Att hantera källor - Aranäsgymnasiet

Att hantera källor

Josefine Möller och Meta Bergman 2014

Inledning När man skriver ett skolarbete är det viktigt att redovisa var man har fått informationen ifrån. Anledningen är att trovärdigheten ska kunna bedömas och att författaren till texten äger rättigheterna till den. Det finns en mängd olika sätt att ange källor att välja emellan, det viktiga är att du väljer ett sätt och att du är konsekvent. Denna manual visar hur du kan göra. De modeller som visas här är Oxford- och Harvardmodellen. De olika modellerna består av två delar, en hänvisning i texten (texthänvisningen) och en beskrivning i källförteckningen (referensen). Alla exempel i manualen visar hur det ska se ut I din text och hur Referensen till källförteckningen ska skrivas. Genom länken nedan kan du få de olika systemen mer utförligt beskrivna. http://www.ub.umu.se/skriva/skriva-referenser/vanliga-referenssystem Om du använder information från våra databaser erbjuds det oftast hjälp med att skapa referenser, utnyttja gärna den hjälpen. Det finns också hjälpmedel i form av referenshanteringssystem som t.ex. gratisprogrammet Zotero som man kan använda sig av. Gör det till en vana att alltid spara referenser till alla källor du använder i ett särskilt dokument, det är alltid lättare att ta bort referenser än att lägga till efteråt.

Att ange kä llor i lö pande text.

För en mer utförligt hjälp med hur du kan skriva din rapport finns i dokumentet Skriv! på hemsidan, där får du hjälp med textens olika delar och hur de hänger ihop. När du skriver ett arbete är det viktigt att du löpande hänvisar varifrån du har fått informationen ifrån, din text ska vara full av parenteser eller fotnoter där du anger källor.

Böcker Med Oxfordsystemet: Författarens efternamn, tryckår och sidan du tagit informationen ifrån. Exemplet är ett citat ur Spökstaden av Ransom Riggs. Exempel: ”Vi klättrade nerför tornet till våra väntande vänner och tog ett tårögt farväl av Claire och Fiona under det stora skuggträdet”.1 Med Harvardsystemet: Författarens efternamn och årtalet inom parentes. Exempel: ”Vi klättrade nerför tornet till våra väntande vänner och tog ett tårögt farväl av Claire och Fiona under det stora skuggträdet” (Riggs 2014)

Internetsidor Med Oxfordsystemet: Ange hemsidans hela adress (URL) i fotnoten. Exempel: Solning innebär alltid en risk för hudskador, men om man ändå vill sola ska man göra det med försiktighet. 2 Med Harvardsystemet: Författarens efternamn och årtal inom parentes. Exempel: Solning innebär alltid en risk för hudskador, men om man ändå vill sola ska man göra det med försiktighet (Åkerblom 2014). Ibland finns det ingen personlig författare angiven till en webbsida, då anger man organisation, företaget eller motsvarande först. Exempel: Vill du ha hjälp att hitta bra källor för ditt arbete? Du kan boka egen tid med en bibliotekarie som visar dig lämpliga resurser och diskuterar värdering av dina källor. (Aranäsgymnasiets bibliotek 2014) 1 2

Riggs, 2014, sid 123 http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Solskador-pa-huden/

Dagstidningsartiklar Med Oxfordsystemet: Artikelns titel inom citattecken, dagstidningens namn (kursiverat), utgivningsdatum och sida. Exempel: Ungefär var tredje person som vänder sig till primärvården lider av psykisk ohälsa 3 Med Harvardsystemet: Författaren och årtal inom parentes. Exempel: Ungefär var tredje person som vänder sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. (Linderoth 2014)

Tidskriftsartiklar Med Oxfordsystemet: Titel, tidskriftens namn, år, nummer eller månad. Exempel: ”I Sverige pågår flera försök med att stärka immunförsvaret så att det klarar av att döda tumörer. Efter åratal av motgångar talar forskarna nu om ett genombrott.” 4 Med Harvardsystemet: Författare och årtal inom parentes Exempel: ”I Sverige pågår flera försök med att stärka immunförsvaret så att det klarar av att döda tumörer. Efter åratal av motgångar talar forskarna nu om ett genombrott.”(Söderlund Leifler 2014)

3

”Många med psykisk ohälsa får inte träffa psykolog”, ETC, 2014-07-04, sid 3.

