Att säga eller göra dumma saker mot andra är förbjudet. Gå till en

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Sociologi, Discrimination
Share Embed Donate


Short Description

Download Att säga eller göra dumma saker mot andra är förbjudet. Gå till en...

Description

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2013/2014

Att säga eller göra dumma saker mot andra är förbjudet. Gå till en vuxen om du är rädd eller om någon är elak mot dig.

Alla vuxna och elever i skolan arbetar för att alla ska må bra och trivas!

I vår skola bryr vi oss om varandra. Det känns tryggt att vara i skolan!

Likabehandlingsplan kränkande behandling

och

plan

mot

Tveta skolas vision Alla elever och vuxna i Tveta skola ska uppträda i ord och handling, på ett sådant sätt att ingen far illa eller mår dåligt. Vi accepterar inte någon form av våld, hot, trakasserier eller annan kränkande handling. Alla är lika mycket värda. Bakgrund

Vad säger lagen? Skollagen 6 kap.

Plan mot kränkande behandling

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Läroplanen Lgr11 - Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Lagens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen skall också förhindra och förebygga sådan kränkande behandling som inte direkt kan hänföras till någon av diskrimineringsgrunderna t.ex. mobbning Den som ansvarar för den skollagsreglerade verksamheten skall bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens ändamål. Det innebär bl.a. att det skall upprättas en likabehandlingsplan för att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Planen skall följas upp och ses över årligen. I detta arbete ska personal, elever och föräldrar vara delaktiga. Skolan har också enligt lagen en handlingsplikt att utreda påtalade trakasserier och annan kränkande behandling (mellan barn och elever respektive mellan barn/elev och personal) och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Ansvaret för att motverka kränkande behandling regleras i ett antal lagar och styrdokument. Förutom ovanstående finns också arbetsmiljölagen, brottsbalken och FN:s barnkonvention. Syfte

Likabehandlingsplanen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Struktur Likabehandlingsplanen i Tveta skola är utformad med stöd av ”Förebygga diskriminering och kränkande behandling”. Handledningen är gemensamt utformad av DO, diskrimineringsombudsmannen, BEO, barn och elevombudet och Skolinspektionen. Ambitionen är att planen följer en röd tråd mellan: 1. Vision 2. Kartläggning 3. Nulägesanalys 4. Mål 5. Åtgärder 6. Uppföljning och utvärdering 7. Ny plan varje år Likabehandlingsplan – samverkan mellan elever, vårdnadshavare och personal Likabehandlingsplanen har utarbetats tillsammans med elever, vårdnadshavare och personal.  Elever – inom ramen för klassråd och elevråd har elever bjudits in till ömsesidig dialog utifrån upplägg, förankring och diskussion

 

Vårdnadshavare – inom ramen för skolans samverkansråd har vårdnadshavare bjudits in som referensgrupp. Referensgruppens uppdrag har varit att ge synpunkter på innehåll och att verka som en garant till att planen blir ett konkret verktyg. Personal – inom ramen för konferenser inom arbetslagen och gemensamma personalkonferenser har personal diskuterat tillkomsten och förankring av planen.

Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Kränkningar kan vara  Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)  Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)  Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)  Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, MSN, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna  kön  etnisk tillhörighet  religion eller annan trosuppfattning  sexuell läggning  funktionshinder  könsöverskridande identitet eller uttryck  ålder

Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen.

Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna  kön  etnisk tillhörighet  religion eller annan trosuppfattning  sexuell läggning  funktionshinder  könsöverskridande identitet eller uttryck  ålder eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever Annan kränkande behandling Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller elevs värdighet. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. Ett exempel kan vara ofrivillig bildpublicering på internet.

Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. HBT En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Sexism Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln. Kartläggning Varje termin genomförs en kvalitetsenkät för samtliga elever på Tveta skola. Bil. 1. Frågeställningarna behandlar trygghet, trivsel, diskriminering, kränkningar och trakasserier. Under läsåret träffar skolsköterskan elever och vårdnadshavare i förskoleklass. Dessa samtal dokumenteras och handlar om trivsel, trygghet och arbetsmiljö. Frågeställningarna fångar upp om eleven är utsatt av kränkningar eller känner sig utsatt. I årskurs fyra träffas skolsköterska och elev för ett hälsosamtal. Förberedelse inför samtalet sker genom att vårdnadshavarna fyller i ett dokument om hälsouppgifter och elev fyller i dokumentet rörande hälsofrågor. Detta skriftliga underlag är framtaget i samarbete med Folkhälsan och samhällsmedicin (FoS), Landstinget i Värmland. Inom skolans samverkansgrupper, d.v.s. samverkansråd och elevråd ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. I kvalitetsredovisningen som är en del i Tveta skolas systematiska kvalitetsarbete, redovisas resultaten av de enkäter, intervjuer och utvärderingar som genomförs under läsåret när det gäller förekomsten av diskriminering, kränkningar och trakasserier. Nulägesanalys och satsningsområden Vi har under förra läsåret jobbat med de prioriterade utvecklingsområdena: värdegrundsarbetet genom gemensamma aktiviteter, kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor och konflikthantering. Här följer en sammanfattning av analys av förra läsårets Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Trivselenkäterna som besvarats av elever i skolan och i hemmen visar att de flesta barn trivs mycket bra och känner sig trygga i Tveta skola. Ett fåtal barn tycker inte att trivseln i korridorerna är bra. Efter samtal med berörda elever framkommer det att det oftast handlar om hög ljudvolym. Samma sak gäller för omklädningsrum vid idrottshallen. Därför kommer vi att arbeta extra för att eleverna ska känna sig trygga där och för att ljudvolymen ska minska. Enkäten ”social utveckling” som åk 4-6 besvarade under höstterminen visar ett bra resultat. Enkäten tar upp frågor som berör områdena självkänsla, empati, ansvar och impulskontroll och samspel. Endast ett fåtal elever visar att de har svårt att våga säga nej, att lyssna på andra utan att avbryta och att inte störa andra i deras arbete. När enkäten sammanställts arbetade lärare och elever i åk 4-6 mycket med områdena självkänsla, empati och samspel på olika sätt. Arbetet följdes kontinuerligt upp fram till jullovet. Då uttryckte eleverna att det intensiva arbetet kunde avslutas. Därefter arbetade lärare och elever vidare med dessa frågor genom arbete i klass och med enskilda elever, fast inte lika intensivt som tidigare. Personalen upplever att språket ute på raster har blivit grövre. Bl.a. därför ska vi arbeta vidare med värdegrundsfrågor under läsåret 13/14. Barnen trivdes med de gemensamma aktiviteterna. Samarbetet föll väl ut: de yngre eleverna känner sig trygga med de äldre och de äldre har stärkt sin identitet. Barnen visade respekt för varandra. För att göra trivselenkätens frågor tydligare behöver frågorna omarbetas.

Prioriterade utvecklingsområden för läsåret 13/14 i Tveta skola:     

Ökad trivsel i korridorer och omklädningsrum Gemensamma aktiviteter för skolans elever Arbete med kamratstödjare ska börja Kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor Omarbeta trivselenkät

Så här ska vi arbeta för att få ökad trivsel i korridorer och omklädningsrum: Skolans klasser går ut på rast med några minuters mellanrum, för att inte trängseln i korridorer ska bli så stor. Vuxna finns där tills alla elever har gått ut. Det finns alltid vuxna i eller utanför omklädningsrum i samband med idrottslektioner. Så här ska vi göra för att genomföra gemensamma aktiviteter för skolans elever: Personal diskuterar och planerar för gemensamma aktiviteter. Därefter presenteras förslagen i klassråd och eleverna får komma med kommentarer och förslag till genomföranden. Så här ska vi introducera arbetet med kamratstödjare: Personalen diskuterar och planerar för arbete med kamratstödjare under uppstartsdagar i augusti. Personalens förslag presenteras för eleverna i åk 4-6 under terminens första klassråd. Därefter sammanställs förslaget och presenteras under höstterminens första elevråd. Se bil.2 Så här ska vi arbeta med värdegrundsfrågor, mer specifikt: Språkbruk: Åk 4-6 kommer under ett temaområde arbeta med språket/ språkbruk. Lärarna kommer därefter att regelbundet stämma av med varandra och med eleverna hur språket ”låter” på raster och i korridorer. Åk 1-3 kommer regelbundet att arbeta för ett bättre språkbruk bland eleverna.

