Dagvatten inom - Göteborgs Stad

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Vetenskap, Kemi, Inorganic Chemistry
Share Embed Donate


Short Description

Download Dagvatten inom - Göteborgs Stad...

Description

Förord Föreliggande rapport, ”Dagvatten inom planlagda områden”, är en del av underlagsmaterialet till ”Vatten så klart”, vattenplan för Göteborg. ”Vatten så klart” med underlagsmaterial ingår också i ”Water City International” som är ett EU-projekt för samverkan i vattenfrågor mellan Göteborg, Norwich, Leeuwarden och Emden. Ambitionen med ”Dagvatten inom planlagda områden” är att sammanställa faktamaterial som dels tar upp problematiken med dagvatten ända från föroreningars källor till dess effekter på vattendrag och sjöar, dels möjligheter och lösningar för att minska på recipient. Även hydrauliska aspekter tas upp. Slutsatserna från rapporten sammanfattas i ett förslag till policy för dagvattenfrågor för Göteborgs kommun. Den ska vara till hjälp för berörda förvaltningar och andra intressenter och ge kommunen ett gemensamt uppträdande i frågan. Det är viktigt att alla förvaltningar arbetar mot samma mål. Rapporten ska fungera som ett stöd både i planarbete och vid åtgärder inom redan planlagt område. Den ska inspirera till och ge förslag på tekniska lösningar och möjligheter. Det belyses också vad som kan göras för att ytterligare utveckla hanteringen av dagvatten i kommunen. Detta gäller både tekniska lösningar och samarbetet mellan de kommunala förvaltningarna. Flera idéer till nya projekt ges. Frågorna om lokal rening eller rening i reningsverk, återföring av avloppsslammet till jordbruk eller inte är i dagsläget inte tillräckligt klarlagda för att i denna rapport göra ett långsiktigt ställningstagande. I denna rapport pekas på de slutsatser och rekommendationer som går att dra utgående från aktuellt system, dagens kunskaper, samhällssyn och ekonomisk rimlighetsbedömning. Fortsatt utredning av dessa frågor kommer under de närmaste åren att göras under kretsloppskontorets ledning i arbetet med den kommande kretsloppsplanen. Rapporten har tagits fram på Göteborgs va-verk. Utformning och innehåll har diskuterats med: Fastighetskontoret Kretsloppskontoret Miljöförvaltningen Park och natur förvaltningen Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret

Göteborg, januari 2001

I 2003-02-12

Sammanfattning Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor som vägar, parkeringsplatser, takytor och liknande. Avrinning från förorenade ytor eller ytor med speciella material får till följd att dagvattnet för med sig föroreningar till ledningsnätet. Föroreningarnas typ och koncentration varierar beroende på vilken slags yta dagvattnet har runnit över. De vanligaste föroreningarna är tungmetaller, oljor, näringsämnen och toxiska kolväten. Effekterna på recipienter av en förorening varierar med föroreningens toxicitet och recipientens tålighet. Källorna till föroreningar i dagvatten är exempelvis trafik, förbränning och fria metallytor som tak, stolpar och räcken. För att minska effekter av föroreningar i dagvatten bör i första hand källor till föroreningar begränsas eller åtgärder vidtas så nära källorna som möjligt. Man har länge varit medveten om förekomsten av föroreningar i dagvatten. Tidigare har dock utsläpp av obehandlat spillvatten stått för den största påverkan på vattendrag. Sedan Ryaverket byggdes och i takt med att processerna för avloppsrening förbättras samt att nästan alla hushåll har anslutits till det allmänna avloppsnätet har förhållandet ändrats. I dagsläget tillförs en stor andel av föroreningar recipienter via dagvatten. Genom rening av dagvatten, som i nuläget görs i liten utsträckning, kan alltså den totala föroreningsbelastningen på recipienter minskas. Det finns också möjligheter att utveckla och förbättra tekniken för reningen av dagvatten. Dagvatten bör där så är möjligt och lämpligt tas om hand lokalt som en resurs, för att upprätthålla grundvattennivåer och skapa en god bebyggd miljö. Det överordnade målet för dagvattenhanteringen är att avleda dagvatten på ett sätt som innebär minsta möjliga störning på människors hälsa, på miljö i vatten och mark samt minimerar risken för skador på byggnader och anläggningar. Behovet av behandling av dagvatten skall bedömas utifrån föroreningarnas mängd och karaktär, förutsättningarna i varje område och för varje recipient. Det finns fall då lokal behandling av dagvatten ej är lämplig eller möjlig. Då står valet mellan att leda förorenat dagvatten direkt till recipient eller avledning till Ryaverket. Det senare kan vara i konflikt med målet att nå bästa möjliga kvalitet på avloppsslammet för eventuell användning i jordbruket. En målkonflikt mellan rena vattendrag eller rent slam kan uppkomma. Det enskilda fallet får avgöras med hänsyn till den aktuella platsens förutsättningar och till rådande slampolicy. Det har arbetats med att förändra inställningen till dagvattenfrågorna i planprocessen, så numera tas ökad hänsyn till dessa frågor i alla skeden av planarbetet. Arbete har också bedrivits med planering och genomförande av dagvattenrening inom befintliga bebyggelseområden. Det största projektet i syfte att rena dagvatten som har genomförts i Göteborg är dammarna vid Järnbrottsmotet intill Stora ån. Här har det byggts dammar för rening av dagvatten från ett stort avrinningsområde vid Dag Hammarskjöldsleden med omgivande bostads- och industriområden. Dammarna har ingått i forskningsprojekt på CTH, och är några av de mest välundersökta dagvattendammarna i världen.

II 2003-02-12

Summary Storm water is the water that runs off from impermeable surfaces in urban areas, such as roads, parking lots and roof surfaces. The water runoff from large urban areas leads to the transport of storm water pollutants to the sewer system. The type of pollutants and the pollutant content in the water varies depending on the type of catchment area. The most common pollutants are heavy metals, oils, nutrients and toxic hydrocarbons. The environmental impact of a pollutant depends on its toxicity and the status of the receiving waters. Sources of storm water pollutants are, for example, traffic, combustion and metallic surfaces such as roof surfaces, metal posts and rails. In order to reduce the impact of the pollutants in storm water, initially, the pollutant sources should be limited. The occurrence of pollutants in storm water has been known for a long time. Earlier, the discharge of raw sewage has had the highest impact on the receiving waters. Since the construction of the wastewater treatment plant, Ryaverket, the improvement of wastewater treatment and the connection of almost all households to the sewage system, the situation has changed considerably. Today the pollutant load to receiving waters is as large from storm water as from treated sewage effluent. Through the purification of storm water, which today is done only to a small extent, the total pollutant load to receiving waters can decrease significantly. There are today also possibilities to develop and improve the techniques for the purification of storm water. Where it is possible and appropriate, local treatment of storm water is preferable, in order to maintain groundwater levels and to create a healthy urban environment. The main goal of storm water management is to drain the storm water with a minimum impact on people’s health and the environment and minimise the risk of damaging buildings and constructions. The need and extent of storm water treatment should be assessed due to the amount and type of pollutants and the environmental conditions of each area and receiving water. In some cases local treatment is not possible or not appropriate. The choice is then either to discharge the polluted storm water directly to receiving waters or divert it to a treatment plant. If polluted storm water is drained to a treatment plant, this may create a conflict with the goal to obtain the best possible sewage sludge quality, for its possible use in agriculture. In other words, there is a conflict on interests between pure and clean waters and an acceptable sewage sludge quality. In every case consideration has to be taken to the conditions of the area in question and to the current sludgepolicy Work has been done to change the attitude to storm water issues in the city planning process, and consideration to these issues has increased in all stages of planning work. Work has also been done for the planning and implementation of purification in already constructed areas. The largest storm water purification project in the Gothenburg area has been the construction of reduction ponds in Järnbrott. The ponds purify storm water from a large catchment area close to a major road with surrounding residential and industrial areas. The ponds were included in a research project at Chalmers University of Technology, and are among the most examined and studied ponds in the world.

III 2003-02-12

Innehållsförteckning FÖRORD

I

SAMMANFATTNING

II

SUMMARY

III

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

IV

1

POLICY

1

2

RIKTLINJER

2

2.1 2.2 3 3.1 4

SAMARBETSRUTINER I PLANPROCESSEN OCH I PROJEKTARBETEN ANSVAR FÖR MARKAVVATTNING

2 2

LAGAR, STYRANDE DOKUMENT OCH POLICYDOKUMENT

4

SLUTSATSER

4

BAKGRUND

5

4.1 DAGVATTENHISTORIK 4.2 UPPDRAG 4.3 VAD HAR HÄNT UNDER 90-TALET? 4.3.1 DELTA-PROJEKTET 4.3.2 LOD I BEFINTLIG BEBYGGELSE 4.3.3 ÅTGÄRDA FELKOPPLINGAR 4.3.4 SAMARBETSGRUPPER MELLAN FÖRVALTNINGAR 4.3.5 DAGVATTENRENING 5 5.1 5.2 5.3

HYDRAULISKA ASPEKTER

11

HYDROLOGISKA CYKELN DAGVATTENVOLYMER SLUTSATSER

11 13 13

IV 2003-02-12

5 5 6 6 6 7 7 8

6

FÖRORENINGAR I DAGVATTNET

6.1 6.1.1 6.1.2 6.1.3 6.2 6.2.1 6.2.2 6.3 6.4 6.4.1 6.4.2 6.4.3 6.4.4 6.5 7 7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 8 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 9 9.1 9.2 9.3 9.4

14

NÄRINGSÄMNEN KVÄVE FOSFOR EFFEKTER AV NÄRINGSÄMNEN I DAGVATTEN METALLER METALLFLÖDEN I SAMHÄLLET KÄLLOR TILL METALLER I DAGVATTEN ORGANISKA ÄMNEN OCH ÖVRIGA FÖRORENINGAR EFFEKTER AV FÖRORENINGAR I DAGVATTNET PROBLEM HALTER I DAGVATTEN FÖRORENINGARS MILJÖPÅVERKAN VIKTNING HALT – TOXICITET SLUTSATSER

RECIPIENTPÅVERKAN

14 14 15 16 17 17 18 18 20 20 20 21 21 22 23

PROBLEM HYDROLOGISKA FÖRÄNDRINGAR EKOLOGISKA EFFEKTER TOXISKA NIVÅER SLUTSATSER

23 23 23 24 24

MINSKA EFFEKTEN AV FÖRORENINGAR I DAGVATTEN MINSKA DAGVATTNETS FÖRORENINGAR LOKALT OMHÄNDERTAGANDE AV DAGVATTEN LOKALA RENINGSANLÄGGNINGAR ÖPPNA DAMMAR – EXEMPEL OCH YTBEHOV UPPRUSTNINGSOMRÅDEN SLUTSATSER

25 25 25 26 26 26 26

MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR I GÖTEBORG JÄRNBROTTSDAMMARNA METALLER I VATTENDRAG GRYAAB SLUTSATSER

27 27 28 28 29

10 RENA VATTENDRAG ELLER RENT SLAM

30

10.1 10.2 10.2.1 10.2.2 10.3 10.4 10.5 10.6 10.7

30 31 31 31 31 33 33 34 35

MÅLKONFLIKT LAGSTIFTNING KRING SLAMHANTERING SLAM SOM SKA ANVÄNDAS TILL JORDBRUK ÖVRIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN PRIORITETSORDNING AVSÄTTNINGSMAGASIN ÅTGÄRDER FÖR MINSKADE UTSLÄPP MASSBALANS MED RYAVERKET SLUTSATSER

V 2003-02-12

11 ÅTGÄRDSPLAN

36

11.1 11.2 11.3 11.4 11.5 11.6 11.7

36 36 39 39 40 41 41

RIKTLINJER FÖR BEHOV AV DAGVATTENRENING METOD FÖR KLASSIFICERING AV VATTENDRAG KLASSNING AV AVVATTNADE YTOR DEFINITION AV ”BEHANDLING” VAL AV RENINGSMETOD SÄKERHET VID ÖPPNA DAMMAR PROJEKTFÖRSLAG

12 BEGREPPSFÖRKLARING

42

13 KÄLLOR

44

VI 2003-02-12

1 Policy Detta förslag till dagvattenpolicy för Göteborgs stad anger hur dagvatten inom planlagda områden bör hanteras för såväl kommunalägd som privat mark. Policyn föreslås vara vägledande i plan- och bygglovshanteringen och beaktas allmänt i förvaltningarnas arbete.

S Dagvatten skall tas omhand på ett sätt som innebär minsta möjliga störning på människors hälsa, på miljö i vatten och mark samt minimerar risken för skador på byggnader och anläggningar.

S Dagvattnet bör där så är möjligt och lämpligt tas om hand lokalt som en resurs, för att upprätthålla grundvattennivåer och skapa en god bebyggd miljö.

S Valet mellan olika systemlösningar skall optimeras så att en fullgod lösning erhålls till så låg anläggningsoch driftkostnad som möjligt.

S Källor till förorening i dagvatten skall begränsas (1) Göteborgs stad skall använda material som innebär minsta möjliga påverkan på miljön. (2) Göteborgs stad skall verka för att material med minsta möjliga miljöpåverkan används vid kontakt med dagvatten genom uppmaning och information. (3) Göteborgs stad skall verka för att begränsa tillförseln av metaller och föroreningar från lokala källor till dagvattnet. (4) Göteborgs stad skall verka för att begränsa tillförseln av föroreningar till dagvattnet från trafiken.