4

Immunsystemet får hjälp att bekämpa cancer, Forskning & Framsteg, 2014, nr 6.

Att ange kä llor i kä llfö rteckningen.

Längst bak i ditt arbete ska du ha med källförteckningen. Där ska dina källor utförligt redovisas.

Böcker När du använder information från en bok så hittar du oftast den informationen du behöver på titelsidan som brukar ligga som första sidan efter pärmen. Det som ska vara med i källförteckningen är bokens författare, årtal, titel, upplaga (om det inte är 1.a), förlagsort och förlag. Titeln kan man kursivera så att den syns tydligt. Med Oxfordssystemet: Exempel: Riggs, Ranson. Spökstaden. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2014. Bryman, Alan. Social research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press, 2008. Rushdie, Salman. The ground beneath her feet. New York: Henry Holt, 1999. Med Harvardsystemet: Exempel: Riggs, Ranson. (2014). Spökstaden. Stockholm: Rabén & Sjögren. Bryman, Alan. (2008). Social research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press.

Internetsidor När du hämtar information från en webbsida på Internet är det några saker som är viktiga att få med i källförteckningen. Sidans/artikelns författare (om så anges), sidans/artikelns rubrik, årtal då det du citerar senast ändrades (om tillgängligt), sidans adress (URL), vem eller vilka som står bakom sidan (kan oftast hittas under en rubrik som ex. ”om oss”), samt när du själv hämtade informationen på sidan. Om dokumentet finns på webbsidan till en organisation, företag eller motsvarande står det först om ingen personlig författare finns angiven. Exempel: Lingström, Peter. Frätskador på tänderna. 2012. http://www.1177.se/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Fratskador-pa-tanderna/ Sveriges landsting och regioner. [2013-03-27]

Samuelsson, Johan. 2012. Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedomning-ochbetyg/summativ_bedomning/rapporter/fasta-kriterier-for-bedomning-tacker-inte-in-allt1.187698. Skolverket. [2012-01-09].

Blogginlägg Uppge författare till och datum för blogginlägg, exempel: Bildt, Carl. 2009. Lördag med diverse. Alla dessa dagar, 29 oktober. http://carlbildt.wordpress.com/2009/10/ (Hämtad 2010-03-03). Boktips från Aranäs bibliotek. 2014. Mördarens apa av Jakob Wegelius, 15 juli. http://aranasbiblioteksblogg.blogspot.se (Hämtad 2014-11-10).

Dagstidningsartikel När du använder information från en artikel i en dagstidning så är det viktigt att ange följande i källförteckningen: vem som har skrivit artikeln, titel på artikeln, tidningen namn och datum som artikeln publicerades. Eftersom innehållet ibland kan skilja sig åt från papperstidningen till webbversionen skall du ha med en länk till artikeln om du läst den elektroniska. Med Oxfordsystemet: Inkludera (om tillgängligt); artikelförfattare; artikeltitel; tidning och artikelns datum. Exempel: Linderoth, Sam. Ungefär var tredje person som vänder sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. ETC. 2014-07-04. Reaves, Jessica. A weighty issue. Ever-fatter kids: Interview with James Rosen. Time. 200103-14. Med Harvardsystemet: Inkludera följande (om tillgängligt): artikelförfattare; utgivningsår; artikeltitel; tidning; dag och månad för artikeln. Exempel: Linderoth, Sam, (2014), Ungefär var tredje person som vänder sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. ETC. 4 juli.

Reaves, Jessica. (2001). A weighty issue. Ever-fatter kids: Interview with James Rosen. Time. 14 mars. Lundell, S. (2001). Fackens strejkkassor förlorar 3 miljarder. Dagens industri, 31 juli.