Kamratstödjare: Se bil 2. Rastvakter: Varje dag finns det vuxna ute på elevernas raster utifrån ett rastvaktschema. De vuxna går runt på skolgården och tillbringar mycket tid där det ibland kan förekomma oroligheter bland eleverna. Relationer vuxna/ elever: Personalen tar tid för att skapa relationer med eleverna. Det kan vara genom att samtala under skollunchen, småprata på raster och i korridorer eller genom positiv bekräftelse. Incidenter under raster: Om incidenter mellan elever sker under raster, löser rastvakt det mest akuta. Efter rastens slut behandlas det som hänt på lämpligt sätt med hjälp av lärare/ pedagog. Nätkonvention: Åk 5-6 har arbetat fram en nätkonvention för läsåret 13/14. Se bil.3 Om elev känner sig kränkt av annan elev på nätet (om det beror på något som hänt i skolan) ska kränkningen behandlas/ utredas som all annan kränkning. Trivsel- och ordningsregler: Gemensamma trivsel- och ordningsregler diskuteras vid varje läsårsstart i klassråden. Förslag till regler lämnas till första elevrådet för terminen. I elevrådet revideras trivsel- och ordningsregler och beslut om nya regler tas. Så här gör vi för att omarbeta trivselenkäten: Under vårterminen 2013 går personalen igenom och analyserar de trivselenkäter som genomförts i klasserna. De sammanfattas och finns med i Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för läsåret 2013-2014. I arbetsprocessen har vi kunnat se att trivselenkäten som går till hemmen behöver förändras något. För att bättre kunna analysera enkäten behöver idrottshallen/ omklädningsrummet delas upp. Detsamma gäller för på skolgården/ i skogen. Enkäten ändras under studiedagar.

Tveta Fritids 2013/14. Året som gått: På fritids, har pedagogerna pratat mycket om att vara en bra kamrat och inte använda nedsättande ord om andra barn. Vi har haft en del fall av dåligt språkbruk, hot och vissa fall av ” lättare slag” På drop-in kaffe har vårdnadshavare, pedagoger och barn arbetat gemensamt med insamling till ett djurhem, något som stärker vi-känslan i gruppen och tar upp moraliska och etiska ämnen till diskussion.

Vår vision I vår verksamhet på Tveta fritids vill vi att våra elever ska få växa i sin egen takt samtidigt som vi uppmuntrar dem att våga lite mer. Det betyder att vi tillsammans, elever, föräldrar, pedagoger och skolledning, måste arbeta nära varandra för att hitta de olika vägar som krävs för att var och en ska nå målen. Vårt fritids är till för alla barn, där vi respekterar varandra och skapar förutsättningar för utveckling utifrån individen ur såväl grupp- som individperspektiv.

Fritidshemmet arbetar kontinuerligt för att uppnå denna vision och de aktuella mål som gäller. Målområden:     

Respekt & hänsyn Lek & Samspel Självkänsla & integritet Ansvar & självständighet Att alla känner glädje, trygghet och gemenskap på fritidshemmet.

Vi kommer att fortsätta jobba mot samma mål som förra året. Detta gör vi genom att:  Samtala med barnen om värdegrunden vid fritidssamlingar och enskilda samtal vid behov.  Kontinuerligt arbeta med vårt språkbruk.  Nolltolerans mot hot och våld tillämpas.

 Ca var 4:e vecka, har vi fritidsråd där aktuella frågor tas upp.  Pedagogiska lärmiljöer.  ”Fair play” tillämpas  Barnen blir sedda och får komma till tals.  Ta ansvar för sina handlingar.  Öppen och varm atmosfär på fritidshemmet