S Föroreningar skall inte spridas diffust (1) Utforma lösningar så nära källan som möjligt så att föroreningarna inte sprids utan kan tas omhand lokalt.

S Behovet av behandling av dagvatten skall bedömas utifrån föroreningarnas mängd och karaktär, förutsättningarna i varje område och för varje recipient. (1) Starkt förorenat dagvatten bör alltid behandlas lokalt före utsläpp till recipient. (2) Svagt till måttligt förorenat dagvatten bör behandlas lokalt i en omfattning som beror av föroreningsgrad och recipientens känslighet. (3) Där recipienten är alltför känslig för att ta emot dagvatten som genomgått lokal behandling, eller där lokal behandling inte är möjlig, bör dagvattnet ledas till en tåligare recipient eller vid överrensstämmelse med rådande slampolicy, avledas till avloppsreningsverk.

S Göteborgs stad skall fortsätta vara en lärande organisation (1) Lära mer om hur man utformar anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten och förbättra lösningar såväl tekniskt som estetiskt och biologiskt. (2) Öka kunskapen om Göteborgs recipienter och om källor, spridning, innehåll samt konsekvenser av föroreningar i dagvatten.

1 2003-02-12

2 Riktlinjer 2.1 Samarbetsrutiner i planprocessen och i projektarbeten Många frågor skall klarläggas i inledningsskedet av planprocessen, att användas som underlag i det fortsatta arbetet. Stadsbyggnadskontoret har ansvar för att det i ett inledande skede i planarbetet tas kontakt med respektive förvaltningar angående deras bidrag till utredningen. Arbetsgången vad avser dagvatten kan sammanfattas med: • • •

Studera platsen Uppskatta belastning av dagvatten samt föroreningar Välj principer för teknisk lösning

Förundersökning i samband med översiktsplan och programarbete har som främsta syfte att klara ut de allmänna förutsättningarna för LOD. För detta krävs en geohydrologisk undersökning som visar hur nederbörsvattnet fördelar sig inom avrinningsområden samt, i stora drag, var in- och utströmningsområden är belägna och vilka områden som är känsliga för förändringar i vattenbalansen. En bedömning av dagvattnets kvalitet krävs, och översiktligt även lämpliga områden och metoder för LOD. I detaljplaneringen ska undersökningarna främst visa platsen för LOD och vilken metod som skall användas. Redovisning sker i miljökonsekvensbeskrivning. Underhållsplan med driftansvar och tydliga skötselinstruktioner för dagvattenanläggning skall upprättas i samband med planarbetet och byggnationen. Redan i planarbetet måste man ta ställning till om de miljömässiga fördelarna, och eventuellt även lägre kostnader som LOD kan ge, uppvägs av samhällets kostnader pga glesare exploatering. 2.2 Ansvar för markavvattning Inom planlagda områden betraktas dagvatten som avloppsvatten i lagens mening. Det innebär att när det gäller avvattning av bebyggda fastigheter inom planområde är det kommunen som har ansvar för att bedöma om det krävs någon form av allmän dagvattenanläggning eller om ansvaret helt kan läggas på fastighetsägaren. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för avledning av dagvatten till recipient inom planlagda områden. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för det ledningsnät som är anslutet till Ryaverket, dvs även avledning av dagvatten i kombinerat system.

2 2003-02-12

I nedanstående tabell anges vem som har ansvar för att dagvattenavledningen ordnas och fungerar i olika typer av områden. Tabell, Ansvar för dagvattenavledning Planlagt område Typ av mark

Avvattning av fastighet Avvattning av gata

Utanför verksamhetsområdet

Inom verksamhetsområde för dagvatten KLK har planeringsansvar. Vaverket förvaltar. TK för kommunal gata, annars resp. väghållare

Avvattning av park- och FK alt PN naturmark

3 2003-02-12

Ej planlagt område

Fastighetsägare alt. samfällighet

Fastighetsägare alt. samfällighet

TK för kommunal gata, annars resp. väghållare

Väghållare alt markägare

FK alt PN

Markägare

3 Lagar, styrande dokument och policydokument För att leda allt miljöarbete i samma riktning finns ett antal så kallade styrande dokument på olika nivåer. Globalt styr Agenda 21 och Riodeklarationen som beslutades under Riokonferensen 1992. I Sverige har det satts upp 15 nationella miljömål med utgångspunkt i dessa globala dokument. De styrande dokumenten är väldigt allmänt formulerade och tanken med dem är att de ska vara vägledande i allt miljöarbete. I dessa dokument tas inte begreppet dagvatten upp mer än i enstaka sammanhang, däremot behandlas ett antal frågor som direkt eller indirekt påverkar dagvattenfrågor. Ett antal lagar som påverkar dagvattenhantering finns också. Sedan 1999-01-01 gäller miljöbalken i Sverige och mycket av dess innehåll berör dagvatten direkt eller indirekt. Plan- och bygglagen påverkar mer direkt dagvattenhanteringen i kommuner. Dock saknas begreppet dagvatten i lagstiftningen. Istället används ofta beskrivningen avloppsvatten både för spill- och dagvatten. Inom planlagda områden betraktas dagvatten som avloppsvatten i lagens mening. För övrigt finns Miljövårdsprogram Vatten som togs fram av en projektgrupp på miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Syftet med denna är att beskriva förekomst och användning av vatten i Göteborg, samt att föreslå åtgärder för att erhålla och trygga en god vattenmiljö. Rapporten kom ut 1988 och var egentligen bara tänkt att användas till år 2000. 3.1

Slutsatser • Globala dokument som Agenda 21 styr miljölagstiftningen i Sverige. Innehållet i Agenda 21 kan följas ända ned till policynivå på kommunala förvaltningar via bland annat Sveriges miljömål och Miljöbalken. Miljöbalken och de nationella miljömålen ska fungera som underlag, men kraven ska vara lokalt förankrade. •

Miljöbalken är en ramlag vilket ger utrymme för tolkningar. Dessa tolkningar ska göras under beaktande av Sveriges miljömål.



Miljölagstiftningen i Sverige styrker kretsloppslösningar och resurshushållning. Detta gäller även vatten och däribland lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Grön- & vattenområden ska inte bara bevaras, utan även utvecklas och restaureras.



Det saknas krav på dagvattenutsläpp, och det saknas råd och anvisningar för hur man utformar och underhåller anläggningar lämpliga för olika ändamål. Självpåtagna krav finns på en del håll.

4 2003-02-12

4 Bakgrund 4.1 Dagvattenhistorik Redan när avloppssystemet byggdes ut i Göteborg under senare delen av 1800-talet var man väl medveten om att dagvattnet inte var rent. J. Gust. Richert skrev i sin avloppsutredning från 1894 att "det är fördelaktigare om kloakledningarna även upptaga regnvattnet, som under avrinnandet över smutsiga gator och gårdar ofta starkt förorenas". Han konstaterade att i mindre samhällen behöver kanske inte regnvattnet avledas underjordiskt, men "Annorlunda måste dock saken gestalta sig i större samhällen, där anspråken på renliga och prydliga gator och gårdar ej kunna tillfredsställas med mindre än att även regnvattnet avledes på underjordiskt väg". Genom att reningen av spillvatten har blivit allt effektivare, direktutsläpp av spillvatten har upphört och bräddningen minskat, har dagvattnet kommit att stå för en allt större andel av de föroreningar som tillförs vattendragen. Beräkningar visar, att från det område där i dag spillvattnet avleds till Ryaverket, har dagvattnets del av föroreningsutsläppen, mätt som BOD7 , från de allmänna va-näten till vattendragen ökat sin andel från endast 3-4 % år 1970 till drygt 25 % i dag. Även vad det gäller metaller har andelen som härrör från dagvatten ökat. Ytterligare förbättring av vattenkvaliteten i bäckar och åar, som genom en långtgående utbyggnad av spillvattensystemen avlastats från spillvattenutsläpp kan därför främst nås genom en förändrad hantering av dagvattnet från bebyggda och trafikerade områden. Zink

BOD ton

kg

60000

18000 16000 14000

Utsläpp dagvatten

12000

Utsläpp spillvatten

50000

Utsläpp dagvatten Utsläpp spillvatten

40000

10000

30000

8000

20000

6000 4000

10000

2000 0

0

1970

1999

1970

1999

Figur: Utsläpp av BOD och Zink till vattendrag. Värdena är beräknade för ett normalår med 700 mm nederbörd. 4.2 Uppdrag 1989-10-05 Va-nämnden får ett uppdrag från fullmäktige (GHK 89/275) att i samråd med GRYAAB och andra berörda nämnder ”utveckla och pröva metoder för att minska föroreningen av dagvattnet, minska mängden dagvatten samt redovisa alternativa sätt att ta hand om dagvattnet för att minska bräddningen till vattendragen och belastningen på Ryaverket”. April 1992 Fullmäktige antar en miljöpolicy (GHK 92/97) för Göteborg. I denna finns ett avsnitt som heter ”Lokal påverkan – vatten”, och där anges som inriktning för kommande arbete bland annat att ”byggnadsnämnden, fastighetsnämnden och va-nämnden fortsätter metodutveckling för LOD och LOS i planering och genomförande.”

5 2003-02-12

1988–1996 Liknande uppdragsbeskrivningar kan även återfinnas i Miljövårdsprogram Vatten (MN) 1988, Miljövårdsprogram Mark (MN), Park- och naturförvaltningens miljöpolicy från 1994, Avfallsplan för Göteborg 1992-1994 (Avfallspolitiska ledningsgruppen) och i Policy för avloppsutsläpp i Göteborg (MN). I ett samarbetsavtal mellan va-verket och Trafikkontoret från 1996 förtydligas ansvarsfördelningen för olika dagvattenanläggningar samt en ambition att även Trafikkontoret så långt möjligt ska sträva efter lokala lösningar för vägdagvatten. 1996 I den reviderade miljöpolicyn (GHK 96/165) bibehåller man dessa ambitioner med formuleringen ”Påverkan på vattendrag, sjöar och hav från Göteborgs vattenanvändning skall minimeras med avseende på föroreningar från såväl spill- som dagvatten.” Man slår också fast att miljöarbetet ska bedrivas över alla gränser, i kontakterna mellan förvaltningar och bolag, men även mellan staden och omvärlden. 2000 Från och med januari 2000 (GHK 99/124) har kretsloppsnämnden bl. a. ansvar för den långsiktiga planeringen av kommunens insatser för materialhantering inom va-området. Kretsloppsnämnden svarar vidare för förändring och utveckling av va-anläggningarna och beslutar om utökat verksamhetsområde. Det närmast följande planeringsarbetet kring dagvatten, slam och övriga avloppsfrågor görs inom ramen för kretsloppsplanen. Det är ingen tvekan om att det finns en stor enighet inom kommunen att minska påverkan på både recipienter och avloppsslam genom olika typer av åtgärder. Det uppdrag som delades ut för tio år sedan har inte avrapporterats, däremot har det gjorts en del arbete som påverkat både arbetssättet på olika förvaltningar och resulterat i genomförande av konkreta projekt. I samband med Göteborgs medverkan i EU-projektet ”Water City International” har beskrivning av kommunens hantering av dagvattenfrågor inom planlagda områden tagits med som ett delprojekt, och med detta kommer uppdraget från 1989 anses som fullgjort. 4.3

Vad har hänt under 90-talet?

4.3.1 Delta-projektet Sedan snart 15 år pågår arbete med upprustning längs Kvillebäcken. Arbetet ingår för närvarande i Deltaprojektet med ursprung i Miljöprojekt Hisingen. Visionerna lades fast på 80-talet och förverkligandet pågår. Bland annat pågår arbete för att undvika kulvertering av bäcken, öka tillgängligheten med gång- och cykelvägar. Det senaste projektet har inneburit att två dammar har anlagts vid Hökälla gård, där vattendelaren mellan Kvillebäcken och Kvillen går. I egenskap av markoch vattenägare är det Fastighetskontoret som driver projektet vid Hökälla gård. Mycket arbete återstår även i framtiden och planer för fortsatt arbete tas fram. Huvuddelen av planeringsarbetet sker i Kvillebäcksgruppen, där bland annat Fritidsförvaltningen (numera Park och Natur), Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret och va-verket deltar med varierade frekvens och intensitet. 4.3.2 LOD i befintlig bebyggelse Hösten 1990 började en arbetsgrupp vid va-verket att studera möjligheterna att tillämpa LOD inom befintlig bebyggelse, för att möjliggöra bortkoppling av dag- och dräneringsvatten från spillvattensystemet inom områden där dagvattenledningar saknas. Som försöksområde valdes Kobbehall i Askim, varifrån dagvattnet som avleds via spillvattensystemet vid högflöden gör att nerströms liggande system blir överbelastade, med nödavledning bland annat till Askimsviken. Lämpliga tekniska lösningar för varje fastighet arbetades fram. En lösning på dagvattenavledningen gick att finna för samtliga fastigheter som avledde dag- och dräneringsvatten till spillvattenledningen. 6 2003-02-12

