ANDNINGSBESVÄR

Klinikrutin nr 3:38 Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo Länssjukhuset i Kalmar

Ansvarig:

Laura Österdahl, öl Jessica Andersson, ssk Cina Grön, bsk Skapad/reviderad: 2007-01-01/2014-02-16 Gäller tom: 2017-11-13

ANDNINGSBESVÄR

Många barn som vårdas på neonatalavdelning har andningsstörningar av något slag. Att det är så vanligt beror på att lungorna genomgår den mest genomgripande omställningen vid födelsen. Vätskan i lungorna ska då bytas ut mot luft. Att barnet har besvär med andningen märks tydligt. Barnet andas snabbt, med mer än 60 andetag/minut. Andningen är lite kvidande, så kallad grunting. Bröstkorgen kan vara indragen och man ser också hur näsvingarna rör sig vid andningen. Barnet kan ha mer eller mindre blåsjaskig färg och kan behöva extra syrgas.

Neonatal andningsstörning; NAS Den lindrigaste formen av andningsstörning vid födelsen kallas för NAS; neonatal andningsstörning. En orsak kan vara att barnet är lite kallt. Det vanligaste är att luftfyllnaden av lungorna är lite fördröjd. Besvären går snabbt över.

Pulmonell adaptionsstörning; PAS En lite allvarligare orsak till andningsbesvär är att lungvätska står kvar i vissa delar av lungan. Sjukdomen betecknas som wet lungs eller pulmonell adaptionsstörning, PAS. Det kan bero på asfyxi, planerat sectio, diabetes hos mamman, måttligt för tidigt född mm. Barnet röntgas för att man ska kunna fastställa att det rör sig om PAS. Barnet behandlas med syrgas (30-40 %). Oftast kan man sänka syrgasen redan inom ett dygn. I vissa fall kan man ge syrgas via CPAP. Sjukdomen är lindrig och ger inga men.

Infant Respiratory Distress Syndrom; IRDS Den svåraste formen av andningsstörning är Infant Respiratory Distress Syndrom, IRDS eller RDS. Andningsbesvären (andningsfrekvens över 60, cyanos, grunting, näsvingespel och indragningar) debuterar inom fyra timmar efter partus. Även här röntgas barnet för att fastställa att det rör sig om IRDS. Orsaken är i första hand brist på surfaktant. Incidensen är omvänt relaterad till gestationsålder. Asfyxi, elektivt sectio, diabetes hos mor samt manligt kön ökar risken, medan intrauterina stresstillstånd såsom tillväxthämning minskar risken. Syrgasbehovet ökar under första dygnet till skillnad från PAS, då det minskar. I första hand ges syrgas och tidig CPAP behandling, som helst bör startas på förlossningen.

1

Klinikrutin nr 3:38 Barn- och ungdomskliniken/Vaggan Neo Länssjukhuset i Kalmar

Ansvarig:

Laura Österdahl, öl Jessica Andersson, ssk Cina Grön, bsk Skapad/reviderad: 2007-01-01/2014-02-16 Gäller tom: 2017-11-13

Bronkopulmonell Dysplasi; BPD Underburna barn som vårdats i respirator och har kvarstående lungröntgenförändringar, samt behöver extra syrgastillförsel efter vecka 36 har definitionsmässigt kronisk lungsjukdom; Bronkopulmonell Dysplasi - BPD. ( För mer information se PM-pärm.) Den främsta orsaken är uttalad omognad. Man behandlar med syrgas, diuretika, steroider och beta-mimetica. Dessa barn kan när de blir äldre få kvarstående besvär i form av obstuktiva bronkiter.

Lunginflammation Lunginflammation som är medfödd orsakas ofta av grupp B-streptokocker; GBS. Barnet kan då bli allvarligt sjukt med symtom, som påminner om dem man ser vid PAS eller RDS. Tidig vattenavgång, feber hos mamman, oväntade RDS symtom talar för pneumoni, med eller utan sepsis. CRP kan vara negativt initialt. Blododling måste utföras och behandling med antibiotika måste omedelbart startas.

Mekoniumaspiration Drabbar oftast överburna barn som utsatts för asfyxi. Mekonium orsakar en kemisk lunginflammation. Det är viktigt att dessa barn sugs i svalget innan de tar sina första andetag. I övrigt behandlas det som PAS eller IRDS, dvs med syrgas och CPAP.

Pneumothorax Pneumothorax uppstår vid luftläckage från luftvägarna. Det kan uppkomma spontant hos nyfödda, annars ofta i samband med RDS eller mekoniumaspiration, särskilt om barnet andas mot respirator. Mindre pneumothorax behandlas med syrgas om barnet inte är alltför underburet. Mer uttalad pneumothorax kräver att man akut lägger ett pleuradrän.

Apnéer En praktisk definition är andningsuppehåll som varar längre än 15-20 sekunder eller som leder till bradycardi (puls lägre än 100) eller desaturation (saturation lägre än 85 %). Primär apné; beror på omognad. Sekundär apné; kan vara tecken på sjukdom.

2