Arbeta med styr dokumenten - NCM

Anna Grödevik

Arbeta med styr­dokumenten Hur kan styrdokumenten levandegöras och bli en självklar utgångspunkt för utformningen av klassrumsaktiviteter? Här får vi ta del av tankar kring denna fråga och hur man som lärare tydliggör målen i dokumenten.

E

fter att ha studerat kreativ matematik på Karlstads universitet har jag fått ta del av forskning kring matematikutveckling. Lärarnas medvetet uttalade mål ökar elevernas motivation. Att tydliggöra målen och på så sätt stärka elevernas kunskapande i min egen verksamhet, är avsikten med det arbete som denna artikel grundar sig på.

Var befinner vi oss idag? Det framgår av de nationella kvalitetsgranskningarna att elevers kännedom om mål och betygskriterier är mindre inom matematik än i andra ämnen, ”Man vet vad som krävs i andra ämnen men inte i matematik” ( Skolverket, 2003, s 32). I den nationella utvärderingen av grundskolan 2003, NU 03, framgår att nästan en tredjedel av eleverna inte tycker att de får reda på vad som krävs för att nå de olika betygsnivåerna i matematik (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Är det så att en stor del av eleverna inte ser styrdokumenten som något som angår dem utan mer som en hjälp för lärare vid betygsättning? I de nationella kvalitetsgranskningarna finns en bilaga (Skolverket, 2003) där inspektörerna listat ett antal delkriterier som de anser kännetecknar en verksamhet som stimulerar barns och elevers lust att lära. Ett av dessa kriterier är att lärarna har medvetet uttalade mål. Min tolkning är att både elever och lärare ska vara väl insatta i vilka mål undervisningen strävar mot och att detta är av stor betydelse för en framgångsrik matematikundervisning. Vi kan jämföra med den nationella kvalitetsgranskningen, Läs och skrivprocessen som ett led i undervisningen (Skolverket, 2000), där det tydligt rekommenderas att den generella kompetensutvecklingen bör utgå från den faktiska vardagspraktiken och att en av de punkter som måste tas upp är hur man kan levandegöra styrdokumenten i klassrummen och hur eleverna ges möjlighet att få inflytande och ta mer och mer ansvar för sin kunskapsinhämtning. Med stöd i dessa två kvalitetsgranskningar har jag arbetat med styrdokumenten i årskurs 9.

Nämnaren  nr 4 • 2009

19

Att levandegöra styrdokumenten Vi måste levandegöra våra styrdokument för dem som i allra högsta grad berörs av dem, eleverna. Vi behöver inte göra omskrivningar och förenkla språket, vårt mål bör vara att visa eleverna och ge dem en förståelse för vad som står i skolans viktigaste styrmedel. ”Då elever förstår kursplanernas mål kan de skapa lämpliga lärstrategier och på så vis få inflytande och ökat ansvarstagande över sin undervisning” (Myndigheten för skolutveckling, 2007, s 25). Formativ bedömning, i samspel med elevernas ökade förståelse för vilka kvaliteter och krav vi har på dem, stimulerar och synliggör lärandet vilket i sin tur leder till att eleven ökar tilltron till sin egen förmåga samtidigt som motivation och självinsikt stärks. En bedömning för lärande där vi följer elevernas lärprocess och stimulerar lärandet.

I praktiken Som ett första led i ett aktivt arbete med styrdokumenten i undervisningen fick eleverna skriva ned vad de inte förstod i uppnåendemålen i matematik för år 9 samt betygskriterierna i matematik för Väl godkänt och Mycket väl godkänt. Vilka begrepp var svåra att förstå i sammanhanget och vilka begrepp kände de sig helt främmande inför? Detta inledande arbete var tänkt att ge eleverna en grundläggande förståelse av de olika begreppen för att vi vid kommande arbeten endast skulle behöva repetera de begrepp som är relevanta inom det aktuella arbetsområdet. Ord som eleverna inte förstod var: förvärvat, rationella tal, överslagsräkning, matematiska konventioner och generella strategier. Några ord som eleverna inte tog upp men som jag ändå ville föra en diskussion omkring var: hela tal, färdigheter, skriftliga räknemetoder och tekniska hjälpmedel. Anledningen till att jag valde att även diskutera dessa begrepp var att jag ville undvika missuppfattningar som kan bero på hur eleverna tolkar orden och att begreppen här ska sättas i ett matematiskt sammanhang. Därefter följde en genomgång av talmängder och en diskussion kring innebörden av de olika begreppen.

150 1 0,1

Naturliga tal Hela tal

1/3

1,5

Reella tal

√2

Nämnaren  nr 4 • 2009

2

-75

3

5

-3

-1

Rationella tal

20

7

13

12/7 √3

3,14

8/3 e

π

Vilka mål har vi fokuserat på? För att gå vidare med det dagliga arbetet i klassen och levandegöra styrdokumenten fick eleverna arbeta med en uppgift i Uppslagsboken, Algebrakapplöpning. Sedan fick de enskilt fundera på vilka mål och kriterier de hade arbetat med under lektionen. Därefter gick de åter ihop gruppvis och fick gemensamt komma fram till vilka punkter de arbetat med. Vi avslutade med en redovisning i klassen där de också fick motivera på vilket sätt de arbetat kring de mål och kriterier som de kommit fram till i gruppen. Att motivera för varandra blir också ett sätt att för sig själv och i gruppen bli säkrare på betydelsen av mål och kriterier. De grupper som hade svårt att knyta ihop uppgiften med mål och kriterier var hjälpta av de motiveringar de hörde från andra grupper i sitt fortsatta arbete med liknande uppgifter inom andra moment.

Hur går vi vidare? Vid arbetet med att tydliggöra mål och kriterier är det bra att använda rika problem, Strävor eller liknande uppgifter som kan utvecklas och behandlas utifrån olika svårighetsgrader. Att också arbeta med målen och betygskriterierna kan bli en del av undervisningen, precis som exempelvis laborativa inslag och arbete i läroboken. Att arbeta med mål och kriterier på ett aktivt sätt blir också ett viktigt led i utvecklingen mot en mer formativ bedömning, eftersom elevens medvetenhet om sitt eget lärande ökar och de olika kvaliteterna i matematiken blir tydligare.

Litteratur Myndigheten för skolutveckling (2007), Matematik – En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Skolverket (2003), Rapport 221: Lusten att lära – med fokus på matematik. Skolverket (2000), Läs och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Nämnarentema (2002), Uppslagsboken. NCM, Göteborgs universitet. Myndigheten för skolutveckling (2007), Svenska – En samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.

Nämnaren  nr 4 • 2009

21