Brev med krav på omkoppling av dagvattnet från spillvattenledningen sändes ut till alla fastighetsägare under 1993. Vid senaste kontrollen i april 2000 hade 54 av totalt 66 felkopplade fastigheter (dvs. 80%) kopplat bort dagvattnet från spillvattenledningen, och leder vattnet till någon form av lokal anläggning. Erfarenheterna av projektet visar, att med en ganska omfattande insats med information och teknisk stöd går det att koppla bort dagvattnet från spillvattenledningarna. 4.3.3 Åtgärda felkopplingar Arbetet med att inventera och åtgärda felkopplingar, från fastigheter där dagvattnet är anslutet till spillvattennätet eller där spillvatten är anslutet till dagvattennätet, har varit omfattande. Under de senaste 10 åren har enbart i Göteborg 10 000 anslutningar från fastigheter undersökts. Av dessa har 1 700 varit felkopplade med dagvatten på spillvattenservisen. Det administrativa arbetet med att förmå fastighetsägarna att åtgärda felkopplingar är ofta omfattande. Vid dessa undersökningar har också felkopplingar av spillvatten anslutet till dagvattenledningar med avledning till lokala vattendrag uppmärksammats. Totalt har under den senaste tioårsperioden 40 felkopplingar av spillvatten till dagvattenledningar funnits och åtgärdats. Även anslutningar av rännstensbrunnar kontrolleras. Under samma period har 760 rännstensbrunnar undersökts. Av dessa har 50 visats vara felkopplade till spillvattenledningen. Åtgärderna med att rätta till felkoppling har inneburit att en yta av totalt 60 ha, varav 10 ha hårdgjord yta, har kopplats bort. Detta motsvarar årliga dagvattenmängder på 0,3 miljoner m3. Detta arbete kommer att fortsätta men potentialen för att härigenom uppnå substantiella minskningar i tillrinning till Ryaverket är begränsade (se GRYAABs miljörapport 2000). 4.3.4 Samarbetsgrupper mellan förvaltningar Under 1994 bildades en samarbetsgrupp mellan FK, Fritid, MF, SBK, TK och va-verket med syfte att se över hela planprocessen och fokusera på dagvattenhanteringen. Gruppen diskuterade dels arbetsfördelning i samband med planprocessen och dels konkreta projekt, främst inom befintliga bebyggelseområden. I samband med utbildning för planhandläggare vid SBK genomfördes flera informationer och utbildningar med tyngdpunkt på dagvattenfrågor, tekniska system för omhändertagande av dagvatten, bebyggelsens placering i förhållande till dagvattenavledningen m m. Resultatet av dessa insatser har blivit en ökad medvetenhet om betydelsen av dagvattenfrågorna för plangenomförandet och en tydligare ansvarsfördelning mellan berörda förvaltningar. Det utvecklade arbetssättet har bland annat tillämpats vid planeringen av de nya exploateringsområdena Ö Trollåsen, Hovås Länsmansväg, Uggledal samt exploateringsområden i Billdal. En samarbetsgrupp mellan de kommunala förvaltningarna, med Kretsloppsnämnden som huvudansvarig, arbetar också med att minska påverkan på miljön från de avslutade deponierna. En viktig uppgift är att minska utsläppen av lakvatten, bl. a. genom täckning av deponierna med lera för att minska lakvattenbildningen, och genom att begränsa inflödet av ytvatten till deponiområdena. Vattenreningskärr för minskning av föroreningarna i utgående lakvatten har anlagts vid två av deponierna, och uppföljning av effekten får visa om ytterligare anläggningar av detta slag skall byggas.

7 2003-02-12

4.3.5 Dagvattenrening Parallellt med arbetet att på bred front förändra inställningen till dagvattenfrågorna i planprocessen, så att ökad hänsyn tas till dessa frågor, så har arbetet bedrivits med planering och genomförande av ett antal dammar och våtmarker för dagvattenrening inom befintliga bebyggelseområden. Det är framför allt fem projekt som genomförts, och flera som pågår: 1

Järnbrott, dagvattendammar för rening av dagvatten från infartsparkering, bensinstation, hamburgerrestaurang och mindre del av Dag Hammarskjöldsleden. Omfattande mätningar av reningseffekt har genomförts i samverkan med Chalmers tekniska högskola. Projektet avrapporterades i en lic. uppsats av Thomas Pettersson vid institutionen för va-teknik.

2

Järnbrott, dagvattendamm för rening av dagvatten från ett 425 ha stort avrinningsområde vid Dag Hammarskjöldsleden med omgivande bostads- och industriområden. Ett omfattande mätprogram har genomförts även i denna damm, och avrapporterats i Thomas Petterssons doktorsavhandling hösten 1999. Mätningarna visar att man kan finna ett samband mellan avskiljning och belastning, baserat på ansluten hårdgjord yta per ytenhet damm, se vidare kapitel Mätningar och undersökningar. Mätserierna är unika genom att de bygger på fullständiga uppmätta hydrografer på både in- och utlopp, med flödesproportionella prover. För enskilda regntillfällen kan mycket varierande avskiljning erhållas, men långsiktigt visar mätningarna på en stabil avskiljning.

Figur, Dammar för dagvattenrening vid Järnbrottsmotet 3

Gärdsås mosse, nytt avledningssystem i rännor till damm för dagvattenrening. Dagvatten från befintliga dagvattenledningar leds ut till rännor, så att avledningen sker i ytan, och avslutas i en nyanlagd dagvattendamm i en tidigare utdikad mosse. Mossens dräneringssystem har pluggats så 8

2003-02-12

att grundvattenytan åter har höjts. Överskottsvattnet återförs till dagvattensystemet med utlopp i Kvibergsbäcken.

Figur, Gärdsås mosse 4

Välen, dagvattenrening i en serie av dammar med olika djup. Dammarna tar emot dagvatten från ett 190 ha stort exploaterat område vid Opaltorget- Bronsåldersgatan. Efter sedimentation av partiklar i den första, djupare dammen är tanken att de lösta näringsämnena i dagvattnet skall tas upp i näringskedjan i grunda, välbelysta dammar, allt enligt idéer från docent Olof Petersson vid Göteborgs universitet. Projektet har genomförts i samverkan med Västra Frölunda Naturskyddsförening och ett antal andra ideella organisationer och kommunala förvaltningar, och infogats i det större Agenda Projekt Välen. Projektets syfte är att bevara och utveckla Välenområdets miljö-, natur- och kulturvärden samt göra området attraktivt ur rekreations- och friluftssynpunkt. Dagvattendammarna ligger i direkt anslutning till de betade strandängarna, intill ett nyanlagt fågeltorn. Området har många besökande, bl.a. skolklasser, och dammarna bedöms, förutom att minska mängden utsläppta dagvattenföroreningar, även kunna fylla ett viktigt pedagogiskt syfte genom att lyfta fram dagvattnet.

9 2003-02-12

Figur, Del av dammsystemet för dagvattenrening i Välen 5

Kvalitetsstyrning infördes 1999 vid den största pumpstationen i Ryaverkets avrinningsområde, Kodammarna. Styrningen innebär att det första mest förorenade dagvattnet pumpas till Ryaverket, därefter pumpas mer till älven. Med omfattande provtagningar, mätningar och beräkningar har visats att föroreningsbelastningen till Göta älv reduceras till hälften med måttligt ökade dagvattenvolymer till Ryaverket. Eftersom Kodammarnas pumpstation är den största bräddpunkten i regionen har härigenom den totala föroreningsavledning till vattendrag via bräddavlopp minskat med cirka 30 %. Ytterligare kvalitetsstyrningsprojekt i bräddavlopp är planerade.

10 2003-02-12

5 Hydrauliska aspekter 5.1

Hydrologiska cykeln

Figur, Hydrologiska cykeln (Kompendium va-ledningsteknik, CTH 1995) Figur ovan visar den hydrologiska cykeln. Cykeln drivs av solenergi. Vattenånga avdunstar från havet och drivs med vindar in över landområden. Där kondenserar vattenångan som nederbörd. Nederbörden avdunstar, tas upp av vegetation, avrinner på ytan (dagvatten) eller infiltreras till grundvattnet. Grundvattenavrinningen och ytvattenavrinningen återgår så småningom till havet via bäckar och floder. Vatten i för stora mängder ger problem med fukt och översvämning. När man bygger hus och valedningar måste man ta hänsyn till grundvattennivåer och risk för översvämning. Husgrunden måste dräneras för att inte stå under vatten och drabbas av fuktskador. Dräneringsledningen måste också vara på en nivå så att vattnet rinner från huset. Om huset ligger för lågt, t ex med källare, kanske vattnet måste pumpas ut. Dagvattenledningen i gatan måste ligga på en nivå så att vattnet kan avledas. Regnvatten som leds ner via stuprör kan normalt avledas med självfall till dagvattenledningen, men dräneringsvatten kan däremot höjdmässigt vara svårt att avleda med självfall till dagvattenledningen. I områden med duplikat system är ibland höjdförhållandena sådana att dräneringen måste anslutas till spillvattenledningen eftersom denna ligger djupast i ledningsgraven eller pumpas till dagvattenledning. Risken för källaröversvämningar i områden med separat- eller duplikatsystem är normalt liten eftersom de stora flödesvariationerna sker i lokal avledning eller i dagvattenledningen. Spillvattenledningen, som huset (källaren) är kopplat till skall normalt endast avleda det relativt konstanta spillvattenflödet. En del områden är dock mer riskabla än andra. Det gäller områden med dräneringar anslutna på spillvattenledningen, områden med felkopplingar (dagvattnet är anslutet till spillvattennätet) och områden med högt inläckage (p.g.a. att ledningen ligger under grundvattenytan eller att ledningsskarvarna är otäta). Vid kombinerade system, där dag- spill- och dräneringsvatten avleds i gemensam ledning finns större risk för källaröversvämningar. Detta beror på att i områden med kombinerade system utgör 11 2003-02-12

spillvattenledningen den enda dräneringsmöjligheten. Ibland, vid häftiga regn kan den kombinerade ledningen vara full och trycknivån i ledningen vara över hjässan. Det betyder att vatten dämmer upp i serviser och i brunnar. Om inte lägsta nivå i fastigheten är högre än nivån som det dämmer till kommer fastigheten att översvämmas. Det är därför mycket viktigt att man tar hänsyn till såväl grundvattennivåer och ledningssystemets uppdämningsnivå när man ansluter byggnader. Se figur nedan. Jämförelse mellan duplikata och kombinerade system med avseende på miljöpåverkan har gjorts i avsnitt Rena vattendrag eller rent slam. Källaröversvämningarnas konsekvenser har ökat under senare år. Det beror på att när många av de drabbade husen byggdes bestod källargolven ofta endast av betong. Idag är många av dessa källare inredda, kanske med parkett eller liknande. Det betyder att kostnaderna för att åtgärda vattenskadorna kan bli mycket höga om en översvämning inträffar.

Om dämningsnivån i avloppsledningen överstiger denna nivå kommer huset att översvämmas.

Figur, Fastighet med källare ansluten till kombinerat system Vintertid, när marken är frusen ser vattnets väg något annorlunda ut. Marken kan inte ta emot vatten. Mycket vatten lagras upp i form av snö. Under snösmältningen och perioder på året då nederbörden är långvarig (hösten) är marken ofta vattenmättad. Det betyder att marken inte kan ta emot vatten utan regnvatten rinner av direkt på ytan till största delen. Snabbt avrinningsförlopp, när ledningssystemet inte hinner svälja allt vatten, kan medföra översvämning. Instängda områden, är områden där vattnet på markytan inte kan ta vägen någonstans utan måste avledas i markförlagda ledningar. Här kan en översvämning få större konsekvenser. Ledningarna dimensioneras därför för ett större flöde i denna typ av områden än i områden där vattnet kan rinna över t ex gator och avledas till en bäck eller dike.

12 2003-02-12

5.2 Dagvattenvolymer I Göteborgs centrala delar är avloppssystemet till stora delar kombinerat. Dag- och spillvatten leds här i gemensamma ledningar till avloppsreningsverk. I områden utanför centrala delar dominerar det duplikata och separata systemen med skilda avledningssystem för spill- och dagvatten. Den hårdgjorda ytan i Göteborg utgör ca 5 000 ha och 1 460 ha av den finns i områden med kombinerat system. Nederbörden i Göteborg har i genomsnitt varit ca 700 mm/år (median för 1917-1999). De senaste åren har dock nederbörden varit större än genomsnittet. Medelvärdet för de senaste 10 åren är ca 900 mm/år. Av nederbörden avdunstar ca 80 mm. I en forskningsrapport som producerats av SWECLIMprogrammet bedöms årsnederbörden öka med ca 20 till 30 % de närmaste 100 åren (SweClim 1998). Enligt forskningsrapporten förväntas ökningen bli störst under sommarmånaderna. Bedömningarna bygger på klimatmodeller. Tabell: Dagvattenvolymer i Göteborg ett medianår baserat på nederbörd under 1917-1999 (1000 m3/år) Recipient Dagvatten Göta älv Säveån Mölndalsån Kustvattnet Lokala recipienter Totalt

5.3

Bräddat Dagvatten till dagvatten Ryaverket 8 900 3 600 9 900 1 000 790 1 100 1 100 440 1 000 3 100 0 6 6 800 120 1 200 21 000 4 900 13 200

Slutsatser

• Vid utformning av dagvattensystem är det nödvändigt att ta hänsyn till hydrologin, • •

marksammansättning, nederbörd och nivåer för att erhålla en bra lösning. Med hänsyn till de senaste årens ökade nederbörd och prognoser inför framtiden finns det risk för att nederbörden ökar i framtiden. Vid utformning av detaljplaner får inte byggnader placeras så att skador uppkommer under nederbördsrika perioder.

