AKursbeskrivningJmfPolsystvt2014 - IEI

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Statsvetenskap Våren 2014 Kursansvarig: Mikael Rundqvist Lärare: Mariana S Gustafsson (MG), Mikael Rundqvist (MR)

140402

733G19: Politiska system i jämförande perspektiv, 6 hp Vecka 15

Datum Måndag 7 april

Tisdag

Lokal: Se Time Edit 13-15 10-12

8 april Fredag

16

08-17 (gruppvis)

Måndag

13-15

14 april 13-15

Tisdag 22 april

Onsdag

10-12

Föreläsning 2:

MR

Seminarium 1 (om EU) se särskilda frågor (och detaljerat schema) nedan

Föreläsning 3

MG

MR

Föreläsning 4

MR

Föreläsning 5

MR

Politikens aktörer (M 10-12) 08-17

Seminarium 2 (om utvalda länder) enligt särskilt schema som finns att fylla i på (gruppvis) studentexpeditionen i A-huset 10-12

23 april Fredag

Introduktion till kursen/ Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)

Hur styrs länderna? (M 7-9)

16 april 17

MR

Regeringarnas handlingsutrymme (M 5-6)

15 april Onsdag

Föreläsning 1:

Lärare

Sammanflätningen i EU (M 4, 13-15)

11 april

Tisdag

Ämne

Tid/Sal

Föreläsning 6

MG

MR

Demokratisering (Linde & Ekman) 08-17

Seminarium 3 (om demokratisering) enligt särskilt schema nedan

25 april

(gruppvis)

19

Må 5 maj

08-12

Salstenta

22

Lör 31 maj

08-12

Omtenta

1

MG

Kursens mål, innehåll, och arbetsformer Kursens målsättning är att bygga vidare på kunskaperna om det svenska politiska systemet genom att relatera de svenska förhållandena till andra staters politik och förvaltning. Fokus under kursen ligger på hur olika institutionella strukturer påverkar den politiska kulturen i respektive land. Den jämförelse som görs mellan olika statsskick och förvaltningsmodeller under kursen ämnar bidra till ökad förståelse om hur jämförande studier kan genomföras och vilka vinster som kan uppnås med detta vetenskapliga förhållningssätt. Kursen kommer även att inkludera moment där EU:s politik, struktur, och förvaltning studeras. Kursens pedagogiska modell bygger på en blandning av föreläsningar, seminarier och självstudier. Syftet med föreläsningarna är att introducera studenterna för kursens grundläggande dimensioner, exempelvis hur den institutionella strukturen skiljer sig åt mellan olika stater och vilka konsekvenser dessa skillnader har på den politiska kulturen. Föreläsningarna kommer även att introducera jämförande politik som vetenskapligt fält och metod. Seminarierna ämnar bidra till en fördjupad förståelse av dessa dimensioner genom att lämna utrymme för reflektion och gemensam kritisk diskussion. Inför seminarierna förväntas studenterna läsa relevanta delar av litteraturen samt genomföra de angivna uppgifterna (se nedan). Återkoppling (”feedback”) kommer att ske i samband med seminarierna.

Examination På kursen ges betygen underkänd, godkänd, och väl godkänd. För godkänt eller mer krävs: Obligatorisk närvaro i samband med kursens tre seminarier, eller inlämning av slutförda extrauppgifter för varje missat seminarium. Seminariedelen av kursen kommer endast att bedömas som antingen godkänd, eller underkänd. Ett godkänt betyg är nödvändigt för att erhålla ett godkänt slutbetyg (eller mer) på kursen. En avslutande salstentamen. För godkänt betyg krävs att provdeltagaren erhåller minst 50 procent av de utdelade poängen och för ett väl godkänt betyg krävs minst 75 procent. Poäng utdelas i relation till respektive svars tydlighet, sakliga korrekthet, samt uppvisad nivå av analytisk och argumentationsförmåga. Väl godkänt resultat på den avslutande examinationen innebär ett väl godkänt sammanlagt slutbetyg – förutsatt ett godkänt betyg på seminariedelen.

2

Litteratur Ekman, Joakim & Linde, Jonas (2006) Demokratiseringsprocesser: teoretiska ansatser och empiriska studier, Lund: Studentlitteratur Magone, José (2011) Contemporary European Politics – A Comparative Introduction, London: Routledge Artiklar kan tillkomma. Referenslitteratur (ej obligatorisk) Lindahl, Rutger (2007), Utländska politiska system. (13:e upplagan). Stockholm: SNS förlag.

Seminarium 1 (11 april) Seminariet är ett litteraturseminarium som bygger på boken Contemporary European Politics – A Comparative Introduction (kapitel 3, 13-15). Samtliga studenter förväntas vara inlästa på den litteraturen och beredda att diskutera densamma. De dimensioner deltagarna ska fokusera på är hur maktdelningen fungerar mellan EU:s olika institutioner och hur kompetenserna är fördelade mellan EU:s institutioner och medlemsstaterna, samt vilken demokratisk legitimitet som organisationen innehar. Jämförelser kan med fördel göras med hur olika statssystem är organiserade men det går även bra att vara kritisk till sådana jämförelser. Seminariet kommer att genomföras i mindre grupper (se separat dokument nedan för gruppindelning). Tider och lokaler enligt nedan Diskussionsfrågor: Vem/vilka har makten i EU? Hur har Europaparlamentets makt ökat sedan första valen 1979? Diskutera genom att jämföra med övriga EU-institutioner samt nationella parlament. På vilket sätt kan EU och dess institutioner jämföras med andra statssystem? På vilket sätt inte? Diskutera genom att jämföra med andra länder och/eller andra internationella organisationer. Är EU demokratiskt? Varför? Varför inte? Diskutera genom att jämföra med andra länder och/eller andra internationella organisationer. Diskutera för- och nackdelarna med ett mer överstatligt EU. Vad menas med begreppet Europeanisation? Diskutera genom att referera både till vertikala (top-down) och horisontella processer. Hur ser kompetensfördelningen ut mellan de överstatliga (EU) institutionerna och medlemsländerna? Diskutera genom att referera till minst tre policyområden där kompetenserna skiljer sig. Diskutera EU:s framtid – vilken typ av utveckling går EU mot?

3

Seminarium 2 (22 april) Seminariet bygger på presentationer och diskussioner av gruppuppgift. Tider och lokaler enligt nedan Gruppuppgiften Arbetet ska genomföras i grupper om max 4 studenter per grupp (se separat dokument för gruppindelning). Utifrån Magones Contemporary European Politics – A Comparative Introduction har ni i uppgift att genomföra en beskrivande och diskuterande jämförelse av tre länders styrelseformer och centrala politiska utmaningar. I examinationen ingår både den skriftliga och muntliga presentationen. Skriftligt Sammanfatta i ett PM ländernas styrelseskick ifråga om formerna för politiskt beslutsfattande och förvaltning samt diskutera, också utifrån kurslitteraturen, vilka problem och möjligheter som dessa styrelseformer generellt för med sig. Sammanfatta till sist vilka centrala politiska och demokratiska utmaningar era respektive länder har att hantera. En jämförande studie syftar inte enbart till rena deskriptiva jämförelser av olika länders institutionella arrangemang, utan även till att klargöra likheter och skillnader angående de effekter respektive politiska systems utformning har på landet i fråga. Det blir därmed naturligt och givande att diskutera eventuella positiva och negativa effekter med respektive lands politiska system. Det handlar med andra ord inte enbart om att uppvisa faktaorienterad kunskap om skillnader mellan länder utan även ha förmågan att kunna tolka och förklara grunden och effekterna av dessa skillnader. Ni kan även använda er av andra relevanta källor för komplettering av substantiellt empiriskt material om länderna som finns exempelvis på Internet eller i annan adekvat litteratur. Tänk dock på att inneha ett elementärt källkritiskt förhållningssätt vid användandet av andra källor eller litteratur. Omfånget på gruppuppgiften bör vara ca 4-5 sidor. Gruppuppgiften ska medtas och lämnas in på seminariet den 15 november. Muntligt I samband med seminariet förfogar varje grupp över ca 15-20 min för en muntlig presentation av era resultat där ni även lyfter fram en eller två frågor/dimensioner som ni anser centrala och som kan diskuteras i gruppen. Totalt planerar vi att spendera ca 25 minuter åt redovisning och diskussion per grupp. Alla grupper ska på seminariet också vara beredda på att reflektera, diskutera och kritiskt analysera varandras grupparbeten.

Seminarium 3 (25 april) Seminariet är ett litteraturseminarium som bygger på Linde och Ekmans bok Demokratiseringsprocesser: teoretiska ansatser och empiriska studier. Samtliga studenter förväntas vara inlästa på den litteraturen och beredda att diskutera densamma. Seminariet kommer att genomföras i mindre grupper (se separat dokument för gruppindelning). Tider och lokaler enligt nedan

4

Frågor för fortsatt diskussion: Varför är valet av definition på demokratibegreppet inte enbart en teoretisk fråga? Vilka är skälen till att Robert ”Dahls polyarkidefinition är den mest accepterade demokratidefinitionen inom demokratiseringsforskningen”? (sidan 19) Vad är innebörden av Linde och Ekmans utsaga att de ansluter sig till ”en (sådan) kvalificerad syn på konsolideringsbegreppet” (demokratisk konsolidering - sidan 25)? I vilka avseenden innebär Diamonds indikatorer på konsoliderad demokrati en vidareutveckling av Linz och Stepans tredimensionella definition av konsoliderad demokrati? inte minst med utgångspunkt i Rustows begrepp ”habituation”… Vilken är innebörden i Waylens kritik mot den snäva (institutionella) demokratidefinitionen? Vilka tre (eller möjligen fyra) idealtyper går det att urskilja i litteraturen om transitioner (eller övergångar) till ett demokratiskt styrelseskick? Varför är majoritetsvalsystem inte någon bra lösning för länder med djupa etniska, religiösa, regionala eller andra splittrande skiljelinjer? Vad menas med de ”snöbolls”- eller demonstrationseffekter som Uhlin talar om (utifrån Huntingtons tankar) och varför tenderar dessa effekter att bli viktigare under den så kallade tredje demokratiseringsvågen? I vilka fem punkter sammanfattar Linde och Ekman demokratiseringslitteraturens lärdomar? Vilka åtgärder skulle vara bra att vidta i Sverige idag för att på ett positivt sätt konsolidera den institutionaliserade demokratin? (jfr sidan 230)

5

Schema för seminarierna Tider och lokaler enligt nedan (för gruppindelning, se separat dokument) Seminarium 1 Grupp 1 2 3 4

Fredag 11 april (Sal S 35) 08.15-10.00 10.15-12.00 13.15-15.00 15.15-17.00

Seminarium 2

Grupp 4 3 2 1

Tisdag 22 april (Sal S 25) 08.15-10.00 10.15-12.00 13.15-15.00 15.15-17.00

Seminarium 3 Grupp 3 1 4 2

Fredag 25 april (Sal S 25) 08.15-10.00 10.15-12.00 13.15-15.00 15.15-17.00

6