För att motverka och förebygga kränkande och diskriminerande handlingar arbetar vi på det här sättet:  Gemensamma och tydliga regler som utvärderas och följs upp regelbundet.  Vi har en god vuxentillsyn genom hela verksamheten med synliga vuxna som sätter tydliga gränser för barnen. Vi utväxlar information om ev. episoder under dagen.  Det är viktigt att vara lyhörd och att ta reda på vad som verkligen hänt.  Vi arbetar mycket med att gruppen ska svetsas samman och lära sig samarbeta, respektera varandra och känna gemenskap. Detta sker genom att vi arbetar tillsammans med t.ex. samlingslekar, idrottslekar, utelek, andra projekt och i det vardagliga arbetet. HANDLINGSPLAN 1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till pedagog. Inblandade elever och personal har ett samtal där konflikten reds ut. 2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas, tas vid behov i det specifika ärendet en kontakt med vårdnadshavare. Från steg två dokumenteras alla kontakter och åtgärder. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare kontakt med elevhälsoteamet, i första hand skolkurator. Elevhälsoteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor Vi vet att några elever känner sig kränkta av andra barn på grund av både språkbruk, täckningar och även nyp, slag och sparkar. Vi har haft både lärare, skolsyster, specialpedagog och kurator involverade i att arbeta med dessa frågor och kommer att fortsätta med detta nästa läsår. Ansvariga för planen Personalen på Tveta Fritids Planen gäller från 2013-08-12 Planen gäller till 2014-08-18

Tidsplan för insatser enligt likabehandlingsplanen Åtgärd

Genomförande När?

Uppföljning När?

Ansvar

Implementering av likabehandlingsplan för personal

Vid läsårets början

Rektor

Implementering av likabehandlingsplan för elever

Vid läsårets början både genom elevråd och genom klassråd

Implementering av likabehandlingsplan för föräldrar

Vid läsårets början vid föräldramöte och genom samverkansråd Kontinuerligt

Kontinuerligt varannan vecka genom arbetslag Kontinuerligt i undervisningen och genom klassråd Kontinuerligt genom samverkansråd

Elevfrämjande arbete i arbetslaget utifrån stående dagordning Samverkansråd

Kontinuerligt genom arbetslag En gång/termin Vid varje samverkansråd Elevers arbetsmiljö Klassråd varje vecka Klassråd varje vecka Utvärdering av Kontinuerligt Kontinuerligt likabehandlingsplan genom elevråd och genom elevråd arbetslag varannan och arbetslag vecka, samt genom varannan vecka, samverkansråd samt genom samverkansråd Elevenkät för trivsel ”Hur trivs du i Vid läsårets skolan nu?” början och slut. genomförs v. 43 och v.13.”Social utveckling” genomförs i åk 4-6 v.43. Enkät till hemmen görs v.13. Presentation och Läsårets början vid Kontinuerligt uppföljning av personalsamling, genom elevråd, enkätresultat för trivsel klassråd och genom samverkansråd sammanfattning i 1gång/termin, Likabehandlingsplan samt genom och plan mot klassråd och kränkande behandl.. arbetslag Värdegrundsarbete Kontinuerligt Kontinuerligt et utifrån likabehandlingsplan Uppföljning av Kontinuerligt Kontinuerligt elevfrämjande arbete i genom BoEHT genom BoHET skolan.

Rektor, klassföreståndare och undervisande lärare Rektor

Rektor Rektor klassföreståndare Rektor

Rektor och klassföreståndare.

Rektor och klassföreståndare.

Rektor, kurator och klassföreståndare Rektor

Uppföljning av elevfrämjande arbete i skolan. Uppföljning av elevfrämjande arbete i skolan.

Kontinuerligt

Kontinuerligt

Rektor och arbetslag

Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom klassråd

Klassföreståndare

Utvärdering av klassråd.

Genom elevrådet en gång/månad

Elevutvärdering av arbetsmiljö. Möte med samverkansråd där likabehandlingsplanen diskuteras

På elevråd

Kontinuerligt varje vecka under läsåret genom klassråd Kommande elevrådsmöte en gång/månad På elevråd Kontinuerligt genom samverkansråd två gånger/läsår. På BoEHT en gång/mnd

Rektor och föräldrarepresentanter i samverkansråd

två gånger/läsår

Genomgång av På BoEHT en likabehandlingsärenden gång/mnd på BoEHT Klasskonferenser där Klasskonferens en Klasskonferens både klasser och gång/läsår. en gång/läsår. specifika elevärenden behandlas Enskilda Elevhälsosamtal en Elevhälsosamtal elevhälsosamtal gång/läsår med åk 4 en gång/läsår, och F-klass samt på BoEHT Rastvakt utifrån Varje dag under Kontinuerligt rastvaktschema läsåret på elevernas på klassråd, raster elevråd, BoEHt etc