13 2003-02-12

6 Föroreningar i dagvattnet 6.1 Näringsämnen Dagvatten har generellt högre halter metaller och suspenderade ämnen än spillvatten/bräddvatten, men lägre halter syreförbrukande ämnen (BOD, COD), kväve och fosfor. Halterna varierar beroende på vilken yta dagvattnet har runnit av ifrån samt om det är det första regnet efter en torrvädersperiod eller ett senare regn. Se vidare tabell i kapitel Effekter av föroreningar i dagvattnet. För kväve gäller att de högsta halterna finns i dagvatten som runnit av från parkytor. För övriga ytor är halterna i stort sett desamma. För fosfor ligger halterna i samma storleksordning oavsett vilken yta dagvattnet har runnit av ifrån. Dagvatten från parkytor ger alltså inte högre halter av fosfor. Tabell, Generellt innehåll av kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen i dagvatten, [mg/l] Tot-N NH4-N NO3-N NO2-N Tot-P Löst P Tot-PO4 BOD 1.3-3.6 0.2-1.5 0.6 0.05 0.1-0.76 0.06-0.17 0.2 8-30

COD 5-100

6.1.1 Kväve 6.1.1.1 Allmänt Allt kväve som finns i marken eller som cirkulerar i ekosystemen härstammar från samma källa, kvävgas N2. Kväve i formen kvävgas kan dock ej utnyttjas direkt av växter som kvävekälla beroende på att det är en stabil förening som endast förändras under speciella förhållanden. Detta får till följd att det trots den rika förekomsten av kväve i atmosfären råder brist på ämnet i många ekosystem. Växter föredrar kväve i formen ammonium (NH4+) , men tar även upp kväve i form av nitratjoner (NO3-). Ammoniak (NH3) kan eventuellt också tas upp genom direkt absorption. Vid mineralisering (nedbrytning) bildas ammonium som sedan av bakterier ofta omvandlas till nitrat genom nitrifikation. 6.1.1.2 Källor Stora mängder kväve läcker ut från gödslad åkermark och kväveföreningar släpps också ut i atmosfären från haven (denitrifikation), åkermark och i rökgaser (NOx) från olika källor som trafik, industri och uppvärmning. Kväve tillförs också vattendrag och sjöar via utsläpp av renat avloppsvatten från reningsverk och genom dagvatten. Av det totala kvävet i avloppsvatten kommer cirka 90 % från toalettvatten och till allra största del från urin. Urin innehåller kväve i form av ammonium. När urinen lämnar kroppen är kvävet till 90 % organiskt bundet i form av urea, men i avloppssystemet omvandlas det snabbt till ammonium . 6.1.1.3 Kvävets kretslopp Kvävets kretslopp kan sägas bestå av fem olika delar i vilka mikroorganismer spelar en viktig roll. De fem delarna är fixering, assimilering, mineralisering, nitrifikation och denitrifikation. Kvävefixering innebär att kvävgas överförs till en form som är upptagbar för växterna. Detta kan ske genom de tre olika processerna biologisk-, atmosfärisk- och industriell fixering. Huvuddelen av den naturliga kvävefixeringen sker i marken med hjälp av kvävebindande bakterier. Biologisk fixering av kväve sker via kvävefixerande bakterier och blågröna alger med förmåga att överföra fritt kväve till organiska kväveföreningar. Atmosfärisk kvävefixering innebär att luftens kvävgas oxideras med hjälp av elektriska urladdningar vid åska. Kväveoxiderna transporteras sedan till marken via nederbörd. Industriell kvävefixering avser framställning av kvävegödselmedel genom att kvävgas och vätgas förenas under högt tryck. Detta leder till att ammoniak bildas. 14 2003-02-12

Kväveassimilation innebär att heterotrofa (organismer som inte själva kan producera näring för sitt energibehov utan lever på färdigberedd sådan) och autotrofa (självnärande) mikroorganismer tar upp och assimilerar ammonium och nitrat. Assimilationen bidrar till en viss kvävereduktion i avloppsreningsverk. Kvävemineralisering är transformation av organiskt kväve till oorganiska former. Det uppstår vid fullständig bakteriell nedbrytning av förnan (döda växt- och djurdelar som ännu inte brutits ned till humus) under frigörande av koldioxid, vatten, ammoniak, salter och energi. I sur miljö tar ammoniak upp vätejoner och bildar ammonium som kan tas upp av växterna. Proteiner blir mineraliserade till ammonium (NH4+). Nitrifikation är en aerob process som innebär att ammonium omvandlas till nitrat. Det är en energioch syrekrävande reaktion bestående av två steg som utförs av bakterier. 1. 2NH4+ + 3O2 ⇒ 2NO2-+ 2H2O + 2H+ 2. 2NO2- + O2 ⇒NO3Om nitrifikationen pga ogynnsamma förhållanden ej blir fullständig kan detta få till följd att bara det första steget i reaktionen sker, det vill säga att nitrit bildas istället för nitrat. Nitrit är giftigt för människor och djur och kan förorena grundvatten. Nitrifikationen har stor ekologisk betydelse i marken eftersom kvävet härigenom överförs från den svårrörliga jonen ammonium till den mycket mer lättrörliga jonen nitrat. Nitratet kan lätt urlakas till djupare jordlager och till grundvattnet eller försvinna via avrinning till sjöar och vattendrag. Denitrifikation innebär att nitrat (NO3-) reduceras till kväveoxid (NO), kvävgas (N2) eller dikväveoxid (N2O) med nitrit som mellanprodukt. Det kan beskrivas som en nedbrytning av organiskt material. Processen är anaerob och slutprodukten består till 80-100% av kvävgas. NO3- ⇒ NO2- ⇒ N2O, NO eller N2 Ett exempel på en miljö där denitrifikation kan inträffa är vattendränkta åkerjordar. I en vattensjuk jord med stillastående vatten råder snart syrefria förhållanden och denitrifikationen börjar. Detta får till följd att åkermarken kan förlora stora mängder växttillgängligt kväve till atmosfären. 6.1.2 Fosfor 6.1.2.1 Allmänt Fosfor är ett makronäringsämne som är nödvändigt för alla levande celler. Det finns inte i naturen i fri form utan i huvudsak bundet till syre som fosfat (PO43-). I jordskorpan förekommer fosfor främst i form av apatit och frigörs genom vittring av just apatit eller genom brytning. Forskare hävdar att fosfor kommer vara en bristvara om 100-200 år om brytning fortsätter i samma takt som i dagsläget. Fosfor uppträder i och övergår mellan mineralfas (apatit), vattenlösligt salt (PO43-) samt biologisk vävnad. Fosfors kretslopp i naturen skiljer sig från de andra icke-metallernas (t.ex. kol, kväve, väte, syre och svavel) genom att inga gasformiga föreningar ingår. Förrådet av fosfor finns istället i mineral. Fosfor är till största delen inte tillgänglig för växter eftersom det löser sig dåligt i vatten. Risken för urlakning från åkermark är mindre än den är för kväve eftersom fosfor binds hårt till partiklar. Vid stora flöden i samband med till exempel kraftiga regn kan en urlakning ändå ske. Det betyder också att växter på mark inte brukar ha brist på fosfor medan fosfortillgången i vattendrag kan vara begränsande. Växter och mikroorganismer tar upp fosfat i konkurrens med den adsorbtion som sker till järn- och aluminiumkomplex. I våtmarker gäller att lagring i sediment är en viktig långsiktig förvaring av fosfor liksom upptag av växter.

15 2003-02-12

6.1.2.2 Källor Fosfor användes tidigare i stor utsträckning i tvättmedel och på det viset tillfördes det sjöar och vattendrag via avloppsvatten. Numer har användandet av fosfor i tvättmedel kraftigt minskat i Sverige. Handelsgödsel innehåller fosfor och en tillförsel till åkermark sker därför även på detta vis. Fosfatjoner bildar framförallt komplex med oxider och hydroxider av järn Fe(OH)2, aluminium Al(OH)3, samt lermineral rika på aluminium. Partikelstorleksfördelningen är av stor betydelse för fosfors bindning till jordar. Ju finkornigare material desto större sorptionsyta vilket innebär att en leryta har större inbindningsförmåga än en grovkornigare sandjord. Om organiskt material sedimenterar på ytan kan sorptionen försvåras och inbindningen av fosfor minskar. 6.1.2.3 Frigörelse Oorganiska fosfatjoner frigörs dels vid vittring av mineral, till exempel apatit, och dels vid nedbrytning av organiskt material. Fosfor bundet i sediment kan frigöras på ett antal olika sätt. Växter och djur kan till exempel avge fosfor då de dör. Om sedimentytan som innehåller fosfor blir syrefri övergår järnjonerna från trevärd form till tvåvärd. Den tvåvärda formen av järnjonen (Fe2+) kan ej binda fosfat och därmed frisätts det. Fosfor kan fastläggas i sediment genom sedimentation av organiskt material, genom upptag via växter och djur, kemisk fällning med aluminiumklorid eller genom adsorbtion av löst fosfor. 6.1.3 Effekter av näringsämnen i dagvatten Eutrofiering är både naturlig och en form av vattenförorening från antropogena källor. Den orsakas av ett för stort tillskott av närsalter och organiskt material. Näringsinnehållet i vattendrag ökar med mänsklig påverkan genom tillförsel av näringsrikt dagvatten, otillräckligt renat avloppsvatten och läckage från gödslad åkermark. Ökad eutrofiering får till följd att ett fåtal anpassningsbara arter tar över, en så kallad algblomning inträffar. Detta innebär en ökad syreproduktion genom fotosyntes i ytvattnet. Senare dör algerna och faller mot botten där de bryts ned under konsumtion av syre. Syrefria förhållanden i bottenskiktet innebär att fosfor och kväve avges från sedimentet, vilket betyder ytterligare en belastning av näringsämnen. Detta innebär att sedimenten vid god syretillgång kommer att vara fällor för näringsämnen medan de tvärtom kommer att vara källor för näringsämnen vid syrebrist. Vid god syretillgång fälls den fosfor som frigörs i form av fosfat (PO43-) vid nedbrytning ut med trevärda järnjoner (Fe3+) och bildar järnfosfat (FePO4). Om det däremot råder syrebrist övergår järnjonerna till tvåvärd form (Fe2+) vilket innebär att fosfor inte fälls ut utan behålls i lösning. Om pH är tillräckligt högt kan fosfor frigöras ur sediment även under syrerika förhållanden eftersom dess bindning till kalcium då löses upp. Kväve mineraliseras till ammonium genom deamination. Om det finns tillgång till syre kommer nitrifikation att ske och då bildas nitrat i nästa steg. Om däremot syretillgången är mycket liten kommer slutprodukten vid kvävemineralisering att vara ammonium eftersom nitrifikation då inte kan ske. Vid låga syrehalter produceras alltså enbart ammonium vid nedbrytning och det leder till att det ackumuleras i bottenvattnet under sommaren. I sötvatten är i allmänhet fosfor ett bristämne för växtligheten. En tillförsel av fosfor leder därför till eutrofiering med en ökad växtproduktion som första stadium. När syre i recipientens djupa delar inte räcker till för att bryta ned allt nedsinglande organiskt material måste anaerob nedbrytning ske. Då bildas bla svavelväte som är mycket giftigt. Svavelväte förenar sig 16 2003-02-12

med järn till svaveljärn. Det järn som behövs tas från järnfosfat vilket innebär att fosfor frigörs igen. Resultatet blir ytterligare näringsbelastning som leder till ännu kraftigare utläckage av fosfor. 6.2

Metaller

6.2.1 Metallflöden i samhället Samhället tillförs stora mängder metaller i form av produkter och varor. De största mängderna är skyddade mot exponering och läcker därför inte ut. En mindre mängd exponeras dock så att de ger ett utläckage till mark och vatten. Det gäller framförallt metallytor som är exponerade utomhus t ex hustak, stolpar, bildetaljer. Utläckaget sker kontinuerligt i mindre mängder och kan sammanlagt omfatta stora ytor. Belastningen på miljön sker direkt från industrier, kommunala reningsverk, avfallsdeponier och trafik. Indirekt sprids också metallerna från mer diffusa källor som t ex färger, korrosion och långväga lufttransporter. Dagvattnet för med sig metallerna från hårdgjorda ytor som vägar och tak till sjöar, vattendrag och reningsverk. I takt med att utsläpp från större punktkällor som industrier och avloppsreningsverk minskat ökar betydelsen av de diffusa källorna. En omfattande studie av metaller i sediment i Stockholms vattendrag som gjordes 1998 visar att Stockholms stadsmiljö är en betydande källa till metaller i den akvatiska miljön (Naturvårdsverket 1998). Den visar även att spridningen av metallerna huvudsakligen är vattenburen. 6.2.1.1 Luftdeposition Av den totala luftdepositionen i Sverige kommer, i snitt för samtliga metaller, ca 70 % från andra länder. För bly, kadmium och zink har de utländska källorna ännu större betydelse. Inhemska källor har större betydelse för depositionen av koppar, nickel och krom. Av koppardepositionen kommer ca 50 % från Sverige. Kadmium kommer till stor del från koleldningen i Europa medan bly nästan uteslutande kommer från trafiken. Metallhalterna i luft varierar kraftigt över landet. De är högst i södra Sverige och avtar norrut. (Stockholms stad, 1999) I Göteborg har halten av bly i luften minskat med över 90 % mellan 1981-1997. Halten var 1997 2 mg/m2, år. För kadmium har halterna minskat från ca 0,6 till 0,2 mg/m2, år, dvs. en minskning till en tredjedel (Miljöförvaltningen, 1997). 6.2.1.2 Korrosion Olika metallers korrosionshastighet varierar, bland annat beroende på ytans ålder och graden av exponering av regn. Korrosionshastigheten varierar med tiden. Den är oftast störst i början av exponeringen, dvs. när materialet är nytt. Efter en tid, i storleksordningen ett par år antar korrosionen ett konstant värde (Stockholms stad, 1999). Nya undersökningar visar dock att kopparhalten i avrinningen från äldre koppartak är större än för nya, 1,3 g/m2, år respektive 2 g/m2, år. (Stockholms stad, 2000) Ytor som är utsatta för korrosion är främst tak och detaljer av koppar och zink. Förzinkade ytor innehåller också kadmium, som en föroreningsrest från framställningen.

