Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Varför BfL Fem strategier Förtydliga och förstå mål och kriterier Andreia Balan

Utgångspunkter

• Förändrad kunskapssyn - lärande är en meningsskapande process och inte överföring av kunskap • Samhället efterfrågar komplexa kunskaper vilket ställer andra krav på bedömningsinstrument och bedömningspraktik

Utgångspunkter

• Bedömning har en styrande effekt på elevernas lärande mot antingen ytinriktat eller djupinriktat lärande • Bedömning kan användas som ett redskap för att utveckla elevernas förmågor i stället för att enbart mäta dem

Tänk om bedömningen kan ses som en del av lärandeprocessen • …och i så fall tänk om vi använder bedömningen som ett redskap för att förbättra undervisningen och ge bättre förutsättningar för elevernas lärande

Genombrott

• 1998 när Paul Black och Dylan Wiliam publicerade sin forskningsöversikt om formativ bedömning. • runt 600 vetenskapliga artiklar

Formativ bedömning eller BfL

• En bedömning anses vara ”formativ” om evidens eller information om elevernas förståelse används av olika aktörer (lärare, elever eller klasskamrater) för att anpassa undervisningen och elevernas lärande. • Detta innebär att även bedömningar som konstrueras i summativt syfte (som till exempel nationella prov) kan ha en formativ funktion om resultaten sedan används formativt.

Formativ bedömning eller BfL

• Bedömning för lärande (BfL) handlar om olika bedömningsprocesser som från början är designade och sedan används i syfte att stödja elevers lärande.

Forskningens bidrag • Belägg för att BfL kan ge positiva effekter på elevers lärande • Bättre kunskaper om hur vi kan stödja elevernas lärande på ett effektivt sätt • Kartläggning av vilka förtjänster och begränsningar som olika metoder har

Forskningsöversikter – ett urval • Transparanta mål och kriterier - Jönsson & Svingby (2007), Panadero & Jönsson (2013) • Feedback- Hattie & Timperley (2007), Nyquist (2003), Shute (2008) • Kamrat- och självbedömning - Dochy, Segers & Sluijsmans (1999), Van Zundert, Sluijsmans & Van Merriënboer (2010)

Effekter 0,40 0,15

0

ZONE OF DESIRED EFFECTS

REVERSE

Från Hattie (2009): Visible learning

VILKA EFFEKTER GER FORMATIV BEDÖMNING? 0,70

ZONE OFZONE OF DESIREDDESIRED EFFECTSEFFECTS REVERSE REVERSE Formativ bedömning = 0,4 – 0,7 Från Hattie (2009): Visible learning

Framgångsfaktorer Faktor Framgångsfaktorer

Rank

Antal studier

Effekt

1

Självbedömning

209

1.44

2

Klassrumsbeteenden

160

0.80

3

Undervisningens kvalitet

141

0.77

4

Ömsesidig undervisning

38

0.74

5

Tidigare prestationer

3387

0.73

6

Relationen lärare-elev

229

0.72

7

Feedback

1276

0.72

8

Formativ bedömning till lärarna

21

0.70

9

Kreativitetshöjande program

658

0.70

10

Metakognitiva strategier

43

0.69

Från Hattie (2009): Visible learning

Andra studier

• Elever som undervisas av effektiva lärare lär sig lika mycket på 6 månader som de skulle ha lärt sig med mindre effektiva lärare på 2 år. (Hanushek & Rivkin, 2006)

• När elever undervisas av effektiva lärare lär de sig i samma takt oavsett socioekonomisk bakgrund. (Hamre & Pianta, 2005)

Effektiva lärare definieras av hur de arbetar med: • Kopplingen till läroplanen • Bedömning • Att skapa en klassrumskultur som uppmuntrar elevernas lärande och utveckling • Att utveckla elevernas metakognition • Att utveckla elevernas strategier för bearbetning av feedback • Att utgå från elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper (Graves et al., 2009)

Lösningen är inte att hitta en metod • …utan att känna till olika lärandestrategier och att kunna växla mellan dem utifrån den effekt undervisningen har på elevernas resultat

Det handlar även om att… Undervisning

Lärande

Bedömning för lärande Vart eleven är på väg

Lärare

Var eleven befinner Hur eleven kommer sig nu vidare Organisera aktiviteter som visar var eleverna befinner sig i lärandeprocessen

Elevens kamrater

Ge nyancerad och framåtriktad respons

Förtydliga Beakta syn på och föreställningar om skola, och förståelevernas mål och skolarbete och kriterier undervisning Aktivera eleverna som resurser för varandra

Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

Elev

(Wiliam & Thompson, 2007)

Varje strategi Integrering i undervisningen

Koppling till andra strategier

Utvärdering

Strategi

Tekniker

Förutsättningar

Grundtanke

Effekter

Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier

• Grundtanke: att skapa en gemensam referensram och ett gemensamt språk att göra tydligt skillnaden i kvalitéer • Är kopplad till läroplansfilosofin - läroplanens grundtankar och struktur

Strategi 1 - förtydliga mål och kriterier Tekniker • Formulera mål i termer av handling • Förklara mål och kriterier i början av varje moment • Låta eleverna rangordna elevarbeten av olika kvalitet • Ge konkreta exempel • Identifiera kvalitetskriterier tillsammans med eleverna • Skapa möjligheter för eleverna att delta i designen av sina egna prov/bedömningsinstrument • Skapa bedömningsmatriser

Utmanande mål • Utmanande mål ger mer effekt på lärandet än ”gör ditt bästa” Effekt 0.66

• Utmanande mål är viktigare än elevernas engagemang (undantag elever med specialundervisning) Effekt 0.41

Bedömningsmatriser • Uppgiftsspecifika matriser - lättare att förstå • Generella matriser – mer gynnsamma för formativa syften

• Exempel

Effekter • • • • •

Ökar transparensen Underlättar feedback Underlättar självbedömning Underlättar för elever att planera sina uppgifter Ökar reflektionen i undervisningen för både lärare och elever • Bidrar till att göra bedömningen meningsfull för elever

Förutsättningar • • • •

Praktisera användningen Avsätta tid Integrera i undervisningen Kombinera med andra formativa verktyg • Engagera eleverna i matriskonstruktionen

Exempel

Kunskapsformer • Alla kunskapsformer är kopplade till varje betyg • T.ex, analys, utvärdering och tillämpning finns med i alla betygssteg fast formulerade i olika kvalitéer

Create Evaluate Analyze Apply

Understand Remember

Bedömningsmatris Mål Procedurförmåga

Modelleringsförmågan

Betyg E I arbetet hanterar eleven några enkla procedurer, upptäcker misstag och löser uppgifter av standardkaraktär med viss säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

Betyg C I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg.

Betyg A I arbetet hanterar eleven flera procedurer, upptäcker och korrigerar misstag samt löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet och på ett effektivt sätt, både utan och med digitala och andra praxisnära verktyg. I arbetet gör eleven om I arbetet gör eleven om I arbetet gör eleven om realistiska realistiska realistiska problemsituationer till problemsituationer till problemsituationer till matematiska formuleringar matematiska formuleringar matematiska formuleringar genom att tillämpa givna genom att välja och genom att välja, tillämpa matematiska modeller. tillämpa matematiska och anpassa matematiska Eleven kan med enkla modeller. Eleven kan med modeller. Eleven kan med omdömen utvärdera resultatets rimlighet samt enkla omdömen utvärdera nyanserade omdömen valda modeller, strategier resultatets rimlighet samt utvärdera resultatets och metoder. valda modeller, strategier, rimlighet samt valda metoder och alternativ till modeller, strategier, dem. metoder och alternativ till dem.

Progressionsord kopplade till olika kunskapsformer Betyg E

Betyg C

Betyg A

Återge

översiktligt

utförligt

utförligt och nyanserat

Förstå

översiktligt

utförligt

utförligt och nyanserat

Tillämpa

med viss säkerhet

med säkerhet

med säkerhet

Analysera

enkelt

nyanserat

utförligt och nyanserat

Utvärdera

enkelt

nyanserat

utförligt och nyanserat

Skapa

vidareutvecklar

Bedömningsaspekter och progressionsord från Religionskunskap 1 Bedömnings aspekter

E

C

A

Etiska modeller och teorier Etiska analyser

Översiktligt beskriva

Utförligt beskriva

Utförligt och nyanserat beskriva

Etiska argument

Enkla

Välgrundade

Välgrundade och nyanserade

Resonemang Enkla om livsfrågor

Välgrundade

Välgrundade och nyanserade

Enkla

Komplexa

Uppgift i etik – Religionskunskap 1 Vad avgör om en handling är god eller ond respektive rätt eller fel? Inom etiken, studiet av moralen, skiljer man vanligtvis mellan tre olika modeller (Pliktetik, Konsekvensetik och Sinnelagsetik) som var och en anger principer för hur man kan motivera sitt handlande. Problem Beskriv vad som kännetecknar de tre olika etiska modellerna Konstruera ett fall, som landar i ett tydligt etiskt dilemma om en god eller ond handling respektive rätt eller fel. Med utgångspunkt från modellerna redogör för och resonera kring olika ställningstaganden kopplat till ditt fall. Reflektera över dilemmat i ditt fall. Här bör det framgå hur dina tankar förhåller sig till modellerna Följande kunskapskrav används i bedömningen av uppgiften: E Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar

C Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

A Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Exempel på bedömningsmatris i åk 1-2

Exempel på bedömningsmatris

Resultatsammanställning Namn:

Läxtest Algebra 9

Namn

Lösa problem

Resonera

Redovisa Tolka

Kriteri er

Prov 1

Prov 2

Prov 3

Prov 4

Algebra

Funktioner

Geometri

Statistik

19/1 = 20/G

11/1 = 12/G

10/3 = 13/VG

9/2*=11*/G

Max Akilles

Gr uppg Broar Funk

G1 V1 V5 M1 G2 V2 M3

Gr uppg Akilles Linjär funk 1 1 0 0 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 0 1 1 0

Max Broa r Andr a 1 1 1 1 1 1 0

G3 V4 M1 G4 V3 M2 M4

1 0 0 1 1 1 0

1 1 1 1 1 1 0

1 1 0 1 0 0 0

1 1 1 1 1 0 0

Betyg

Då

Prov 1 Max Algebr Prov 1 a Andra gr funk 7 7 6 6 3 3 1 1 7 7 6 7 2 3 7 5 1 7 6 2 2

7 7 1 7 7 3 3

G

Prov 2 Geo Sann

Max Prov 2

8 6 4 2 8 6 2

8 8 5 4 8 8 4

8 7 2 8 6 1 0

8 8 4 8 8 2 1

Nu

Diskutera • Är det något i den första strategin du har fastnat för? Varför? Kan du tänka dig testa det med dina elever?

Uppgift • Välj en kurs/ämne eller delar av en kurs/ämne som du vill arbeta med för att förtydliga för eleverna • Välj en teknik • Genomför arbetet med att förtydliga mål och bedömningskriterier under fyra veckor • Förbered exempel som du kan visa vid nästa träff. Det kan vara i form av bilder, film eller text. • Reflektera över arbetssättets effekter på lärande och undervisning Rekommenderad litteratur för fördjupning: • Lundahl, Christian (2014) Bedömning för lärande: kap 4 och 5 • Jönsson, Anders (2013) Lärande bedömning: kap 1