European Organization for Nuclear Research – CERN
FORSKARE SOM ÖNSKAR DELTA I EXPERIMENT VID CERN BÖR I FÖRSTA HAND VÄNDA SIG TILL DE FORSKARGRUPPER SOM DELTAR I EXPERIMENT VID ANLÄGGNINGEN. LEDIGA FORSKARTJÄNSTER OCH ANDRA TJÄNSTER SÖKS VIA CERN:S HEMSIDA.
Foto: CERN, Genève
CERN är en internationell organisation som driver ett acceleratorlaboratorium i Genève. Detta betraktas i dag som det ledande laboratoriet i världen för högenergifysik. Regeringen har tilldelat Vetenskapsrådet rollen som svenskt kontaktorgan gentemot CERN.
CERN:s historia och dagsläge Forskningsorganisationen CERN bildades 1954. Sverige är ett av de 12 länder som ursprungligen undertecknade konventionen om etablerandet av en organisation för samarbete mellan europeiska stater inom området kärnfysik. Forskningen ska enligt konventionen vara rent vetenskaplig och av fundamental karaktär. Utvecklingen har lett till att forskningsområdet numera omfattar i första hand elementarpartikelfysik men även fundamental fysik inom angränsande områden. Flera nya medlemsländer har tillkommit så att organisationen nu har 20 medlemmar. Ett intensivt samarbete äger rum med flera utomeuropeiska stater, främst USA, Japan, Ryssland, Canada och Indien. Ett stort antal icke-medlemsländer deltar också i forskningen och utvecklingen vid CERN.
Laboratoriepark
CERN har sitt laboratorium i Genève, Schweiz. Adress: • CERN, CH-1211 Genève 23, Schweiz
OM CERN CERN är främst ett acceleratorlaboratorium som finansieras av 20 medlemsstater. Vid CERN bedrivs fundamental forskning inom i första hand elementarpartikelfysik, men även inom angränsande områden.
•
Genom åren har ett 10-tal världsledande acceleratorer av olika slag byggts upp vid CERN. Några av dessa är: • Super Proton Synchrotron (SPS) som togs i bruk 1976. Vid denna accelerator upptäcktes W- och Z-bosonerna 1983. Upptäckterna belönades med ett Nobelpris. • Large Electron-Positron Collider (LEP) var under åren 1989-2000 den ledande elektron-positron-kollideraren i världen. LEP utnyttjades för noggranna studier av främst Z- och W-bosonerna. • Large Hadron Collider (LHC) är avsedd för högenergetiska proton- och kärnkollisioner. I särskilda kollisionspunkter finns gigantiska detektorer, som kallas ATLAS, ALICE, CMS och LHCb.
Svenskt deltagande i detektoruppbyggnaden vid LHC Svenska forskare deltar i två detektorprojekt vid LHC; ATLAS och ALICE.
•
ATLAS består av flera lager detektorer som ska göra det möjligt att i detalj studera de partikelreaktioner som sker då de två strålarna av protoner kolliderar vid en energi av 7 TeV per stråle. Fyra svenska forskargrupper i Stockholm, Uppsala och Lund medverkar i uppbyggnaden av olika detektorelement. ALICE ska användas för att studera högenergetiska atomkärnekollisioner i vilka ett kvark-gluon-plasma bildas. En svensk grupp från Lund deltar i uppbyggnaden av detektorn.
Andra verksamheter Vid CERN bedrivs även forskning och utveckling inom andra områden än högenergifysik. Några exempel: • ISOLDE är en isotopseparator som medger studier av mycket exotiska atomkärnor. Genom åren har ISOLDE haft ett starkt skandinaviskt utnyttjande och har så fortfarande. • CERN har även varit världsledande inom IT-området. Välkänt är att World Wide Web utvecklades vid laboratoriet och man i dag är ledande på utvecklingen av Grid-tekniken inom Europa. Sverige bidrar framgångsrikt till denna utveckling genom SweGrid-projektet.
Finansiering Medlemsstaterna bidrar årligen med knappt 1 miljard CHF till laboratoriets verksamhet. Det svenska bidraget utgör ca 2,6 procent av den totala summan eller ca 150 miljoner SEK. Den stora utgiftsposten vid CERN är för närvarande acceleratorn LHC. De svenska gruppernas medverkan i ATLAS och ALICE är betydande även uttryckt i ekonomiska termer. Totalt kostar de svenska insatserna mer än 100 miljoner SEK. Huvuddelen kommer från forsknings rådsorganisationerna men även Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har lämnat mycket betydande bidrag. Forskargrupperna har bildat ett LHC-konsortium som samordnar de svenska insatserna. Ordförande i konsortiet är professor Tord Ekelöf, Uppsala universitet. Forskargrupperna får en stor del av sin finansiering från Vetenskapsrådet.
Detta informationsblad är ett i en serie som beskriver olika delar av Vetenskapsrådets internationella samverkan. Juni 2005 Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm. Tel 08-546 44 000. Fax 08-546 44 180. www.vr.se.
Foto: CERN, Genève
Blyjonkollisioner poducerade i experiment NA49.
CERN:S ORGANISATION CERN har en fast stab av anställda från medlemsländerna. Huvuddelen kommer från Schweiz och Frankrike. Staben omfattar ca 2 500 personer varav ett 40-tal är svenskar. De flesta anställda är högt kvalificerade tekniker, ingenjörer och administratörer. De fysiker som utnyttjar laboratoriet i sin forskning kommer både från medlemsländerna och från de länder med vilka CERN samarbetar. Totala antalet CERN-användare är ca 6000. Högsta beslutande organ är Council i vilket varje medlemsland har en röst och två delegater. Den dagliga verksamheten leds av en generaldirektör, som utses för en tid av fem år. Den nuvarande generaldirektören är från Frankrike och heter Robert Aymar. Under Council finns en Finance Committee, som beslutar i vissa upphandlingsärenden och i övrigt förbereder
ekonomiska beslut i Council. Council har också utsett en Scientific Policy Committee som är ett rådgivande organ i vetenskapliga frågor.
Svenska representanter i olika CERN-organ: Council: Dr Mats Johnsson, Utbildningsdepartementet Professor Barbro Åsman, Stockholms universitet Finance Committee: Dr Ann Catrin Lagerkvist, Vetenskapsrådet Scientific Policy Committee: Professor Per Carlson, KTH Kommittén för forskningens infrastrukturer på Vetenskapsrådet har bildat en CERN-arbetsgrupp som rådgivande organ i CERN-frågor. Ordförande i arbetsgruppen är professor Barbro Åsman, Stockholms universitet.
MER INFORMATION Ann Catrin Lagerkvist, forskningssekreterare, Vetenskapsrådet
[email protected] Besök också CERN på http://public.web. cern.ch/Public/Welcome.html