Tidskriftsartikel Tidskrifter är tidningar som inte utkommer dagligen. Det kan vara alltifrån en gång i veckan till någon gång per år. Det som ska vara med i källförteckningen är: artikelns författare, artikelns titel, vilken tidskrift och vilket nummer tidskriften har (ibland står det månad). Oxford systemet: Inkludera följande (om tillängligt); artikelförfattare efternamn och förnamn, artikeltitel; Tidskriftstitel; nr, år samt artikelns sidnr. Exempel: Söderlund Leifler, Karin. Immunsystemet får hjälp att bekämpa cancer. Forskning & Framsteg, nr 6, 2014, sid. 30-35. Ståhl, Christian. Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, 2007, sid. 280-294. Kuhlthau, C. Inside the search process: information seeking from the user’s perspective. Journal of the American Society for Information Science, nr 42, 1993, sid. 361-371. Harvardsystemet: Inkludera följande om tillgängligt: artikelförfattare efternamn och förnamn, utgivningsår (copyrightår); artikeltitel; Tidskriftstitel; nr samt artikelns sidnr. Exempel: Söderlund Leifler, Karin. (2014). Immunsystemet får hjälp att bekämpa cancer. Forskning & Framsteg, nr 6, sid. 30-35. Ståhl, Christian. (2007). Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, sid. 280-294. Kuhlthau, C. (1993). Inside the search process: information seeking from the user’s perspective. Journal of the American Society for Information Science, nr 42, sid. 361-371.

Intervju När du gör en intervju I ditt skolarbete ska du ange vem intervjupersonen är, när intervjun gjordes och hur den gjordes (telefonintervju, chatt eller personligt besök). Skriv på samma sätt både i referensen och i källförteckningen. Exempel: Hagman, Christer, verksamhetschef Aranäsgymnasiet (telefonintervju), 2014-1010.

E-post När du får uppgifter via e-post som du använder I ditt skolarbete skriver du vem personen är, ämnet du frågat om och datum när e-posten skickades. Exempel: Bergman, Meta, bibliotekarie (fråga om gymnasiearbete, e-postkommunikation), 2014-09-14.

Uppslagsverk/lexikon För referenser till en artikel i ett elektroniskt uppslagsverk inkludera om tillgängligt: artikelförfattare, utgivningsår, artikeltitel, uppslagsverkets titel; fullständig URL-adress samt datum då du hämtade artikeln. Exempel: Selander, Staffan och Kroksmark, Tomas. 2010. Didaktik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/didaktik [2010-11-30] Om artikelförfattare saknas skriv istället artikeltiteln först: Pink Floyd. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/lang/pink-floyd [Hämtad 201011-30]

Att hänvisa i andra hand Du bör undvika att använda dig av andrahandskällor, men ibland finns ingen annan möjlighet. Diskutera gärna situationen med din handledare. När du hänvisar till en källa i andra hand skall båda källorna finnas med i texthänvisningen och i referensen. I texthänvisningen skall du ange den ursprungliga källan först och hänvisa till den författare som du har läst. I källförteckningen finns den artikel som du har läst. I exemplet nedan har du läst Rader som i sin tur hänvisar till Doyle. I din text: …(Doyle 1994 se Rader 1996, s. 72) …. Referensen till källförteckningen: Rader, H. B. (1996). User education and information literacy for the next decade: An international perspective. Reference Services Review, 24, sid. 71-75.

Källförteckning Med Oxfordsystemet Aranäsgymnasiets bibliotek, Välkommen till biblioteket, Kungsbacka kommun, http://www.aranasgymnasiet.kungsbacka.se/aranas/Startsidan/Bibliotek/, [2014-07-18].