17 2003-02-12

6.2.2 Källor till metaller i dagvatten Metall Källa Giftighet Kvicksilver Krematorier, sopförbränning och koleldning Kvicksilver är mycket giftigt för kloralkaliindustrier, järn- och stålverk människor och djur. Kvicksilver är även giftigt för växter. Kadmium är en mycket giftig metall som Kadmium Pigment ytbehandling förorening i zink, ackumuleras i miljön. handelsgödsel samt som spårämne i t ex fossila bränslen och cement Bly Fogar, balansvikter i däck Bly är giftigt för däggdjur och påverkar nervsystemet. Livsnödvändigt men biologiskt giftigt i Zink Korrosionsskydd för stål (tak, fasader större mängder. räcken, lyktstolpar) Mässing färger och andra kemiska produkter, personbilar, däck Koppar Koppardetaljer på byggnader och fordon Livsnödvändigt för alla organismer. I (bromsbelägg). vattenmiljön är koppar en av de giftigaste metallerna i höga koncentrationer. Nickel Rostfritt stål, oljeeldning Livsnödvändigt. Krom Exponerat rostfritt stål och impregnerat Livsnödvändigt. Sexvärt krom är virke skadligt både för människor och djur. 6.3 Organiska ämnen och övriga föroreningar Dagvatten innehåller inte bara metaller och näringsämnen. En stor mängd ämnen som organiska koloch klorföreningar finns också i dagvatten. Mikrobiologisk aktivitet mätt som fekala koliformer finns också i dagvatten i generell halt 2100-6400 st/ml. Olja är en stor post när det gäller organiska ämnen i dagvatten. Generell halt av olja i dagvatten är 0,43,3 mg/l (Larm 1994). Störst påverkan märks i dagvatten från trafikytor. Dagvatten från en starkt trafikerad trafikled kan tex ha ett innehåll av olja på 2-400 mg/l. De föroreningar som förutom metaller och näringsämnen finns i högst halter i dagvatten från trafikytor är: Olja 2-400 mg/l VSS, flyktiga suspenderade ämnen 1-837 mg/l TOC, total organiskt kol 5-290 mg/l BOD, biologisk syreförbrukning 2-133 mg/l COD, kemisk syreförbrukning 5-1058 mg/l Klorid, Cl5-13300 mg/l

18 2003-02-12

Tabell, Förteckning av ämnen som kan finnas i dagvatten och dess källor. Ämne Källor Påverkan Olja Fordonsutsläpp, förbränning, Syreförbrukning, bensinstationer, verkstäder Ekosystemets tillstånd VSS, (flyktiga susp. ämnen) Trafikytor Ekosystemets tillstånd Klorid

Vägsalt

Effekter på jon/osmosreglering Syreförbrukande ämnen Trafik, oljespill, ej nedbruten Syreförbrukning TOC, BOD7, COD organisk substans, förbränning Koliforma bakterier Djurspillning, otäta Produktivitet, ekosystemets spillvattenledningar tillstånd Svavelföreningar Förbränning Försurning Kväveföreningar Förbränning, trafik, Övergödning, gödningsmedel syreförbrukning, försurning Cyanider Vägsalt, bensinförbränning Toxisk effekt på djur och växter Fenoler Asfalterade vägar, multnande Ekosystemets tillstånd växter Fekala streptokocker Djurspillning, otäta Produktivitet, ekosystemets spillvattenledningar tillstånd Bekämpningsmedel Ogräsbekämpning i parker & Ekosystemets tillstånd trädgårdar Dioxiner Förbränning av avfall, Mycket giftiga rötslam & PVC-plast, förbränning av blyhaltig bensin Arsenik Förbränning av impregnerat giftig trä och vissa kolsorter Polyaromatiska kolväten, Förbränning av bensin, Ekosystemets tillstånd PAH diesel och förslitning av asfaltytor Asbest Förekommer blandad med Ekosystemets tillstånd cement i tak- & fasadplattor Suspenderat material Bildäck, asfalt, minerogent Ökad turbiditet stoft PCB, polyklorerade bifenyler Används ej längre, läckage Ekosystemets tillstånd från gamla produkter TCE, trikloretylen Bekämpningsmedel, Ekosystemets tillstånd målarfärg, avfettningsmedel, lösningsmedel (förbjudet) PCE, perkloretylen Bekämpningsmedel, Ekosystemets tillstånd målarfärg, avfettningsmedel, lösningsmedel

19 2003-02-12

6.4

Effekter av föroreningar i dagvattnet

6.4.1 Problem Effekterna av en förorenings förekomst i dagvatten beror på: • Koncentrationen och mängden av föroreningen • Hur giftig föroreningen är • Recipientens förmåga att ta hand om föroreningen Genom att riskbedöma dagvattnets olika ämnen och sedan vikta dessa med halten som ämnet uppträder i kan dagvattnets miljöpåverkan uppskattas. Kadmium är tex mycket farligt redan i låga koncentrationer, men halten i absoluta tal är oftast ganska låg i dagvatten. 6.4.2 Halter i dagvatten Värden från ett stort antal mätningar är sammanställda i tabell (Larm, 1997). Värdena är jämförda med mätningar från 1999, vilka inte skiljer sig från värden i tabellen (Malmqvist, 1999, Larm and Holmgren 1999). Tabellen redovisar EMC, Event Mean Concentration, vilket definieras som total föroreningsmassa genom total avrinningsvolym. Spridningen mellan min och maxvärde varierar för de olika föroreningarna. Tabell: Medianvärden av medelvärdeskoncentrationer (EMC) i dagvatten, mg/l (Larm 1997) Motorvägar, Trafikytor PVillor Radhus Flerfamiljs Bostad Centrum Industri Park- Järn Direkt trafikleder generellt platser hus omr omr. ytor brott till allmänt vattendrag

1,1 1,8 1 2 2,2 0,1 0,3 0,09 0,4 0,4 t? t? 0,05 0,02 0,008 0,05 0,035t? 0,03 0,05 0,04 0,1 0,04 t 0,11 0,15 0,11 0,3 0,14 0,001 0,003O 0,003 0,002 5O 0,0003 0,0015O Cd Hg 0,06* - 0,01* 0,02* Ni - 0,003 - 0,004 Cr 16? 2,0* 1 0,2* 0,6 0,4* Olja /ingen markering/ = median m = medel O = antaget från annat liknande omr - = saknat värde t = av tidstrend ändrat värde Tot-N Tot-P Pb Cu Zn

2,2 0,2 0,08t 0,015 0,3

2 0,3 0,1t 0,07 0,3

2,3 0,4 0,06t? 0,03 0,3

2 0,4 0,06t? 0,1 0,45 0,0015

8 2,0 0,1 - 0,0131 - 0,0533 - 0,118 0,0005 45 -

2,5m 0,003 0,1 0,04 0,08

O 0,0015O 0,0002m O m 0,01* 0,01 0,0005 1,0* 2,0* * = enskilt värde ? = mycket osäkert (stor varians)

Innehållet i dagvatten från takytor varierar mycket och det finns inte många mätningar att tillgå (Larm 99). För att beräkna metallkoncentrationer för takytor bör ytan ingå i ytan för typen av bostadsområde och förekomst av koppar, zink eller bly adderas. Tabellen nedan visas de värden som bedöms behövas läggas till för takmaterial, fasader eller detaljer såsom takrännor, stuprör av koppar och zink. Med ett värde på 1,35 g/m2 för koppar innebär det att dagvattnet innehåller ca 2 mg/l (avrinningskoefficient 0,9 och årsnederbörd 700 mm). Det kan verka mycket högt men mätningar i Stockholm visar 1 mg/ l i ett område med hög andel koppartak (Trekanten).

20 2003-02-12

Tabell (Värden från Landner och Lindeström) Koppar 1,35 g/m2 år 1) Zink 3 g/m2 år 2) 1) 2)

Gäller Stockholm, mer förväntas i Göteborg och mindre på landsbygden. Gäller Stockholm, mer förväntas i Göteborg och mindre på landsbygden.

6.4.3 Föroreningars miljöpåverkan Olika metaller är olika giftiga för omgivningen. Ett danskt samarbetsprogram, UMIP, har tagit fram effektfaktorer för hur farlig ett ämne är för sin omgivning. Metoden bygger på hur mycket luft, mark eller vatten ett ämne behöver spädas ut i för att ämnet inte ska ge några effekter på ekosystemet. Ju giftigare ämne, desto mindre mängd ger skador på miljön. I denna rapport har UMIPs effektfaktorer används för att vikta olika metallers påverkan, för att på så sätt lättare kunna göra jämförelser mellan metallers miljöpåverkan och olika dagvattens miljöpåverkan. Tabell, Effektfaktorer för föroreningar Tal som anger hur toxiskt ett ämne är Tal som anger hur för den akvatiska miljön (sötvatten). mycket ämnet bidrar till övergödning.

Ptot N-tot Koppar Bly Zink Kadmium Kvicksilver Nickel Krom (Sexvärt)

0,11 0,015

18 2,8 1,4 168 17 0,94 0,94

6.4.4 Viktning halt – toxicitet Olika metallers inbördes jämförbara effekt på den akvatiska miljön visas i figur nedan. Koncentration i dagvattnet har multiplicerats med UMIPs effektfaktorer för metallers toxicitet. En totalkurva har också beräknats som visar områden som dagvattnet ger störst miljöeffekter. Störst effekt oberoende av typ av recipient ger industriområden och centrumområden. Även flerfamiljshus ger stor effekt p.g.a. en hög kopparhalt jämfört med t ex villor och radhus. Det beror sannolikt på att värden är hämtade från ganska centrala områden där halterna av metaller i dagvattnet är höga. Även trafikytor ger en stor effekt. I figuren har endast de metaller med tillförlitliga mätdata tagits med.

21 2003-02-12

Föroreningspotential för metaller i dagvatten 2,00 viktning tox*halt [personår/1000]

1,80

3,50

1,60 3,00 1,40 1,20

2,50

1,00

2,00

0,80

1,50

0,60 1,00 0,40

Bly Koppar Zink Kadmium Totalt

Pa Di re rky kt tor till va tte nd ra g

Ind us trio m r.

Ce ntr um

Ra dh us Fle rfa m iljs hu s

0,00 Vi llo r

0,00 Ppla tse r

0,50

Tr af iky to r, ge ne re llt

0,20

viktning tox*halt [personår/1000]

4,00

Figur, Föroreningspotential för metaller i dagvatten 6.5

Slutsatser • Koppar har den avgjort största miljöpåverkan på den akvatiska miljön. Insatser för att minska mängden koppar till dagvattnet bör prioriteras. •

Industriområden har hög föroreningspotential. Åtgärder för att lokalisera utsläpp från industriområden bör utökas.



En stor orsak till föroreningar i dagvattnet är biltrafiken, varför hårt trafikerade vägar och parkeringsplatser kan ge upphov till relativt höga föroreningshalter som bör tas omhand.



Arbete för att begränsa tillförseln av metaller till dagvattnet från lokala källor prioriteras. Koppar och zink har till övervägande del lokalt ursprung, bland annat som utvändigt byggnadsmaterial.



I centrumområden är dagvattnet ofta starkt förorenat. Dagvatten från centrumområden bör inte släppas ut direkt i recipient utan att kvaliteten förbättrats.



Det är mycket svårare att påverka diffusa föroreningskällor som t ex föroreningar från nederbörd, trafik och korrosion, än kända punktutsläpp från industriell verksamhet.