Rektor Rektor, lärare

BoEHT Rektor, specialpedagog och klassföreståndare. BoEHT

All personal i skolan

Åtgärder Arbetslaget Arbetslaget har huvudansvaret för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkningar i det dagliga arbetet. Detta ska ske genom ett förebyggande arbete som skapar goda relationer mellan alla, och som medför ett tryggt arbetsklimat. Goda exempel är rutiner vid platsbyte i klassrummet, att kontinuerligt genomföra ”kompissamtal” i klassen och på fritidshemmet, bestämda platser i matsalen etc. Dokumentation kring elevärenden är en framgångsfaktor för att nå ett gott resultat. För att få ytterligare stöd uppmanas all personal att använda modell för om svårigheter” uppstår. BoEHT, barn- och elevhälsoteam Tveta skola har ett välutbildat BoEHT som fungerar som resursteam för övrig personal i frågor kring diskriminering, trakasserier och andra kränkningar. I teamet ingår rektor, kurator,

specialpedagog och skolsköterskan. BoEHT träffas varje månad för att bl a diskutera elever och åtgärder som finns dokumenterade ifrån skolans arbetslag. Elevråd, klassråd och samlingar Tveta skola har elevråd varje månad. Det är lärare, fritidspedagoger och rektor som ansvarar för elevråden. Lärare, fritidspedagoger och rektor fördelar varsina veckor då elevråden ska äga rum under första konferenstiden för läsåret. Klasslärarna ansvarar även för att klassråden fungerar och där trivseln i skolan kontinuerligt diskuteras. På fritidshemmet finns samlingar där trivseln regelbundet diskuteras.

Utredning Kränkning mellan elever 1. Konflikten löses på plats, genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller vänder sig till ansvarig lärare. Inblandade elever och ansvarig lärare har ett samtal där konflikten reds ut. 2. Om konflikten inte går att lösa, eller om kränkningarna upprepas, tas en kontakt med föräldrarna. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev. Ansvarig är mentor eller klassföreståndare med berörda parter. 3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tar ansvarig lärare kontakt med elevhälsoteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och genomförs. Ytterst ansvarig är rektor. 4. I samförstånd med rektor tas beslut om ev. anmälan till sociala myndigheter och/eller polis. Vuxnas kränkning av barn/elev 1. 2. 3. 4. 5.

Rektor samlar information om händelsen. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Rektor är ansvarig för att dokumentation sker. Uppföljning inom en månad, ev. med en facklig representant/skyddsombud.

Barn/elevers kränkning av vuxna 1. Konflikten löses på plats genom att den som ingriper reder ut konflikten själv eller får stöd av arbetslaget. 2. Om konflikten inte går att lösa på plats eller om kränkningarna bedöms vara av allvarligare art, tas kontakt med vårdnadshavare. Från steg 2 dokumenterar vi kontakter och åtgärder för varje elev.

3. Om problemet kvarstår, trots upprepade samtal, tas en kontakt med elevvårdsteamet, i första hand kurator. Elevvårdsteamet är ansvarigt för att åtgärder planeras och utförs. Ytterst ansvarig är rektor. Kränkning mellan vuxna 1. Konflikten löses på plats mellan de inblandade. 2. Om problemet kvarstår är rektor ansvarig och agerar utifrån arbetsmiljölagen. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen ska vara ett dokument som sätter sin prägel på verksamheten. Koppling till andra planer, t ex skolans verksamhetsplan och kommunens mål och kvalitetsplan är nödvändig. Likabehandlingsplanen följs upp och utvärderas vid varje läsårsslut av all personal och elevrådet. Vid behov revideras den och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten och klassråd/elevråd. Ny plan varje år Inom det årshjul i vilka uppdraget kring planer och kvalitetsarbete är organiserat i Tveta skola garanteras en årlig revision av Likabehandlingsplanen.

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF