begäran om utlåtande beträffande betänkandet av arbetsgruppen

BEGÄRAN OM UTLÅTANDE 20.1.2015

OM 13/31/2013

Enligt sändlista

BEGÄRAN OM UTLÅTANDE BETRÄFFANDE BETÄNKANDET AV ARBETSGRUPPEN FÖR ATT BEDÖMA EN ORGANISATORISK SAMMANSLAGNING AV DE HÖGSTA DOMSTOLARNA En arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatte den 17 december 2013 har bedömt vilka verkningar en organisatorisk sammanslagning av högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen skulle ha med tanke på rättsskyddet samt vilka operativa fördelar och nackdelar för verksamheten en sammanslagning skulle föra med sig. Arbetsgruppens arbete grundar sig på ett förslag i Reformprogrammet för rättsvården för åren 2013–2025. Arbetsgruppen har utrett de högsta domstolarnas ställning, struktur och verksamhet i det nuvarande domstolssystemet med två domstolslinjer. Vidare har arbetsgruppen också bedömt huruvida en sammanslagen högsta domstol skulle förverkliga sin uppgift som utövare av den högsta domsrätten på ett bättre och effektivare sätt än två separata högsta domstolar och vilka fördelar och nackdelar sammanslagningen skulle medföra. Arbetsgruppen har utarbetat tre grova modeller som kan användas som utgångspunkter för konkretare bedömning av fördelarna och nackdelarna med sammanslagningen. Modellerna beskriver tre olika alternativ utgående från vad den sammanslagna domstolens uppgift och ärendemängd skulle vara. Justitieministeriet ber om ert utlåtande om arbetsgruppens betänkande (justitieministeriets publikationsserie Betänkanden och utlåtanden 1/2015). Betänkandet är tillgängligt på justitieministeriets webbplats under adressen Besöksadress Södra esplanaden 10 HELSINGFORS

Postadress PB 25 00023 STATSRÅDET

Telefon 02951 6001

Fax 09 1606 7730

E-post [email protected]

2(6)

http://oikeusministerio.fi/sv/index/julkaisut/julkaisuarkisto/14207270600 46.html Utlåtandena sammanställs till ett sammandrag som ska ligga till grund för ett beslut under följande regeringsperiod. Begäran om utlåtande består av en samling frågor som öppnar de perspektiv som presenteras i betänkandets olika kapitel. Syftet med detta är göra det lättare för justitieministeriet att bedöma remissvaren och lättare för remissinstanserna att utarbeta ett utlåtande. Remissinstanserna kan sedan själv välja vilka frågor de tycker är viktiga att svara på.

I betänkandets kapitel 3 har arbetsgruppen behandlat vissa sådana väsentliga förändringar i de högsta domstolarnas samhälleliga verksamhetsmiljö som kan anses ha en inverkan på domstolarnas verksamhet och på de krav som ställs på de högsta domstolarna. Vad tycker ni om förändringarna som nämns i betänkandet och hur ser ni att de påverkar de högsta domstolarnas verksamhet? Hur ser ni att de presenterade förändringarna påverkar bedömningen av behovet att slå samman de högsta domstolarna?

I betänkandets kapitel 4 ingår en redogörelse över internationella lösningsmodeller och domstolssystem i olika stater. Till betänkandet har bifogats också en mer omfattande internationell redogörelse. Hur ser ni på möjligheterna att utnyttja de tillvägagångssätt som lyfts fram i den internationella jämförelsen vid bedömningen av det finska domstolssystemets struktur? Vad tycker ni om systemen som används i Estland och Schweiz?

I betänkandets kapitel 5–7 beskrivs de högsta domstolarnas behörighet, uppgifter, rättskipning samt ärenden som behandlas i domstolarna. Genomgången i betänkandet visar på vilka sätt högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen skiljer i dessa avseenden. Hur stor betydelse har dessa skillnader när man bedömer å ena sidan behovet och å andra sidan möjligheterna att slå samman de högsta domstolarna?

I betänkandets kapitel 8 ges exempel på sådana ärendegrupper där arbetsgruppen har lagt märke till att ärenden som behandlas av domstolslinjens högsta domstol har samband med ärenden som behandlas inom den andra domstolslinjen. I kapitlet beskrivs också rättspraxis i situationer där det har framkommit oklarhet om vilken domstol som är behörig att behandla ärendet och i situationer där de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna tillämpar samma

3(6)

rättsnormer i liknande situationer. Vidare lyfts också fram ärendegrupper där avgörande av ett ärende kräver kännedom om ärenden som behandlas inom den andra domstolslinjen och om den andra domstolslinjens rättspraxis. Ser ni att de nämnda ärendegrupperna och rättspraxisen är väsentliga frågor när man bedömer behovet att slå ihop de högsta domstolarna? Kommer ni på andra motsvarande ärendegrupper?

Betänkandets kapitel 9–11 behandlar de högsta domstolarnas ledning och administration, personal, lokaler och anslag. I ljuset av denna genomgång, hur ser ni på möjligheterna att slå samman högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolen? Hurdana operativa fördelar och/eller nackdelar bedömer ni att sammanslagningen skulle medföra?

Betänkandets kapitel 12 innehåller arbetsgruppens bedömningar. Arbetsgruppen anser att sammanslagningens verkningar har primär betydelse för rättskipningens kvalitet. Vilka fördelar/nackdelar anser ni att sammanslagningen har när man bedömer rättskipningens kvalitet? Hur bedömer ni de andra verkningarna och ekonomiska effekterna som presenteras i betänkandet? Kommer ni på eventuella andra verkningar som inte har lyfts fram i arbetsgruppens betänkande? Hur stor betydelse har verkningarna vid bedömningen av behovet att slå ihop de högsta domstolarna?

I betänkandets kapitel 13 går man igenom fördelarna och nackdelarna med sammanslagningen utgående från tre modeller. Modell 1 bedömer fördelarna och nackdelar utgående från en situation där högsta domstolen och högsta förvaltningsdomstolens organisationer har slagits ihop till en enhet. I modell 2 bedöms sammanslagningen utgående från en situation där högsta domstolen i huvudsak fungerar som en prejudikatdomstol och i modell 3 har högsta domstolens uppgifter begränsats till att enbart ge prejudikat. Vad tycker ni om de föreslagna modellerna som stöd för att bedöma en sammanslagning av de högsta domstolarna? Enligt er bedömning, hur realistiska är de presenterade modellerna för att slå samman de högsta domstolarna? Tycker ni att någon av modellerna höjer sig över de två andra? Vilka andra tankar väcker arbetsgruppens betänkande och de bedömningar som lyfts fram i den?

4(6)

Som ett led i projektet Plattform för delaktighet har justitieministeriet tagit i bruk det elektroniska remissförfarandet. Användning av den elektroniska utlåtandetjänsten kräver registrering och stark identifiering. Alla sändlistans remissinstanser kan dock inte ännu använda tjänsten. Av den anledningen ber vi att utlåtandena skickas till justitieministeriet per epost till [email protected] som en Word-, PDF-, RTF- eller Openoffice(.odt)-fil senast fredagen den 13 mars 2015. Utlåtandet behöver inte skickas separat per post. Ytterligare upplysningar om ärendet ges av arbetsgruppens sekreterare, ledningens expert Tea Skog (tfn 02951 50466, e-post: fö[email protected]).

kanslichef SÄNDLISTA

Tiina Astola

Inrikesministeriet Finansministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Miljöministeriet Justitiekanslern Riksdagens justitieombudsman Högsta domstolen Högsta förvaltningsdomstolen Helsingfors hovrätt Östra Finlands hovrätt Rovaniemi hovrätt Åbo hovrätt Vasa hovrätt Helsingfors förvaltningsdomstol Tavastehus förvaltningsdomstol Östra Finlands förvaltningsdomstol Norra Finlands förvaltningsdomstol Åbo förvaltningsdomstol Vasa förvaltningsdomstol Marknadsdomstolen Försäkringsdomstolen Arbetsdomstolen

5(6)

Ålands tingsrätt och Ålands förvaltningsdomstol Esbo tingsrätt Södra Karelens tingsrätt Södra Österbottens tingsrätt Södra Savolax tingsrätt Helsingfors tingsrätt Hyvinge tingsrätt Östra Nylands tingsrätt Kajanalands tingsrätt Egentliga Tavastlands tingsrätt Kemi-Torneås tingsrätt Mellersta Österbottens tingsrätt Mellersta Finlands tingsrätt Kymmenedalens tingsrätt Lapplands tingsrätt Västra Nylands tingsrätt Uleåborgs tingsrätt Birkalands tingsrätt Österbottens tingsrätt Norra Karelens tingsrätt Norra Savolax tingsrätt Päijänne-Tavastlands tingsrätt Satakunta tingsrätt Tusby tingsrätt Vanda tingsrätt Egentliga Finlands tingsrätt Ylivieska-Brahestads tingsrätt Direktörerna för rättshjälpsverksamheten Riksåklagarämbetet Riksfogdeämbetet Konkursombudsmannens byrå Polisstyrelsen Skatteförvaltningen Finlands Kommunförbund Regionförvaltningsverket i Södra Finland Regionförvaltningsverket i Östra Finland Regionförvaltningsverket i Lappland Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland Regionförvaltningsverket i Norra Finland Besvärsnämnden för olycksfallsärenden Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund

6(6)

Trafikförsäkringscentralen Finlands domareförbund Finlands Advokatförbund Finlands juristförbund Korkeimpien oikeuksien tuomarien yhdistys ry Högsta domstolarnas tjänstemän rf Auktoriserade Jurister rf Suomen Syyttäjäyhdistys ry Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Tjänstemannacentralorganisationen STTK Personalföreningen vid justitieförvaltningen PJF rf och Löntagarorganisationen Pardia Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf Akava rf Finlands näringsliv EK Finansbranschens Centralförbund Företagarna i Finland professor Kaarlo Tuori professor Heikki Kulla professor Mikko Vuorenpää