22 2003-02-12

7 Recipientpåverkan 7.1 Problem Vid planering för avledning av dagvatten måste man ta hänsyn till dagvattnets påverkan på människors hälsa och på det akvatiska livet och. Dagvattnets recipientpåverkan varierar beroende av: • • • •

Nederbördens innehåll och pH Avrinningsområdets markanvändning (t ex bostadsområde, trafikytor etc) Nederbörden storlek, varaktighet och frekvens Recipientens storlek och typ

7.2 Hydrologiska förändringar När markytor urbaniseras ökar i de flesta fall andel hårdgjord yta och växtligheten minskar. Det betyder att kvarhållandet av vatten försvåras och att den snabba avrinningen ökar. Ytvattnets infiltration till grundvatten minskar vilket innebär att basflödet till vattendrag minskar. En ökad urbanisering innebär också ofta en sänkning av grundvattennivån. 7.3 Ekologiska effekter Dagvatten kan ge upphov till ekologiska effekter som: • Eutrofiering • Effekter på växter och djur • Bioackumulering • Luktproblem Om dagvattnet har ett högt näringsinnehåll kan det orsaka eutrofiering. För sötvatten är det främst fosfor som är begränsande för tillväxt och som kan få stora effekter när det tillförs recipienten. Ökad mängd fosfor ger upphov till ökad tillväxt av växter och djur. Detta leder till igenväxning, syrebrist och förändrade konkurrensförhållande (SNV 1983; Larm 1994). För saltvatten är det oftast kväve som begränsar tillväxten dock inte i kustvattnet vid Göta älvs utlopp där fosfor torde vara begränsande. Dagvatten för ofta med sig en mängd suspenderat material, såväl organiskt som oorganiskt. Det organiska materialet kräver syre vid nedbrytningsprocessen och minskat syrgasinnehåll till följd av detta är en vanlig påverkan på recipienter som mottar dagvatten. Det suspenderade materialet ger också upphov till en ökad turbiditet hos recipienten. Detta leder till ökad spridning av ljuset och försämrad fotosyntes som ju är betydelsefull för hela ekosystemet. Rent fysiska störningar kan också förekomma, som minskad vattengenomströmning. Hög halt av suspenderade partiklar kan också förstöra fiskars lekplatser och blockera fiskarnas gälar (Folkeson 1994). Effekter på växter och djur innebär t ex en minskad artmångfald, algblomning, fiskdöd, bottenfaunadöd, reproduktionsstörningar, förstörelse av habitat, favorisering av toleranta arter. Tungmetaller i dagvatten är ofta adsorberade på partiklar och ackumuleras i recipientens sediment. Beroende på förhållanden som koncentration av löst syre, pH och temperatur kan metallerna resuspendera. Vilket tillstånd metallen befinner sig i styrs av mycket komplexa processer och är svårt att förutsäga, men de kan inte brytas ner, utan kommer att finnas kvar i ekosystemen (Larm 1994). De flesta tungmetallerna är giftigast i sin jonform och många är giftiga i mycket små koncentrationer, men skadeverkningarna varierar beroende på vattenmiljö. Flera av tungmetallerna anrikas i näringskedjan och kan ge främst organismer i den övre delen av näringskedjan många olikartade skador (SNV 1983). 23 2003-02-12

7.4 Toxiska nivåer En toxisk komponent har en potential att vara giftig för en levande organism. I dagvatten finns ett antal ämnen som är toxiska i tillräcklig mängd eller koncentration, som metaller, organiska föreningar, kemiska bekämpningsmedel och salter. Utspädningsförhållandet mellan recipienten och dagvattnet är av stor betydelse. I små recipienter kan varje enskilt nederbördstillfälle vara av stor betydelse för de ekologiska förhållandena i recipienten. I större vattendrag där dagvattnet har mindre kvantitativ betydelse är den totala årsbelastningen av större betydelse (Folkeson 1994). Ofta är det en längre tids exponering som ger toxiska effekter, och inte punktutsläpp under korta intervall (Larm 1994). EPA, naturvårdsverket i USA, har givit ut vattenkvalitetskriterier, värden för några tungmetaller i mjukt vatten (50 mg Ca/l) visas i tabell tillsammans med en giftighet. Göteborg har mjukt vatten, hårdheten i Göta älv är 10 mg Ca/l. Tabellens värden är hämtade från Larm 94 som i sin tur angett Wanielista och Yousef, 1993 som källa. Tabell, Vattenkvalitetskriterier, EPA, för metaller avseende skydd av akvatiskt liv i sjöar och vattendrag Metall

Kroniskt kriterium (30 dagars exponeringstid) [µg/l] 0,2

Giftighet

Kvicksilver

Akut kriterium [µg/l] 1,1

Kadmium

2

2

Kadmium är en giftig metall som ackumuleras i miljön.

Bly

25

1

Bly är giftigt för däggdjur och påverkar nervsystemet.

Zink

18

47

Livsnödvändigt men biologiskt giftigt i större mängder.

Koppar

8,4

5,8

Livsnödvändigt för alla organismer i små halter. I vattenmiljön är koppar en av de giftigaste metallerna

Nickel

1100

56

Livsnödvändigt.

Krom

870

42

Livsnödvändigt. Sexvärt krom är skadligt både för människor och djur.

Kvicksilver är mycket giftigt för människor och djur. Kvicksilver är även giftigt för växter.

Om värdena i tabellen jämförs med halter i dagvatten inses att halterna av bly, kadmium, koppar och zink kan överskrida både akut och kronisk halt. För nickel och krom är halten i dagvattnet normalt lägre än både akut och kronisk halt för de flesta dagvatten. 7.5

Slutsatser • Halter av bly, kadmium, koppar och zink i vårt dagvatten kan överskrida både akut och kronisk halt för en recipient med mjukt vatten enligt amerikanska vattenkvalitetskriterier. För nickel och krom är halten i dagvattnet lägre än både akut och kronisk halt för de flesta dagvatten. • Det är nödvändigt att veta flödet i recipienten för att kunna bedöma om en tillförsel av dagvatten kan få ekologiska effekter. Att leda ut förorenat dagvatten i en liten bäck eller dike med ett lågt sommarflöde kan få stora negativa konsekvenser.

24 2003-02-12

8 Minska effekten av föroreningar i dagvatten 8.1 Minska dagvattnets föroreningar På lång sikt måste källorna till föroreningar i dagvatten minskas. Det behövs medvetenhet om att förorenat dagvatten kan ställa till skada och information till aktörer om vad förorenat dagvatten har för inverkan på miljön och vad som ska göras för att minska föroreningarna. Det är en uppgift för staten att med regler begränsa och förbjuda spridning av ämnen och för Miljöförvaltningen att utföra tillsyn. En del krav kan eventuellt ställas i planskedet av SBK, t ex begränsning av vissa material för att inte skada närmiljön. 8.2 Lokalt omhändertagande av dagvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kan i en vidare betydelse sägas vara ”varje åtgärd syftande till att begränsa och/eller fördröja dagvattenavrinningen från ett område (Lind mfl 1991)”. LOD åstadkoms genom • Infiltration eller perkolation till grundvattnet via t ex grönytor eller permeabel asfalt. • Lokal fördröjning i öppna eller slutna magasin, t ex dammar • Fördröjning och infiltration i öppna diken. Vilken typ av anläggning som lämpar sig bäst beror på dagvattnets sammansättning. Förorenat dagvatten lämpar sig inte för infiltration pga. risken för igensättning. Fördelar med LOD är (Larm 1994-06) • Minskad föroreningsmängd till ledningsnätet och recipient eftersom en del föroreningar stannar lokalt • Minskad föroreningsbelastning på reningsverket och jämnare hydraulisk belastning på ledningsnätet då flödestoppar utjämnas. • Minskad påverkan på grundvattennivån. Detta kan i sin tur leda till att risken för sättningsskador blir mindre. • Estetiskt element i stadsplaneringen med synligt vatten • Större möjlighet att vegetationen klarar sig. • Gynnar fåglar och smådjur • Minskade kostnader (mindre dim på ledningar eller inga ledningar) Nackdelar med LOD (Larm 1994-06) • Infiltration av förorenat dagvatten kan innebära att mark- grundvattenkvaliteten försämras. Marken kan bli så förorenad att vegetationen skadas. På grund av stillastående vatten kan även syrebrist orsaka skador på rötter. • Grundvattenytans nivå kan orsaka ökad risk för skred och för tjälskjutning. • Risk för mögel och fukt i källare • LOD-anläggningar kräver regelbunden skötsel för att reningseffekten skall bibehållas även när anläggningen varit i drift i flera år. Det kan vara svårt att underhålla och driva lokala anläggningar om inte ett tydligt ansvar för anläggningen utformas och kontroller av funktionen utförs. • Ökad risk för inläckage till spillvattenledning. • Tar mycket mark i anspråk Genom konsekvent tillämpning av LOD i samband med nyexploatering kan påverkan från dagvattnet på vattendragen hållas på en låg, acceptabel nivå. Dagvatten från ytor där det kan vara förorenat, som t 25 2003-02-12

ex trafikerade gator kan kräva särskild behandling av dagvattnet, i sedimenteringsdammar eller i särskilda anordningar, som monteras direkt i rännstensbrunnar eller nerstigningsbrunnar. 8.3 Lokala reningsanläggningar Reningsanläggningen kan utformas på olika sätt – öppen damm, slutet magasin under mark, översilningsyta eller våtmark. 8.4 Öppna dammar – exempel och ytbehov Lokalt omhändertagande av dagvatten är inte alltid praktiskt möjligt att åstadkomma, om man med det menar att vattnet ska tas omhand på den plats där det faller,. I områden med hög föroreningsbelastning kan det då vara motiverat att bygga en reningsanläggning någonstans inom det aktuella avrinningsområdet. Exempel på en sådan anläggning är dammen vid Järnbrott. Järnbrottsdammen föregås av reglering vilket innebär ca 40m2 dammyta per ha hårdgjord yta. Motsvarande tillämplig yta för hela Göteborg innebär 22,5 ha dammar eller 37 dammar i Järnbrottsdammens storlek. Allt dagvatten behöver dock inte renas på samma sätt som vid Järnbrott. Svårigheten är att inom befintliga områden finna lämpliga ytor för anläggning av reningsdammar. Dels måste tillräcklig yta finnas tillgänglig och dels tillräckliga nivåskillnader om inte vattnet skall pumpas. Pumpning bör undvikas. Även om dammarna dimensioneras för måttliga nederbördsintensiteter rör det sig om stora flöden. Med Järnbrottsdammens dimensionerande tillflöde, ca 7 l/s, ha hårdgjord yta, motsvarar 3000 ha hårdjord yta ett sammanlagt flöde på över 20 m3/s. 8.5 Upprustningsområden Va-verkets policy i samband med upprustning av Göteborgs ytterområden har varit att undanta dagvatten från kommunalt verksamhetsområde. Det innebär att va-verket har bedömt att dagvattenfrågan med större fördel kan lösas lokalt av fastighetsägarna själva. Resultatet har i många fall blivit att diken eller kulverterade vägdiken kunnat behållas och avrinning från tomtmark kunnat lösas lokalt alternativt anslutas till vägföreningens dike eller ledning. 8.6 • • • • • •

Slutsatser Möjligheter att påverka utformningen av en plan är störst i början av planprocessen. Dagvattenfrågan skall därför lösas så tidigt som möjligt i samarbete inom planprocessen. Där förutsättningar finns skall LOD tillämpas. Där LOD inte är möjligt skall avrinningen ändå fördröjas. Andelen hårdgjord yta minimeras, t ex genom permeabel markbeläggning. Underhållsplan med driftansvar och tydliga skötselinstruktioner för dagvattenanläggning skall upprättas i samband med planarbetet och byggnationen. Anvisning för hantering av slam från LOD-anläggningar skall upprättas av den som har driftansvar för anläggningen i samband med bygglov och bygganmälan. I exploaterade områden kan anläggning av sedimenteringsbassäng eller översilningsyta vara ett möjligt alternativ för behandling av dagvatten.

26 2003-02-12

9 Mätningar och undersökningar i Göteborg 9.1 Järnbrottsdammarna Undersökningar och mätningar som genomförts i detta projekt är från öppna utjämningsmagasin för dagvatten i Järnbrott beläget 5 km söder om centrala Göteborg. Syftet med mätningarna i Järnbrottsdammarna var att få en bild av hur en dagvattendamm fungerar samt dess förmåga att avskilja föroreningar. Undersökningarna gjordes av Thomas Pettersson vid Chalmers tekniska högskola och presenterades i en avhandling 1999 (Thomas Pettersson, 1999). Vattenproverna togs enligt ett program där 25 på varandra följande regn analyserades. Järnbrottsdammen tar emot dagvatten från ett 425 ha stort avrinningsområde vid Dag Hammarskjöldsleden med omgivande trafik-, bostads- och industriområden av vilka 160 ha utgörs av hårdgjorda ytor. Järnbrottsdammarna utgörs av en dammyta som motsvaras av 40 m2/ha hårdgjord yta. Dock föregås dammen av en regleringsanordning som innebär att endast ett visst flöde avleds till dammen. Vid intensiva regn avleds resterande dagvatten direkt till Stora ån. Regleringsanordningen innebär att det första mest förorenade avleds till dammen samtidigt som risken för ursköljning av dammen pga höga flöden minskas.

Figur, Principskiss Järnbrottsdammarna Slutsatser från undersökningarna är • En optimal storlek i förhållande till den anslutna hårdgjorda ytan ligger omkring 250 m2/ha hårdgjord yta. Reningseffekten blir då 80%. • Under torra perioder är föroreningsavskiljningen 90%. • Dammen bör utformas så att inte syrefria förhållanden uppstår. • Man kan förbättra verkningsgraden för en högbelastad damm genom att bygga en regleringsanordning. Regleringsanordningen innebär att det första mer förorenade avleds till dammen samtidigt som risken för ursköljning minskas. 27 2003-02-12

• •

Inloppets utseende har stor betydelse. En damm bör utformas så att hela dammen medverkar utan att döda zoner uppstår. En cirkulär damm har visat sig mindre effektiv än en avlång.

