Cancerrelaterad smärta

Cancerrelaterad smärta Professor Peter Strang Karolinska Institutet SSH och RaH

Professor Peter Strang

Hur vanligt är smärta vid cancer?  

Vid diagnostillfället: 10-40%, ofta lätt smärta Botbar cancer under behandling:  



Spridd cancer under tumörspecifik behandling  



Cirka 20-50%, delvis behandlingsrelaterat Ofta lätt- måttlig smärta Cirka 20-70% (beror på cancerform) Ofta måttlig (-- svår) smärta

Palliativ vård – döendefasen  

70-- >90% är opioidkrävande (morfinpreparat) Måttlig– svår -- mycket svår Professor Peter Strang

Hur många kan göras smärtfria? 

Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria  

  

”Alltid” i vila Många gånger även vid rörelser

Bara cirka 50% får denna hjälp i sjukvården i stort Situationen är likartad i västvärlden Behandlingen misslyckas om man inte beaktar att  

80% har två eller flera olika smärttyper Inte ens morfin fungerar alltid – det behövs annat Professor Peter Strang

Smärttyper, exempel på problem 

”Vanlig” (nociceptiv) smärta: 

Molvärk – paracetamol, morfinpreparat



Rörelseutlöst inflammatorisk smärta: anti-inflammatoriska medel, kortison, strålbehandling, ortopedi kan krävas





Buksmärtor: molvärk eller kolik? Kräver olika behandling!

Nervsmärtor: svarar ibland inte alls på morfin!!

Professor Peter Strang

Var finns cancerpatienterna? 

Botbar cancer (tidig behandlingsfas) 



Spridd cancer (sen behandlingsfas) 



Oftast på specialistkliniken (onkologen, kirurgen, ÖNH, lungkliniken, gyn osv)

Ofta onkologklinik

Palliativ vård / döendefasen 

Specialiserad palliativ enhet



Kommunens särskilda boenden



Ytterst sällan i det egna hemmet med primärvård

Professor Peter Strang

Döendefasen 

Avancerad (palliativ) hemsjukvård (ASIH, SAH, PAH)    



Palliativ slutenvård (vårdplatser, ”hospice”)   



Cirka 25 enheter inom SLL / > 900 platser i hemmet Dygnet-runt vård Alltid kompetent läkare i teamet Klarar ”allt” i hemmet utom röntgen och kirurgi Sviktplatser och förutsättning för ASIH När problemen är komplexa och hemmet inte är ett val Fr.a. av psykosociala skäl (anhöriga sviktar)

Kommunens särskilda boenden 

 

Vid stillsam sjukdom, trots döendefas Äldre patienter Smärtkompetensen ofta bristfällig Professor Peter Strang

Utbildning 







Läkarutb: Idag mindre än 1 dags katedral undervisning om klinisk smärtbehandling Sjuksköterskeutb: betydligt bättre Fortbildning: ibland för sjuksköterskor, sällan/ aldrig för läkare Redskap finns:   

Personella resurser på palliativa enheter, smärtenh. Designade smärtbasutbildningar (”Smärtgräns 2000”) Läromedel (Strang: Cancerrelaterad smärta 2003) Professor Peter Strang

Tillräckligt med vårdplatser 

Döendet kan inte ”planeras” 

100% beläggning på en palliativ enhet innebär att vissa köar



Normala svängningar förekommer



Vintertid 1-2 veckors kö till palliativ vård



Cirka 20% hinner dö i kön – på fel vårdnivå



På sommaren ibland 4 veckor, eller att enheter

överhuvudtaget inte tar nya pat. 

Pat. blir kvar på högspecialiserade platser Professor Peter Strang

Vad kan beställarna göra? 

Kräva att rutiner finns och redovisas   



Finns vårdprogram som revideras årligen? Finns tillgång till smärt/palliativ konsult? Finns plan för smärtfortbildning?

Kräva nyckeltal     

Andel smärtfria/nästan smärtfria (VAS 0-2) Medelsmärta Andel med smärta VAS