6012a instruktioner

IFYLLNADSINSTRUKTIONER för ansökan om miljötillstånd för pannanläggningar, bilaga 6012a Uppdaterad 8.6.2005 Om denna blankett används, ifylls den separat för varje panna. 1.

Pannans typ och brännprocess antecknas med hjälp av tabellen nedan (t.ex. svävbäddsförbränning, cirkulationsbädd). Huvudklass Brännareförbränning

Sidoklass 1 Tungolja

Sidoklass 2 Tryckbrännare Tryckluftbrännare Rotationsbrännare Ångdispersionbrännare Lättoljebrännare Naturgas Flytgas Biogas Övrig gas Konventionell brännare Low-NOx -brännare Konventionell brännare Low-NOx -brännare Konventionell brännare Low-NOx -brännare Bubblande bädd Cirkulationsbädd Försedd med tryck Svävbädd + brännare

Lättolja Gas

Dammförbränning

Hörnförbränning Väggförbränning Takförbränning

Svävbäddsförbränning

Svävbäddsförbränning

Rostförbränning

Fast rost Mekanisk rost Fast + mekanisk rost Rost + brännare Lättolja Naturgas Lättolja Naturgas Tungolja Biogas Koksverk Masugn Sintringsverk Smältning

Gasturbin Dieselmotor

Tillverkning av metaller

Cellulosaindustri

Övrig förbränning

Förgasningsförbränning

Induktionsugn Ljusbågsugn Kupolugn Konverter LowSolids HiSolids

Sodapanna Mesaugn Panna för förbränning av luktgas Tegelugn Cementugn Kalkugn Defibrering av mineral/glasull Brännugn för sjukhusavfall Spillvärmepanna Torktrumma/ugn Asfaltstation Förgasning Pyrolys

Utan tryck Försedd med tryck Utan tryck Försedd med tryck

Pannan förses med signum (t.ex. P1), som antecknas på stadsplaneskissen, processchemat och processchemat över luftutsläpp. Pannans möjliga namn uppges också. Med drifteffektområdet avses det mest typiska driftområdet för pannan (MW), t.ex. 2–5 MW. Driftsättet: grundbelastningspanna, toppbelastningspanna, reservpanna, extra panna.

6012a instr. / 06.2005

1

2.

Elproduktionen antecknas, om det är möjligt för enstaka pannor.

4.

Om utsläppen inte renas, antecknas det här och går över till punkt 5. Renare och reningsmetoder Reducering av partikelutsläpp  skrubber  cyklon  elfilter  multicyklon  fiberfilter  övrig, vilken? Reningsteknik för NOx- och SOx-utsläpp Reducering av NOx-utsläpp  low-NOx -brännare  matning av övre luft  övrig stegvis tillförsel av förbränningsluft  cirkulering av rökgas

   

stegvis bränsletillförsel SCR SNCR övrig, vilken?

Reducering av SOx-utsläpp  våtmetod  halvtorr  matning av absorbent i eldstaden

 

Lifac övrig, vilken?

Renaren/metoden förses med signum (t.ex. R1, R2), som antecknas på stadsplaneskissen, processchemat och processchemat över luftutsläpp. 5.

Anläggningens totala utsläpp i luften antecknas på miljötillståndsansökans huvudblankett (6012) i punkt 10. Här antecknas utsläpp i luften från en enskild panna efter renaren eller om utsläppen inte renas, processens/pannans utsläpp i luften. Om det finns flera renare/metoder efter varandra, antecknas utsläppen i luften efter den sista renaren. Renarens/metodens separeringsgrad antecknas dock alltid, garantivärdet när det är frågan om en ny anläggning. PM10 betyder småpartiklar, vars diameter är mindre än 10 m. Utsläppen antecknas som den torra gasens volym per normkubikmeter. För rökgasen antecknas den syre- eller koldioxidhalt (i torra gaser), i vilken halten är kalkylerad. Regeln är att utsläppshalten antecknas för fasta bränslen vid 6 %:ig syrehalt och för flytande eller gasformiga bränslen vid 3 %:ig syrehalt. Enheter för de genomsnittliga specifika utsläppen, genomsnittliga halten och största halten i timmen är mg/MJ eller mg/m3(n) beroende av statsrådets beslut som begränsar det ifrågavarande utsläppet. Bestämningsmetod: T = materialbalans, K = koefficient, Y = enkel mätning + uppföljning av driftstid, P = enkel mätning + kontinuerlig uppföljning av processparameter + uppföljning av driftstid, J = kontinuerlig utsläppsmätning. Övriga utsläpp:  koldioxidutsläpp (se utsläppskoefficienter på nästa sida)  metaller och tungmetaller (kg/a ja g/m3, de lämpliga delarna ifylles, se utsläppskoefficienter nedan)  dioxin- och furanföreningar (PCDD/F, ng/m3(n), se utsläppskoefficienter på nästa sida)

6012a instr. / 06.2005

2

Utsläppskoefficienter för metaller och tungmetaller Bränsle/renare Tungolja - ingen separering - dynamisk separering Stenkol - ingen separering - dynamisk separering - skrubber - elfilter - elfilter + skrubber Trä/bark - ingen separering - dynamisk separering - skrubber - elfilter Torv - ingen separering - dynamisk separering - skrubber - elfilter Svartlut - elfilter - elfilter + skrubber Gas Blandförbränning

Cd

Cr

2 1

0,3 0,2

1 0,5

2,5 1

0,03 0,03

130 26 17 7,8 1,0

18 3,6 2,3 0,2 0,09

1 000 200 130 5 1,5

350 70 45 4 1,8

1 0,3 0,13 0,1

5 2 0,65 0,5

35 9 4,5 2

81 33 11 0,5

2,8 1,1 0,4 0,02

140 56 18 0,8

2 0,85 0

3 2 0

0,5 0,09 0

CO2-utsläppskoefficienter Bränsle Bensin Tungolja Lättolja Dieselolja Spillolja Stenkol Koks Antracit Flytgas Naturgas Biogas Raffinerigas Masugngas Kokseringsgas Svartlut Frästorv Stycketorv Torvpellett och -briketter Slis, bark och spån Övrigt trä

Utsläppskoefficient (g/MJ) Cu Hg Ni

As

t CO2/TJ 72,7 77,4 74,1 73,0 77,4 94,6 108,0 94,6 63,1 56,1 56,1 65,0 259,0 40,5 109,6 105,9 102,0 97,0 109,6 109,6

Pb

V

Zn

300 150

25 10

1 000 450

12 6

3,7 3,7 3,3 1,4 0,95

800 160 100 4 1

790 160 100 3,9 1,2

1 400 270 180 6,9 3,1

1 500 300 195 84 12

51 5

0,5 0,5 0,45 0,5

30 8,5 3,9 2

45 12 6 3,4

100 25 13 9

700 54

220 89 29 1,3

2,6 2,6 2,3 1,3

140 58 19 0,8

170 68 22 1

180 74 24 1,1

330 130 43 8

0

0

0,8 0,3 50 0,8 0,09 27,5 0 0 0 0 varierar enligt bränslekombinationen

Utsläppskoefficienter för dioxiner och furaner (mg I-TEQ/TJ) Bränsle Tungolja Lättolja Stenkol Trä/bark Torv Naturgas Gasturbin/olja Dieselkraftverk/olja Svartlut Blandavfall Sjukhusavfall Industriavfall Avloppsslam

Pannans bränsleeffekt (MW) 1–50 50–300 300–2 000 0,0004 0,0004 0,0004 0,0005 0,0005 0,0005 0,005 0,004 0,004 0,07 0,021 0,021 0,0175 0,0175 0,0175 0,0005 0,0005 0,0005 0,0005 0,0005 0,0005 0,0005 0,0005 0,0005 avgörs separat avgörs separat avgörs separat avgörs separat avgörs separat

Signumet för utsläppsstället för rökgaserna och utsläppshöjden från markytan antecknas. Kalkylering av utsläpp från oljepannor Partikelutsläpp (t/a) MH = 0,04 x Q x Ma/1 000 Svaveldioxidutsläpp (t/a) MS = 0,02 x S x Ma, om 0 % förbinds i askan Utsläpp av kväveoxider (t/a som NO2) MN = 0,004 x Ma (1–5 MW, både tung- och lättolja) MN = 0,008 x Ma (5–50 MW, både tung- och lättolja) Q = partikelutsläpp: om utsläppet inte mätts, tungolja: 75 mg/MJ (1–5 MW), 40 mg/MJ (5–50 MW) lättolja: 7 mg/MJ (alla panneffekter) S = bränslets svavelhalt (%), Ma = bränslekonsumtion (t/a) Andra kalkyleringsanvisningar för utsläpp Hupa M., Boström S. ja Nermes M., Energiatuotannon kokonaispäästöt Suomessa, KTM Energiaosasto, sarja D:162, 1988, 50 s. Pienten ja keskisuurten energiantuotantolaitosten ilmansuojelu, Ympäristöministeriö, ympäristönsuojeluosasto, Muistio 1/95.

6012a instr. / 06.2005

3

6.

Här beskrivs uppföljningen av renarens eller reningsmetodens funktion, åtgärder som bör vidtas när renaren är ur drift och eventuella störningstillstånd i renarens funktion.

7.

Här beskrivs åtgärder som vidtas i störnings- eller undantagstillstånd (bl.a. renarens bypass-möjlighet, anteckningar i pannprotokollet om störningar, orsaken till störningarna, åtgärder som vidtagits, kalkylering av störningsutsläpp).

8.

Pannans driftskontroll: mätningsapparatens namn antecknas i fall förbränning uppföljs med hjälp av den ifrågavarande storheten Utmatningssättet och alarmgränser för kontinuerliga mätningar: utmatningssättet antecknas i kolumnen, i mätningsapparater ställda alarmgränser antecknas bredvid varje storhet som uppföljs. Utmatningssätten:  instrumentindikering  registrerande mätningsinstrument  adb-registrering och –utmatning. Frekvens för periodiska mätningar: mätningsfrekvensen antecknas här, t.ex. en gång om dagen, två gånger i veckan osv. Sotningar: hur ofta sotas pannan, hurdant är sotningssystemet. Effektreglering: styrning av brännarens effektreglering (t.ex. brännaren är modulerande, det finns en eller två munstycksförgasare i brännaren). Reglering av förbränningsluft: hur regleras förbränningsluften (t.ex. förreglerad eller automatisk O 2-styrning).

9.

Mätningsprincip: t.ex. pitot-rör, infraröd- eller termisk metod Mätningsområde: t.ex. 0–100°C, 0–100 ppm osv. Provtagningsprincip: t.ex. utspädande provtagning. Övriga storheter som mäts: – metaller och tungmetaller – dioxin- och furanföreningar (PCDD/F), HCl, HF

10.

Provtagningsstället bör ingå i beskrivningen av mätsystemet, t.ex. i pipan I1 (pipans signum) på 20 m höjd.

6012a instr. / 06.2005

4