9.2 Metaller i vattendrag Medins Sjö- och Åbiologi har under åren 1992-1999 undersökt metallbelastningen i olika provpunkter i några vattendrag i Göteborg. Provpunkterna valdes oftast för att undersöka eventuell påverkan från gamla tippar eller skjutbanor. I några punkter ger dock undersökningarna även en bild av påverkan från dagvatten i vattendraget. Metallundersökningarna har gjorts genom analys av tolv olika metaller i vattenmossan Fontinalis antipyretica. Metoden ingår i naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet i sjöar och vattendrag. Den senaste uppdateringen av bedömningsgrunderna kom ut under 1999 (Wiederholm 1999). De vattendrag där analyserna har bedömts var intressanta ur dagvattensynpunkt är Önneredsbäcken, Bäck vid Brandkärr, Vitsippsdalen i Änggårdsbergen samt Krogabäcken. Slutsatserna som med säkerhet kan dras är få men det syns dock att ovan nämnda vattendrag får höjda metallhalter i samband med regn. 9.3 GRYAAB GRYAAB har tillsammans med Göteborgs va-verk genomfört en serie undersökningar av olika typavlopp som representerar de viktigaste kategorierna av avloppsvatten som kommer till Ryaverket (GRYAAB 1999). Undersökningarna, som genomförts under åren 1989-1999, har delats in i olika etapper där olika typer av föroreningskällor undersöks. I den sista etappen undersöktes dräneringsvatten och dagvatten från bostadsområden, industriområden, och trafikytor. Ambitionen var att få en uppskattning av föroreningsnivåerna i dräneringsvatten respektive dagvatten. Både dränerings- och dagvattenprovtagningarna har genomförts i separerade dagvattenledningar. Provpunkterna har delvis varit desamma som användes av Chalmers vid en undersökning på 70-talet. Koncentrationen av förorenande ämnen i dräneringsvatten var låg men eftersom flödet av dräneringsvatten till Ryaverket är så stort går mängderna ändå inte att försumma. Av tungmetallerna gällde detta framförallt nickel, krom, zink och kadmium. Dräneringsvattnets andel av dessa metaller uppskattades till 10 % av den totala tillförseln till Ryaverket. För dagvatten från samma områden märks att koncentrationerna i det första, mest förorenade dagvattnet, är höga av framför allt bly, koppar och zink. Dagvattnets andel av den totala tillförseln av dessa metaller till Ryaverket uppskattas till cirka 20 %. Dagvattnets andel av metallföroreningar i spill-, dag- och dräneringsvatten till Ryaverket har jämförts mellan 1970 och 1999. Jämförelsen visar att dagvattnets relativa del av zink, bly och kadmium har ökat från några procent till mellan 10 och 20 % trots att mängden inte har ökat. För koppar är trenden den omvända, andelen som härrör från dagvatten har minskat trots att mängden inte har minskat.

28 2003-02-12

Källor till föroreningar 60000

Dagvatten

50000

Övriga kg/år, normalår

40000

30000

20000

10000

0 1970

1999 Zink

Figur 9.4

1970

1999

1970

Koppar

1999 Bly

1970

1999

Kadmium x 100

Dagvattnets andel av metallföroreningar i spill- dag- och dräneringsvatten har jämförts mellan 1970 och 1999. Observera att kadmium skalats upp med en faktor 100.

Slutsatser • Vissa undersökningar av dagvattenkvalitet har gjorts i Göteborg. Den mest omfattande undersökningen har gjorts i Järnbrottsdammarna och var egentligen en utvärdering av en reningsanläggning. Där visade det sig att avskiljningen av föroreningar i öppna dammar är god, om dammarna har rätt geometrisk utformning. Optimal dammstorlek i förhållande till den anslutna hårdgjorda ytan är 250 m2/ha hårdgjord yta. Reningsanläggningar för dagvatten av typen öppna eller sluta utjämningsmagasin är effektiva för att rena det hårdast smutsade dagvattnet innan det når recipient. •

GRYAAB:s dag- och dräneringsvattenprovtagningar visar att 20 % av tillförseln av koppar, bly och zink till Ryaverket sker via dagvatten. Dagvatten utgör 10% av det totala flödet till Ryaverket, vilket betyder att dagvattnet ofta är mer förorenat. Koncentrationen i det första mest förorenade dagvattnet är höga av framförallt Cu, Pb och Zn. Speciellt när långa uppehållstider föregår regntillfället.



Undersökningar i vattendrag som är dagvattenpåverkade har gjorts mha vattenmossa. Undersökningarna har dock inte varit inriktade på dagvatten i första hand utan snarare lakvatten från deponier och skjutbanor. Därför är det svårt att dra klara slutsatser för dagvattenpåverkan dock märks det tydligt att vattendragen påverkas av dagvattenutsläppen och att effekten blir större ju mer regn som faller.



Vissa recipienterna är inte alls undersökta eller endast i liten omfattning. Hur de påverkas av dagvattenutsläpp, som innebär ojämn belastning av tungmetaller, syreförbrukande ämnen, näringsämnen och flöde, är inte helt klargjort. Ej heller nuvarande tillstånd. Ytterligare undersökningar behöver göras.

29 2003-02-12

10 Rena vattendrag eller rent slam 10.1 Målkonflikt Ett allmänt mål vid hantering av förorenat dagvatten inom regionens urbana områden har varit, och är, att utsläpp i lokala vattendrag av förorenat obehandlat dagvatten skall minimeras. Möjligheten att låta dagvatten genomgå lokal behandling innan det leds till recipient ska alltid utredas i första hand. Dock finns fall då lokal behandling ej är lämplig eller möjlig. Då står valet mellan att leda förorenat dagvatten direkt till recipient eller att föra ned det i det regionala tunnelsystemet för avledning till Ryaverket. Det senare kan dock stå i konflikt med målet att nå bästa möjliga kvalitet på avloppsslammet för eventuell användning i jordbruket. En målkonflikt mellan rena vattendrag eller rent slam kan uppkomma. Om möjlighet finns kan ett annat alternativ vara att dagvattnet leds till tåligare recipient.

Figur, Slammets kretslopp (Naturvårdsverket rapport 4418) I Naturvårdsverkets rapport 4418 ”Användning av avloppsslam i jordbruket” finns ett förhållningssätt till förorenat dagvatten. ”Dagvatten från trafikplatser, starkt trafikerade leder och industritomter där det finns risk för olje- eller kemikaliespill bör renas minst via sedimentering (föroreningarna är till stor del bundna till partiklar) och/eller oljeavskiljning. Beroende på föroreningsinnehållet kan ytterligare rening behövas. Kommunen bör göra en plan för hur dagvattenhanteringen ska lösas, där utgångspunkten är lokalt omhändertagande och hur reningen ska gå till där anslutningen till avloppsreningsverket är enda lösningen. En miljökonsekvensbeskrivning – MKB - över dagvattenhantering bör göras.” Så länge det finns verksamhet i samhället som förorenar dagvatten, främst biltrafik och atmosfäriskt nedfall, behövs system som kan hantera detta. När dagvattnet leds till reningsverk kommer föroreningarna i dagvattnet att påverka slammet negativt. Dock måste detta ställas mot att föroreningarna i stället sprids i marklager och recipienter, diffust eller koncentrerat, i stället för att tas omhand i koncentrerad form i slammet. Slammets innehåll av föroreningar består till maximalt ca 30 % av föroreningarna från dagvattnet och dräneringsvattnet enligt mätningar, se avsnitt Mätningar och undersökningar i Göteborg. Med andra ord krävs mer åtgärder än minskad mängd föroreningar via dagvatten till Ryaverket om mängden föroreningarna i slammet ska kunna minskas. 30 2003-02-12

Slammets framtid är mycket debatterad och osäker. Fosforpriset förväntas öka i framtiden. LRF vill inte sprida slam på åkrarna i dagsläget. Det betyder att inställningen i slamfrågan kan ändras i framtiden. 10.2 Lagstiftning kring slamhantering EU-kommissionen håller för närvarande (2001) på att ta fram ett utkast till förslag om direktiv gällande slam. Det direktiv som nu gäller är från 1986 och kommer förnyas rejält. I Sverige har det gamla direktivet inte betytt särskilt mycket eftersom en hårdare nationell lagstiftning har funnits. Det nya direktivet kommer förmodligen innebära skärpningar på hygiensidan. Det kommer också innebära starka begränsningar på slamspridning i skog. 10.2.1 Slam som ska användas till jordbruk För användande av slam i jordbruk finns bland annat ”Kungörelse med föreskrifter om skydd av miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS 1994:2”. I 20§ i ”Förordning (1998:944) om förbud mm i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter” finns gränsvärden för metaller i avloppsslam. För att stimulera användningen av slam i jordbruket har LRF, VAV och Naturvårdsverket kommit överens om en rad åtgärder och frivilliga försiktighetsmått som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 4418, ”Användning av avloppsslam i jordbruket”. Dock ställer sig inte LRF längre bakom denna rapport. 10.2.2 Övriga användningsområden När slammet ska användas som tex. jordförbättringsmedel, till vägbyggen eller golfbanor finns ingen lagstiftning bara Allmänna råd 90:13 ”Slam från kommunala reningsverk”. 10.3 Prioritetsordning Som tidigare nämnts är slammets framtida användningsområde osäkert. Därför kan också prioritetsordningen vart förorenat dagvatten bör avledas förändras med ny kunskap. Behandlingsbehovet av dagvatten ska dock alltid bedömas utifrån föroreningarnas mängd och karaktär, förutsättningarna i varje område och för varje recipient. I första hand gäller att starkt förorenat dagvatten alltid bör behandlas lokalt före utsläpp till recipient. Svagt till måttligt förorenat dagvatten bör behandlas lokalt i en omfattning som beror av föroreningsgrad och recipientens känslighet. Där recipienten är alltför känslig för att ta emot dagvatten som genomgått lokal behandling, eller där lokal behandling inte är möjlig, bör dagvattnet ledas till en tåligare recipient eller till avloppsreningsverk. Fördelarna med att leda starkt förorenat vatten till Ryaverket är att vid Ryaverket kan allt vatten ges minst en mekanisk behandling och det vatten, som måste bräddas efter mekanisk rening, leds ut i en väsentligt större recipient. Nackdelar är att Ryaverkets hydrauliska belastning blir ojämn med höga flöden vid nederbörd, processerna vid Ryaverket kan störas av alltför förorenat vatten, naturliga reningsprocesser i mark utnyttjas inte och naturligtvis risken för sämre slamkvalitet. Starkt förorenat dagvatten kan också renas lokalt i avsättningsmagasin alternativt slam/oljeavskiljare, eventuellt kompletterat med efterföljande biologiskt verksamma reningssteg som dammar eller våtmarker. Lokal rening är dock inte alltid teknisk möjlig p.g.a. höjdförhållanden och tillgång till yta. Fördelar med lokal rening är minskad belastning på Ryaverket, minskade störningar i processerna vid Ryaverket och minskad risk för sämre slamkvalitet. Nackdelar är risk för spridning av föroreningar om de inte tas omhand, behov av underhåll och höga kostnader.

31 2003-02-12

Omläggning av kombinerat system till duplikatsystem, som ur vissa synpunkter kan vara positivt, kan vara negativt ur föroreningssynpunkt. Eftersom de kombinerade systemen huvudsakligast ligger i stadskärnan kan det ur vattenvårdssynpunkt vara direkt olämpligt att leda starkt förorenat dagvatten från stadskärnan direkt till lokala vattendrag. Möjligheterna till lokalt omhändertagande av dagvatten är också ofta starkt begränsade i stadens centrala delar p.g.a. bristen på ytor. Det finns naturligtvis områden även i stadskärnan där separering är lämplig och möjlig, t ex områden med direkt avledning till Göta älv. Även fördröjning är bra ur reningssynpunkt och för att utjämna belastning. Alla möjligheter bör tas tillvara. I de fall dagvattnet är så förorenat att infiltration är olämplig bör vattnet ledas direkt till Ryaverket eller renas lokalt på ett sådant sätt att föroreningarna inte sprids. BOD [kg/ha hårdgj yta, år]

160 n=3

Göta älv

140

n=4 n=5 n=9 n=20

120

duplikat max duplikat min >10 000 kg BOD/år

100

1000-10 000 kg BOD/år

Sannegården

10 000 fordon/dygn, högfrekventerade p-platser Industriområden där det finns risk för att verksamheten kan förorena dagvattnet, t ex petrokemisk industri, lackering, skrotupplag, galvanisering, områden med omfattande tunga transporter, mekanisk verkstad och liknande Innerstadsområden Stadsdelar: Gullbergsvassen, Gårda, Haga, Heden, Inom Vallgraven, Kommendantsängen, Lorensberg, Lundbyvassen, Masthugget, Nordstaden, Olivedal, Pustervik, Stampen, Stigberget, Tingstadsvassen, Vasastaden

Klass 2 Trafik Industri Övrigt

500 > fordon/dygn < 10 000, p-platser Industriområden där risken är liten för att verksamheten kan förorena dagvattnet, t ex lager, kontor, lättare industri Halvcentrala områden (exkl. villor och radhusområden) Stadsdelar: Annedal, Bagaregården, Bräcke, Brämaregården, Bö, Färjestaden, Gamlestaden, Guldheden, Högsbo, Johanneberg, Järnbrott, Kungsladugård, Kyrkbyn, Landala, Lindholmen, Lunden, Majorna, Olskroken, Rambergsstaden, Sannegården, Änggården

Klass 3 Trafik Industri Övrigt

< 500 fordon per dygn, GCM-stråk Radhusområden, Villaområden, Grönområden

11.4 Definition av ”behandling” Enklare behandling: Eftersträva LOD, fördröjning, översilning, utjämningsmagasin eller avledning i öppet dike där så är möjligt och lämpligt. Behandling: Behandlingsmetod som enligt erfarenhet ger en förbättrad dagvattenkvalitet såsom t ex utjämningsmagasin med damm, våtmark, sedimentering, sänkbrunnar som töms, översilning med efterföljande sedimentering etc. Metod väljs efter typ av yta. Omfattande behandling: För allt starkt förorenat dagvatten bör rening genomföras innan dagvattnet når recipient, även då recipienten är mindre känslig. Om lokal rening och utsläpp till recipient eller avledning till avloppsreningsverket är mest lämpligt avgörs beror bla slamanvändningen vid avloppsreningsverket och avgörs från fall till fall. För trafikdagvatten är avsättningsmagasin eventuellt med efterföljande behandling i våtmark ett alternativ. Ett annan metod kan vara oljeavskiljare. I andra hand välj behandlingsmetoder beskrivna under behandling. Metod väljs i övrigt efter typ av yta.

