå Årskurs 1. Period Kurskod Kursnamn 1:1 1:1 1:2 1:2 1:3 1:3 1:4

Datoranvändning och elearning Linjär algebra Programmering, grundkurs Digitalteknik Mikrodatorteknik Analys, grundkurs Mikrodatorprojekt

1:4

Elkretsteori

Årskurs 2. Period Kurskod Kursnamn 2:1

Datakommunikation

2:1 2:2

Analys, fortsättningskurs Programmering, fortsättningskurs Analog elektronik Valfri icke-teknisk kurs Algoritmer och datastrukturer Diskret matematik Mätteknik Matematisk statistik

2:2 2:2 2:3 2:3 2:3 2:3 1

323DVB

322DVB 3MI21A 3MS01A

Högskolepoäng 7,5

Nivå Huvudområde G

7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5

G G G G G G

7,5

G

Högskolepoäng 7,5

Datateknik / elektroteknik Matematik Datateknik Elektroteknik Datateknik Matematik Datateknik / elektroteknik Elektroteknik

Nivå Huvudområde G

7,5 7,5

G G

Datateknik / elektroteknik Matematik Datateknik

7,5 7,5 7,5

G G G

Elektroteknik Datateknik

7,5 7,5 7,5

G G G

Matematik Elektroteknik Matematik

Kurser som ges av Högskolan i Gävle är markerade med grå färg.

9

2:4 2:4 2:4 2:4

Databaser Operativsystem Signaler och system I Reglerteknik

Årskurs 3. Period Kurskod Kursnamn 3:1 3:1 3:1 3:1 3:2 3:2 3:2

309DVB

3:3 3:3 3:4 3:4

310DIB

Datasäkerhet Webbprogrammering Telekommunikationssystem Signaler och system II Nätverksprogrammering Digital kommunikation Valfri kurs

7,5 7,5 7,5 7,5

Högskolepoäng 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5

G G G G

Datateknik Datateknik Elektroteknik Elektroteknik

Nivå Huvudområde G G G G A/G A/G G

Projektkurs inom trådlös kommunikation Valfri kurs

7,5

A/G

7,5

G

Examensarbete Examensarbete

15 15

G G

Datateknik Datateknik Elektroteknik Elektroteknik Datateknik Elektroteknik Datateknik / elektroteknik Datateknik / elektroteknik Datateknik / elektroteknik Datateknik Elektroteknik

5 Behörighet Behörig att antas till Datateknik/Elektroteknik Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning, Ingenjör on-line, är den som dels uppfyller villkor för grundläggande behörighet för högskolestudier och dels följande särskilda behörighet: Ämne Matematik Fysik Kemi

Kurs D B A

Betyg i vart och ett av de i särskilda behörigheten ingående ämnena skall vara lägst Godkänd.

6 Betyg Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.

7 Examensbestämmelser 7.1 Examensbenämning Högskoleingenjörsexamen med inriktning mot datateknik, 180 högskolepoäng.

10

Bachelor of Science in Computer Engineering, 180 credits. Högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elektroteknik, 180 högskolepoäng. Bachelor of Science in Electronics Engineering, 180 credits.

7.2 Examenskriterier För att erhålla bevis över högskoleingenjörsexamen med inriktning mot datateknik fordras att den studerande med godkänt resultat slutfört kurser om minst 180 högskolepoäng. Examen skall bland annat innefatta minst 20 högskolepoäng i matematik, minst 20 högskolepoäng övriga ingenjörsstödjande kurser, samt minst 90 högskolepoäng inom det tekniska huvudområdet DE (datateknik/elektronik) varav 60 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det teknikområdet datateknik. Av dessa poäng ska minst 15 högskolepoäng omfatta ett självständigt examensarbete. För att erhålla bevis över högskoleingenjörsexamen med inriktning mot elektroteknik fordras att den studerande med godkänt resultat slutfört kurser om minst 180 högskolepoäng. Examen skall bland annat innefatta minst 20 högskolepoäng i matematik, minst 20 högskolepoäng övriga ingenjörsstödjande kurser, samt minst 90 högskolepoäng inom det tekniska huvudområdet DE (datateknik/elektronik) varav 60 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det teknikområdet elektroteknik. Av dessa poäng ska minst 15 högskolepoäng omfatta ett självständigt examensarbete. För att uppfylla examensfordringarna för teknologie kandidatexamen behöver studenter som följer programmet komplettera med bland annat studier i matematik. Individuell studieplan kan upprättas av programansvarig. 7.3 Examensbevis Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis. Varje examensbevis ska följas av en examensbilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet (Högskoleförordningen 6 kap 15 §). Bilagan kallas Diploma Supplement. Diploma Supplement ska underlätta erkännande och tillgodoräknande av en svensk examen vid anställning och fortsatta studier utomlands men också i Sverige.

8 Övriga föreskrifter 8.1 Övergångsbestämmelser Studenter antagna till Datateknik/Elektroteknik Internetbaserad högskoleingejörsutbildning hösten 2003 och 2004 respektive 2005 och 2006 följer då gällande studiegångar samt då gällande lokala examensordningar angående högskoleingenjörsexamen. Studenter antagna hösten 2007 följer den lokala examensordning som gäller för högskoleingenjörsexamen från och med hösten 2007. För studenter antagna till senare del av program samt för studenter med studieuppehåll upprättas särskild studieplan av programansvarig i samråd med studievägledare. 8.2 Övergångsregler mellan årskurser

11

För att få studera vidare i de högre årskurserna utan restriktioner skall den studerande vid övergången till årskurs två ha uppnått minst 45 högskolepoäng. Studerande som ej uppfyller detta krav skall kontakta studievägledare för individuell studieplanering.

12