Bergman, Meta, bibliotekarie (fråga om gymnasiearbete, e-postkommunikation), 2014-0914. Boktips från Aranäs bibliotek. 2014. Mördarens apa av Jakob Wegelius, 15 juli. http://aranasbiblioteksblogg.blogspot.se Bildt, Carl. 2009. Lördag med diverse. Alla dessa dagar, 29 oktober. http://carlbildt.wordpress.com/2009/10/ [Hämtad 2010-03-03]. Bryman, Alan. Social research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press, 2008. Hagman, Christer, verksamhetschef Aranäsgymnasiet (telefonintervju), 2014-10-10. Kuhlthau, C. Inside the search process: information seeking from the user’s perspective. Journal of the American Society for Information Science, nr 42, 1993, sid. 361-371. Linderoth, Sam, Ungefär var tredje person som vänder sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. ETC. 2014-07-04. Lingström, Peter. Frätskador på tänderna. 2012. http://www.1177.se/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Fratskador-pa-tanderna/ Sveriges landsting och regioner. [2013-03-27] Pink Floyd. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/lang/pink-floyd [Hämtad 201011-30] Rader, H. B. (1996). User education and information literacy for the next decade: An international perspective. Reference Services Review, 24, sid. 71-75. Reaves, Jessica. A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 200103-14 Riggs, Ranson. Spökstaden. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2014. Rushdie, Salman. The ground beneath her feet. New York: Henry Holt, 1999. Samuelsson, Johan. 2012. Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedomning-ochbetyg/summativ_bedomning/rapporter/fasta-kriterier-for-bedomning-tacker-inte-in-allt1.187698. Skolverket. [2012-01-09]. Selander, Staffan och Kroksmark, Tomas. 2010. Didaktik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/didaktik [2010-11-30] Ståhl, Christian. Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, 2007, sid. 280-294. Söderlund Leifler, Karin. Immunsystemet får hjälp att bekämpa cancer. Forskning & Framsteg, nr 6, 2014, sid. 30-35.

Med Harvardsystemet Aranäsgymnasiets bibliotek, Välkommen till biblioteket, Kungsbacka kommun, http://www.aranasgymnasiet.kungsbacka.se/aranas/Startsidan/Bibliotek/, [2014-07-18]. Bergman, Meta, bibliotekarie (fråga om gymnasiearbete, postkommunikation), 2014-09-14.

e-

Bildt, Carl. 2009. Lördag med diverse. Alla dessa dagar, 29 oktober. http://carlbildt.wordpress.com/2009/10/ (Hämtad 2010-03-03). Boktips från Aranäs bibliotek. 2014. Mördarens apa av Jakob Wegelius, 15 juli. http://aranasbiblioteksblogg.blogspot.se Bryman, Alan. (2008). Social research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press. Hagman, Christer, verksamhetschef Aranäsgymnasiet (telefonintervju), 2014-10-10. Kuhlthau, C. (1993). Inside the search process: information seeking from the user’s perspective. Journal of the American Society for Information Science, nr 42, sid. 361-371. Linderoth, Sam, (2014), Ungefär var tredje person som vänder sig till primärvården lider av psykisk ohälsa. ETC. 4 juli. Lingström, Peter. Frätskador på tänderna. 2012. http://www.1177.se/Fakta-ochrad/Sjukdomar/Fratskador-pa-tanderna/ Sveriges landsting och regioner. [2013-03-27] Lundell, S. (2001). Fackens strejkkassor förlorar 3 miljarder. Dagens industri, 31 juli. Pink Floyd. Nationalencyklopedin. 2010. http://www.ne.se/lang/pink-floyd [Hämtad 201011-30] Rader, H. B. (1996). User education and information literacy for the next decade: An international perspective. Reference Services Review, 24, sid. 71-75. Reaves, Jessica. (2001). A weighty issue. Ever-fatter kids. Interview with James Rosen. Time. 14 mars. Riggs, Ranson. (2014). Spökstaden. Stockholm: Rabén & Sjögren. Samuelsson, Johan. 2012. Fasta kriterier för bedömning täcker inte in allt. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedomning-ochbetyg/summativ_bedomning/rapporter/fasta-kriterier-for-bedomning-tacker-inte-in-allt1.187698. Skolverket. [2012-01-09].

Selander, Staffan och Kroksmark, Tomas. 2010. Didaktik. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/didaktik [2010-11-30] Ståhl, Christian. (2007). Det mytologiska självskadebeteendet. Könade stereotyper och idealtypiska berättelser. Socialvetenskaplig tidskrift, nr 4, sid. 280-294. Söderlund Leifler, Karin. (2014). Immunsystemet får hjälp att bekämpa cancer. Forskning & Framsteg, nr 6, sid. 30-35.