39 2003-02-12

11.5 Val av reningsmetod I tabell nedan redovisas de flesta metoder som idag används för att förbättra dagvattnets kvalitet. En bedömning av metodernas effekt och reningsgrad, där sådan finnes, redovisas också. Bedömningen är hämtad från Larm, VAV 94-06. Tabell. Reningsmetoder och avskiljningsgrad Anläggning Metod för Sediment Ptot avskiljning Dammar Våta dammar

Sedimentering, växtupptag, nedbrytning Torra dammar Sedimentering

Metaller

50-90% 30-90%

30-40% måttlig till hög

30-70% 10-30%

10-20% måttlig, låg för lösta metaller

Infiltrationsanläggningar Infiltrationsma adsorption, gasin nedbrytning, filtrering, biosorption (=växtupptag), sedimentation och infiltration Grönytor nedbrytning, filtrering, metaller tas upp av växtlighet Infiltration, sedimentation Permeabel adsorption, asfalt nedbrytning, filtrering Perkolationsanläggningar Perkolationsma fysikalisk gasin fastläggning, nedbrytning Våtmarker Artificiella adsorption, våtmarker och nedbrytning, rotzonsanläggn filtrering, biosorption ingar (=växtupptag), sedimentation, avdunstning och kemisk utfällning Naturliga se ovan våtmarker Övriga reningsanläggningar Oljeavskiljare bindning till sediment Fördröjningsm Sedimentering agasin Avsättnings- Sedimentering magasin

Ntot

Öppna diken

Anm.

90%

60%

60% hög, låg för hög avskiljning för partikulära lösta metaller föroreningar, låg för lösta. Förbehandling krävs.

70%

30%

25%

80%

Liten

Liten

80%

60%

80% Hög

50-90% Kräver låg marklutning. Kan bli tungmetallackumulering i växtligheten (lösta metaller). Bör kombineras med dammar, infiltr ed för att klara stora flöden. 50% Kräver låg marklutning. Gärna damm efter. Risk för igensättning

hög

hög

Hög

hög -

Våtmarken måste skördas. Gärna komb. med dammar.

se ovan

se ovan se ovan

-

Bör ej användas.

Låg

Låg

låg

Låg

Måttlig

-

-

-

Avskiljer olja. Bör endast anv. som förbehandling. Se även dammar.

Hög

Låg

Låg

Hög, låg för lösta

Generellt kan sägas att infiltration och perkolation av dagvatten främst bör utnyttjas för relativt rent vatten med hänsyn till risk för igensättning (VAV94-06, Larm). 40 2003-02-12

Behandlingsmetoder för dagvatten är mycket svåra att mäta effekterna av. Pga stor spridning i mätresultat inom och mellan dammar måste långa (och kostsamma) mätningar göras. Det är anledningen till att speciellt mycket data inte finns att tillgå. Ett problem som ofta förbises för många typer av anläggningar är utlakning av föroreningar vintertid samt urspolning av fastlagda föroreningar vid stora flöden. Det kan därför vara lämpligt att tömma slam före vintern samt att ge möjlighet till förbiledning vid höga flöden Exempel på utformning av reningsanläggningar för dagvatten finns i ”Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar” (Larm 2000). 11.6 Säkerhet vid öppna dammar När det gäller säkerhet vid öppna vattenytor och dammar är de två viktigaste lagarna PBL och ordningslagen som båda säger att vattenanläggningar i byggd miljö ska ha ett tillfredsställande skydd mot olycksfall. Däremot sägs inget om hur detta skydd ska se ut. Ordningslagen är tydligast och ger i kapitel 3 det starkaste skyddet: 5 § Brunnar, bassänger och liknande anläggningar skall vara försedda med de säkerhetsanordningar som behövs med hänsyn till anläggningarnas belägenhet och beskaffenhet. Behovet av att säkerhetsanordningen ger ett tillräckligt skydd mot olyckor med barn skall särskilt beaktas. Anläggningens ägare eller den som till följd av nyttjanderättsavtal eller på någon annan grund är i ägarens ställe ansvarar för att anläggningen är försedd med nödvändiga säkerhetsanordningar. Regeringsrätten har med hänvisning till ovanstående paragraf funnit att särskilda säkerhetsanordningar behövs vid dammar om de är belägna i anslutning till bostadsområden. Det aktuella fallet gällde dammar för dagvattenrening i ett bostadsområde i Svedala. Frågan avgjordes i Regeringsrätten mål nr 1499-1998. Boverkets byggregler 1999 ger i kapitel 8:6 råd för hur man ska utforma dammar och bassänger med skydd mot drunkning. 11.7 Projektförslag • En dagvattengrupp bestående av SBK, Fastighetskontoret, Park- och Natur, va-verket, kretsloppskontoret, miljöförvaltningen, Trafikkontoret och ev GRYAAB. • Lära mer om hur man utformar anläggningar för lokalt omhändertagande av dagvatten och förbättra tekniska lösningar. • Öka kunskapen om Göteborgs recipienter och om källor, spridning, innehåll samt konsekvenser av föroreningar i dagvatten. • Inventering av hela Göteborg för att finna områden där LOD kan övervägas även om inga övriga åtgärder planeras. • Ta fram AMA/byggnadsföreskrifter för LOD-anläggningar. Se även ”Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar, VA-Forsk 2000-10.

41 2003-02-12

12 Begreppsförklaring ABVA

Allmänna bestämmelser för brukande av Göteborgs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Avloppsvatten

Gemensam benämning för spillvatten, dagvatten och dränvatten.

BOD, BS

Biokemisk syreförbrukning. Som ett mått på vattnets halt av lätt nedbrytbara organiska föroreningar används den mängd syre som förbrukas för nedbrytning av organiskt material i ett prov under 7 dygn (BOD7)

Bräddavlopp

Ett bräddavlopp är en anordning för avlastning av kombinerat system, där avloppsvatten avdelas då vattenytan stigit till en viss nivå. Från ett bräddavlopp avleds det blandade spill- och dagvattnet dels som bräddvatten till vattendrag, dels som avloppsvatten i spillvattenförande ledning till avloppsrening.

COD

Kemisk syreförbrukning. Mått på vattnets innehåll av organiska ämnen som kan oxideras med bikromat CODcr respektive permaganat CODMn. COD-värdet anger mängden syre som förbrukas vid oxidationen av organiska ämnen i vattnet.

Dagvatten

Regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor gator, vägar, takytor o dyl.

Dränvatten

Vatten som har infiltrerat eller perkolerat i marklager och som avleds genom dräneringsledningar.

Duplikatsystem

Separerat avloppssystem med två ledningar där spillvattnet avleds i den ena ledningen och dag- och dränvatten avleds i den andra.

Fosfor

Grundämne som i vatten förekommer som fosfat, polyfosfat eller organiskt bundet. Fosfater ingår i en del tvättmedel. Fosfor spelar en viktig roll som närsalt vid organisk tillväxt och risk för övergödning av vattendrag.

Förbindelsepunkt

Gräns mellan va-verkets och fastighetsägarens ansvarsområde, normalt 0,5 meter utanför fastighetsgräns.

Infiltration

Vattnets inträngning i markytan.

Kombinerat system

Avloppssystem där spill-, dag- och dränvatten avleds i gemensam ledning.

Kväve

Grundämne som i vatten förekommer som ammoniumjon, nitrat, nitrit eller organiskt bundet. Erfordras som näringsämne vid organisk tillväxt. Kväve kan ha betydelse för övergödning av vissa havsområden.

LOD

Lokalt omhändertagande av dagvatten. Hantering av dagvatten inom det området där det bildas och som därmed onödiggör eller minskar behovet av bortledande. Kan åstadkommas genom infiltration, perkolationsmagasin eller lokal fördröjning av dagvattnet.

42 2003-02-12

Nödutlopp

Anordning på spillvattenledningen i duplikat- eller separatsystem, som endast träder i funktion vid driftstörning eller hög tillrinning orsakad av inläckage eller felkopplade serviser.

Perkolation

Vattnets fortsatta transport genom marklagren efter att det infiltrerat.

Permeabilitet

Ett mått på vattengenomsläpplighet i mark.

Recipient

Ytvatten eller grundvatten som tar emot utsläpp av dagvatten, bräddvatten eller renat avloppsvatten

Regnintensitet

Nederbörd per tidsenhet och ytenhet, uttrycks vanligen i liter per sekund och hektar [l/s, ha].

Separering

Kombinerade avloppsledningar byggs om till duplikat eller separatsystem.

Separatsystem

Separat avloppssystem där spillvatten och ofta även dränvatten avleds i ledning, medan dagvattnet tas om hand lokalt eller avleds i rännsten eller öppet dike.

Servisledning

Anslutningsledning mellan fastigheten och va-verkets huvudledning.

Spillvatten

Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar o dyl.

Suspenderade

Uppslammade ämnen, dels sedimenterbara, dels svävande (kolloidala) ämnen, SS ämnen. Bestäms genom filtrering.

Torrvädersflöde

I torrvädersflödet i spillvattenförande ledningar ingår förutom ett medelflöde av spillvatten även dränvatten med i genomsnitt 40% av spillvattenflöde.

Tungmetaller

Metalliska grundämnen, t ex kadmium, bly, kvicksilver, koppar, zink. Formen som tungmetallerna förekommer i har stor betydelse för den biologiska tillgängligheten och möjliga miljöeffekter.

Verksamhetsområde

Område där vattenförsörjning och avlopp ordnas genom allmän va-anläggning. Inom detta område tillämpas den kommunala va-taxan.

Återkomsttid

Genomsnittlig tid mellan regn med viss intensitet och varaktighet.

43 2003-02-12

13 Källor Adrian, M. (1999), Bevattning med avloppsvatten - kväve och fosfor i kretslopp i Rådandefors,VAteknik CTH, Examensarbete 1999:1 Appelqvist, T. (1993), Ekologiskt särskilt känsliga områden i Göteborgs kommun, underlagsmaterial 1 ÖP93 Folkeson, L. (1994) Miljöeffekter av vägdagvatten. Litteraturöversikt (VTI Rapport Nr 391). Solna: Statens väg- och transportforskningsinstitut. GRYAAB Internrapport 1999:7 Provtagningar i referensområden - etapp 5, Dränerings- och dagvatten GRYAAB. (2000) Miljörapport. Göteborg: GRYAAB Rapport 2000:4 GRYAAB. (1999) Provtagningar i referensområden, etapp 5. Göteborg: GRYAAB Rapport 1999:7 Göta älvs vattenvårdsförbund Hamilton, R. S. och Harrison, R. M. (1991) Highway pollution Amsterdam: Elsevier Science Publishers Hauschild, M. (1996) Baggrund for miljøvurdering av produkter Landner, L. och Lindeström, L. (1998) Koppar i samhälle och miljö. Stockholm: Svenska Miljö forskargruppen Landner, L. och Lindeström, L. (1998) Zink in society and in the environment. Stockholm: Svenska Miljö forskargruppen Larm, T (1994) Dagvattnets sammansättning, recipientpåverkan och behandling. VA-Forsk 94-06, Stockholm Larm, T. and Holmgren, A. (1999) Stormwater-GIS, A GIS planning tool for stormwater best management practise. VATTEN 55, Lund Larm, T., (2000) Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar, VA-Forsk 200010, Stockholm Malmqvist, P-A et al (1994) Dagvattnets sammansättning VA-Forsk 94-11 Malmqvist, P-A et al. (1999) Sources of Pollutants discharging to lake Trekanten, Stockholm. Stockholm Miljöförvaltningen Göteborg årsredovisning 1997 Miljöförvaltningen Göteborg, Metaller i vattendrag 1992-2000 Miljöförvaltningen Göteborg (1998), Strandskydd i Göteborg Områdesbeskrivningar, Rapport 1998:3a Miljöförvaltningen Göteborg (1993), Policy för avloppsutsläpp i Göteborg, Rapport 1993:26 44 2003-02-12

Naturvårdsverket (Bo Bergbäck). (1998) Metaller i Stockholm, rapport 4952 Naturvårdsverket (1995), Användning av avloppsslam i jordbruket, rapport 4418 Naturvårdsverket (1990), Slam från kommunala reningsverk, Allmänna råd 90:13 Pettersson, Thomas J.R. (1999). Stormwater Ponds for Pollution Reduction. Svensson G. (1995) Kompendium i va-ledningsteknik, Göteborg: Institutionen för VA-teknik, Chalmers tekniska högskola Statens Naturvårdsverk (1983) Dagvattenhantering Planering och miljöeffekter, meddelande 1/1983 Stockholms stad (1999) Källor till föroreningar i Stockholms stad, del 1 metaller Stockholms stad (2000), Kopparflödet måste minska, broschyr SweClim (Swedish Regional Climate Modelling Programme) Årsrapport 1998; Klimatet i framtiden http://www.ivl.se/miljo/db/intro.asp Va-verket Göteborg (1993), Åtgärdsplan avlopp VAV (1995), Servisledningar Råd och Anvisningar för allmän och enskild del av va-serviser, Publikation P75 feb1995 VBB Viak (1997) Schablonhalter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten. Stockholm Wenzel, H. et al. (1996) Miljøvurdering af produkter, (UMIP)

45 2003-02-12

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF