Biologiämnets textrelationer

Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/LS, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi)

Varför är språk i olika skolämnen intressant att undersöka? • Språk och innehåll är två sidor av samma mynt. Språket är en del av ämnet. • Språket är elevernas lärandeverktyg och kommunikativa redskap. • Genom skolämnena utvecklar eleverna ett skol- och ämnesrelaterat språk. För andraspråkselever kan det vara en lång och mödosam process.

Vad kan en språkvetare tillföra? • Språkvetenskaplig beskrivning. Genom språkoch textvetenskapliga begrepp kan perspektiv vidgas och fördjupas. • Fördjupad förståelse för språkliga utmaningar i olika skolämnen. • Andraspråksperspektiv – specifikt om lärande på ett andraspråk. Andraspråkselever har t.ex. ofta mindre utvidgat ordförråd och sämre läsförståelse. Risk: utifrånperspektiv innebär en mer eller mindre ytlig förståelse av det specifika skolämnet.

Avhandlingen Biologiämnets texter • •

Text och språk i ett biologiklassrum (Biologi A). Andraspråksperspektiv: en språkligt heterogen gymnasieklass (NV). 50% har utländsk bakgrund.

Tre kapitel med olika fokus: 1. Läroboken 2. Klassrummet och undervisningen 3. Elevtexter (prov, skrivuppgifter, muntlig redovisning) och elevernas skolframgång Observationer, ljudinspelningar, textinsamling, enkät, intervjuer, samtal.

Att läsa och lära biologi • Att förstå texter och ”bygga” ett ämnesspråk handlar bl.a. om att skapa betydelserelationer mellan begrepp (t.ex. ordna begrepp i hierarkier/taxonomier). Dessa relationer kan behöva tydliggöras för andraspråkselever. • Att tillgodogöra sig ett ämnesinnehåll handlar bl.a. om att förstå hur ämnet uttrycks genom olika texttyper i läroboken, i klassrummet och i elevernas egna texter. • För lärande krävs ämneskunskaper – liksom språkkunskaper och textkompetens.

Läroboken Biologi A • Begreppsrika och informationstäta texter. • Olika kapitel har olika typer av texter: beskrivande, förklarande och argumenterande. • Olika texttyper gör att olika språkliga drag är mer eller mindre vanliga. • Bilderna har ofta stor betydelse för innehållet.

Informationstäthet Participer (adjektiv, ofta sammansättningar): ”De vattenlevande kolonibildande och fastsittande koralldjuren är vanliga i …”. Nominaliseringar (substantiv, ofta sammansättningar): fortplantningsbeteende, spridningsbarriär ”Geografisk isolering är en vanlig orsak till artbildning.” Nominaliseringar och participer • är viktiga resurser i skriftspråket, inte minst i naturvetenskapliga texter. • kan ”packas upp” i klassrummet.

Att tydliggöra lärobokens betydelserelationer

Vad är text? Att läsa hela texten.

Rörlighet mellan uttryckssätt • I lärarens interaktion finns en ständig rörelse mellan vardagliga och vetenskapliga uttryckssätt, både i språkoch bildanvändning. • Lärarens interaktion är därför ämnesrelevant och utvidgad, men däremot inte förenklad. • Denna rörlighet underlättar troligen elevernas lärande.

Elevtexter (prov och skrivuppgifter) • Stor skillnad mellan flerspråkiga och enspråkigt svenska elever. De flerspråkiga når sällan högre betygsnivåer. • För högre betyg krävs ett mer självständigt skrivande och läsande. Användning av ämnesrelevanta uttryck och texttyper (förklaringar och argumentation). Förmåga att dra egna slutsatser och se samband. • Faktamemorering och avskrift är otillräckliga strategier. Men detta gäller även ”att skriva med egna ord”, eller att använda vardagligt orienterad förklaring och argumentation.

Viktigt är: • att eleverna ges rikligt med tillfällen att själva använda språket och röra sig mellan mer vardagliga och mer ämnesrelaterade uttryckssätt. • att eleverna förstår vilken typ av texter de förväntas producera. Att kraven görs explicita. Därför behövs • en språk- och textmedveten ämnesundervisning. • höga förväntningar, stöttning i klassrummet och en förståelseinriktad undervisningspraktik.

Se vidare: Nygård Larsson, 2011: Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Malmö högskola. Nygård Larsson, 2011: ”Jättebästa svenskan” – tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne. I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Nygård Larsson, u.u: Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam & Lindberg (red.): Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. (Uppl. 2). Studentlitteratur.