del 1. kultur, estetik och barns kulturella uttryck

LRFP20 Kultur och kreativitet för lärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 7.5 hp

Delkurs 2 inom huvudämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot fritidspedagogik för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem 21 januari – 15 februari 2013

1

LRFP20 I RELATION TILL GRUNDLÄRARES UPPDRAG Kursen ingår i Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. I kursen får ni möjligheter att reflektera och utveckla kritiskt tänkande kring kultur och estetik samt pröva att vidareutveckla olika estetiska verktyg. Kursen erbjuder således kunskaper och erfarenheter som ni kommer att använda i er framtida yrkesverksamhet, för att kunna stödja och utmana barn och deras skapande, kreativitet och kulturella uttryck. Kursguidens syfte är att underlätta och att tydliggöra kursens innehåll, mål och upplägg och skall ses som ett levande dokument som kan justeras i samband vid introduktionen. Kursens olika moment är föreläsningar, seminarier, självstudie tid och workshop. Litteratur är en central kunskapskälla i all akademisk utbildning varför ni förväntas planera ert läsande så att ni är förberedda till de seminarier då respektive texterna bearbetas. Seminarium är en form för vetenskaplig diskussion i grupp med krav på aktivt deltagande. Innehållet i kursen bygger på att ni som examinerad grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem ska kunna:   

visa kunskap om elevers praktiska och estetiska lärprocesser. visa didaktiska kunskaper för undervisning gällande elevers estetiska, språkliga och kommunikativa lärprocesser. stimulera elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva egna idéer och lösa problem.

Fritidshemmet styrs bl.a. av läroplanen, skollagen och med stöd av Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem. I läroplan, Lgr 11, lyfter man fram att varje elev skall stimleras och få möjlighet att bilda sig och växa med sina uppgifter. De estetiska, praktiska, sinnliga som de intellektuella aspekterna skall uppmärksammas. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Vidare beskrivs att eleverna skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva stämningar och känslor. Förmåga till eget skapande hör till det eleverna skall tillägna sig. Undervisning syftar till att stödja elever genom målstyrda processer som syftar till utveckling och lärande. I de Allmänna råden beskrivs fritidshemsverksamheten utgå från att barn är ständigt aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande. Det är viktigt för barns meningsskapande och utforskande av omvärlden att verksamheten är varierad och med inslag av studiebesök och utflykter, lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet så som bild och form, musik, dans och drama (Kvalitet i fritidshem, 2007).

LÄRARE I KURSEN Ansvarig för kursen är Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) Innehållet i denna kursguide har utarbetats i samarbete med Institutionen för Scen och musik, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession samt Institutionen för kulturvetenskaper. Kursledare Seminarieledare

Föreläsare

Lärare i kursen

Carin Blennerhed Cecilia Wallerstedt – Seminariegrupp A Carin Blennerhed – Seminariegrupp B Johans Söderman – Seminariegrupp C Lena Rosander Maj Asplund Carlsson Anna Klerfelt Catarina Bengtsson, Kulturvetenskap 2

Studievägledare:

Mona Hallin, Kulturvetenskap Magnus Pettersson, Högskolan för scen och musik, HSM Ann – Marie von Otter, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, IDPP Rebecka Nordström Graf, Institutionen för pedagogik och kommunikation, IPKL Eva Bergström

KURSENS UPPLÄGG Kursens upplägg skall betraktas som ett bildningsarbete, alltså som en för er sammanhängande process i tre delar. Inledningsvis presenteras här de tre delarna kort, och sedan kommer en fördjupad presentation av varje del där mål, kursmoment, kurslitteratur och examinerande moment kopplade till varje del beskrivs. Sist sammanfattas examinationsuppgifterna som ingår i kursen. DEL 1: Kultur estetik och barns och ungas kulturella uttryck Under första delen av kursen kommer ni att få ta del av litteratur kring kultur och estetik. Med stöd av litteratur och seminarium problematiseras modest, radikal och marknadsestetik samt kultur i relation till barns och ungas rättigheter och egna kultur som fritidshemmets uppdrag. DEL 2: Pedagogiskt planera och skapa en kulturproduktion. Där efter kommer en period av praktiskt-estetiska ämnesfördjupningar i musik och rytmik, teknik och bild. Dessa skall ge er ämnesfärdigheter och förmågor att använda flera olika praktiskt estetiska verktyg för att stödja och utmana barns och ungas skapande, kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem. Vidare får ni möjligheter att diskutera det fritidspedagogiska uppdraget och vad det innebär att stimulera varje elev att bilda sig och växa genom meningsskapande och kulturella uttryck i praktiskt estetiska lärprocesser. I denna del av kursen skall ni i grupp tillsammans genomföra en kulturproduktion. Här introduceras pedagogisk planering som stöd för ett didaktiskt arbets- och förhållningssätt. Samtidigt får ni tid att i relation till er kulturproduktion ta del av de praktiskt estetiska ämnena. Ni skall här visa på att ni kan använda flera olika praktiskt estetiska verktyg för att stödja och utmana barns och ungas kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem. Vidare ger denna del er förmåga att pedagogiskt planera, genomföra, utvärdera och digitalt dokumentera och vidarutveckla en kulturproduktion och dess process. Kulturproduktionen kommer ni att planera och genomföra med utgångspunkt i (a) de begrepp som behandlades i kursens första del, (b) ämnesfördjupningarna i musik, rytmik, teknik och bild som ni tar del av i kursens andra del och (c) fritidshemmets styrdokument. DEL 3: Enskild reflektion Sista delen handlar om att enskilt skriva fram er kunskap inom det fritidspedagogiska uppdraget att stimulera varje elev att bilda sig och växa genom meningsskapande och kulturella uttryck i praktiskt estetiska lärprocesser. Ni skall också värdera och reflektera kring barns och ungas rätt till egen kultur där fritidshemmet kan ses som en arena för estetiska, kommunikativa, språkliga och kulturella uttryck. I den här delen får ni möjlighet att knyta ihop kurslitteraturen som behandlades i Del 1 med de erfarenheter ni gjort i Del 2.

3

DEL 1. KULTUR, ESTETIK OCH BARNS KULTURELLA UTTRYCK Här presenteras nu de kursmål som är knutna till varje del, vilket innehåll och vilken litteratur som kommer att behandlas samt hur examinationen av dessa moment är upplagd.

MÅL Den första delen av kursen kommer att mynna ut i en första examinationsuppgift: Uppgift 1. I den kommer du att, med stöd av litteratur och seminarium, skriva fram din kunskap kring hur kultur och estetik kan betraktas och analyseras ur olika perspektiv och i relation till fritidshemmets uppdrag. Vidare skall du redogöra för fritidshemmets som mötesplats och arena för barns identitetskonstruktion, kommunikativa och språkliga lärprocesser, egna kulturer och massmedierad och institutionell kultur.

MOMENT INTRODUKTION Lena Rosander föreläser kring sitt arbete med sagor och myter samt lyfter fram berättandet som didaktiskt verktyg. Förberedelse inför föreläsning och workshop: i skall se en av många Disneyfilmer som finns i Prinsess-serien och fundera över och analysera filmen med genus- och etnicitet-glasögon! Exempel på filmer att välja mellan: • Askungen • Törnrosa • Lilla Sjöjungfrun • Skönheten och Odjuret, • Aladdin • Pocahontas • Mulan • Trassel • Prinsessan och grodan

BERÄTTANDETS PRAKTIK OCH BERÄTTELSERS OMVANDLINGAR Föreläsning: Maj Asplund Carlsson föreläser med utgångspunkt i myt och saga om berättandets praktik och berättelsers omvandlingar. Uppföljning och Workshops: Utifrån föreläsningen kommer ni i workshop få stöd i att skapa berättelser. Uppgiften är att skapa en berättelse utifrån vissa utgångspunkter och visa/spela upp sin berättelse för de andra grupperna. KULTUR OCH ESTETIK Catarina Bengtsson och Mona Hallin leder en heldag med föreläsningar och gruppdiskussioner kring centrala begrepp i kursen och dess kopplingar till fritidshemmets och skolans kulturuppdrag. Teman som behandlas är skolan som kulturell institution med utbildningsuppdrag, skolans kultur och ”modesta estetik” i relation till marknadens estetik samt radikal estetik, meningsskapande och lärande. Inför föreläsning och moment: 4

Läs litteratur och förebered dig på diskussionsfrågor Följande litteratur är aktuell till det här tillfället: Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur Claesdotter, Annika (2011, maj). Vill utmana ungas världar. Fotnoten 2:20-23. http://www.lararnasnyheter.se/slojdforum/2011/05/11/vill-utmana-ungasvarldar Läroplan för grundskolan, föreskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 7-10. När du läser, reflektera över följande frågor: Vilka sätt att förstå och definiera kultur avspeglas i läroplanen? Hur skulle du beskriva det som kan tänkas utgöra ”det gemensamma kulturarvet”? Vari består detta ”gemensamma” anser du? Problematisera här också valet av bestämd form i läroplansskrivningen (”det gemensamma kulturarvet”). På vilka sätt skulle du säga att ett gemensamt kulturarv bidrar till att skapa en ”trygg identitet”? Hur tolkar du begreppet ”kulturell mångfald”? Diskutera eventuella intressekonflikter för verksamheten och aspekter av inkludering respektive exkludering när det gäller att arbeta med ”det gemensamma kulturarvet” respektive ”kulturell mångfald”? Ser du några möjligheter som professionell att i en verksamhetsplan formulera vad ett arbete med ”det gemensamma kulturarvet” respektive ”kulturell mångfald” skulle kunna innebära? Vad lägger Aulin-Gråhamn, Persson och Thavenius i begreppen skolans ”modesta estetik”, populärkulturens ”marknadsestetik” respektive ”den radikala estetiken”? Hur förhåller begreppen sig till och påverkar varandra? Vad skulle en radikal estetik i skolan och på fritidshemmet kunna bidra med till ungas meningsskapande och lärande? Relatera gärna till egna skolerfarenheter och arbete med barn.

KULTUR ESTETIK OCH BARNS RÄTT I PEDAGOGIKEN Föreläsning: Anna Klerfelt föreläser och kommer att utgå från hur fritidsbarnet Oskar driver med vuxenvärlden i sina språkliga metaforer kring vuxnas rädsla för barns digitala verksamhet. Det innebär att relationerna mellan kultur, estetik och barns rättigheter kommer att diskuteras. Vi kommer också att diskutera fritidshemmet som kulturell praktik, med en unik potential att stödja barns rätt att göra sin röst hörd genom estetiska uttryck. Tillsammans kommer vi att avslöja myter kring skapande. Litteraturseminarium Litteraturen Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen, Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken, bearbetas på 5

seminarium med hjälp av modellen Cooperative Learning och fokus är barns rätt i pedagogiken och fritidshemmet som en arena för att stödja barns kreativitet och skapande. Följande litteratur är aktuell till det här tillfället: Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken.

EXAMINERANDE KURSUPPGIFT 1 Som examination på den första delen av kursen ska du göra en skriftlig uppgift och lämna in på GUL. Detta följs av ett granskningsseminarium där ni i era grupper läser och kommenterar varandras texter. Den text du skriver i uppgift 1 kommer att utgöra bakgrund och ingång till er gruppgemensamma planering av kulturproduktion och dess process som genomförs i kursens andra del. I tredje delen av kursen kommer du att arbeta vidare på den här texten utifrån de erfarenheter du gör under Del 2. SKRIFTLIG INLÄMNINGSUPPGIFT: Kultur och estetik kan betraktas och analyseras ur olika perspektiv och i relation till fritidshemmets uppdrag. I denna uppgift ska du redogöra för de sätt som gåtts igenom i kursen, t.ex. radikal och modest estetik. Vidare skall du redogöra för fritidshemmets som mötesplats och arena för barns identitetskonstruktion, kommunikativa och språkliga lärprocesser, egna kulturer och massmedierad och institutionell kultur. Förslag till upplägg: Beskriv och redogör för begreppen kultur och estetik och hur dessa kan betraktas och analyseras ur olika perspektiv. Diskutera med hjälp av litteraturen fritidshemmet som mötesplats och arena för barns identitetskonstruktion, kommunikativa och språkliga lärprocesser, egna kulturer och massmedierad och institutionell kultur. Beskriv din förståelse av fritidshemmets uppdrag att erbjuda elever en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid där praktiskt estetiska lärprocesser kan skapa förutsättningar för barns kulturella uttryck, meningsskapande och utforskande av omvärlden. Utgå från litteratur, teorier och styrdokument. Inlämning: Uppgift 1 skall lämnas in på GUL i projektgruppens mapp den 1 februari. Du ska skriva en text på 2 sidor. Använd Times, storlek 12 och radavstånd 1. Referera till litteraturen enligt APA-manualen. http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1366/1366320_apa-lathunden-2012.pdf. GRANSKNINGSSEMINARIUM Därefter skall ni i projektgruppen ha granskningsseminarium. Varje medlem i gruppen läser allas manus i den egna gruppens mapp i GUL och ger skriftlig konstruktiv respons på en av medlemmarnas text. Responsen skall vara på ca ½ A4-sida. Vem som responderar på vilket arbete bestämmer ni inom projektgruppen. Tanken med respons är att den som skriver ska få stöd i att fördjupa sin text. Därför bör responsen också syfta till att lyfta fram både det 6

som är bra och det som kan utvecklas. Det innebär att du också måste berätta varför något är bra och hur man kan utveckla det som bör utvecklas. Respons och deltagande i granskningsseminarium är en viktig del av examinationen och alltså obligatoriskt.

DEL 2. PEDAGOGISKT PLANERA OCH SKAPA EN KULTURPRODUKTION MED STÖD AV PRAKTISKT ESTETISKA VERKTYG MÅL Denna del i kursen handlar om att få färdigheter och grundläggande förmåga att pedagogiskt planera, genomföra, utvärdera och digitalt dokumentera en kulturproduktion och produktionens process. Ni skall också kunna använda flera olika praktiskt estetiska verktyg för att stödja barns och ungas kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem.

MOMENT: WORKSHOPS OCH PEDAGOGISK PLANERING BILD Bild är ett språk, ett sätt att uttrycka idéer och tankar. Vi lever i ett allt mer visuellt orienterat samhälle. Vi har bilder över allt; i böcker och tidningar, TV, internet, konst och arkitektur. Ja till och med hur vi klär oss är ju ett visuellt uttryck. Ofta har bildskapande parats ihop med talang. Ett språk som bara ett fåtal behärskar. Hur kan vi hjälpa barn att se möjligheter att uttrycka sig och utveckla idéer visuellt? Hur kan man berätta med bilder? Vi kommer att jobba hela klassen med att berätta om en företeelse och vi kommer använda oss av flera verktyg och uttryckssätt; teckning, måleri, fotografi med mera. När ska man använda det ena och när ska man använda det andra? Vad har bilder som inget annat språk har? TEKNIK/KONSTRUKTION Hänger kreativitet och teknik ihop? ”För att förstå teknikens roll för individen, samhället och naturen behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.”(skolverket) Användning av vardagsteknik är en integrerad del i de flesta aktiviteter i hemmet, på arbetsplatsen och i samhället och kan därför betraktas som en viktig förutsättning för människans möjlighet till delaktighet i sin livssituation. Ett viktigt tema är ett inkluderande och brett perspektiv på teknik. Ett annat tema är ett medborgarperspektiv på teknik och teknisk bildning som möjlighet för utvecklat demokratiskt deltagande i ”tekniksfären”. För att möta elevernas tekniska livsvärld kommer också belysas hur nya tekniska medier används och kan användas i verksamheten. Vi finner och löser vardagsproblem i tekniken! Det är framförallt de dåliga och tokiga idéerna som är viktiga! … för att komma på en bra idé måste man våga komma på nittionio dåliga också. Kreativitet handlar inte om att hitta en lösning på ett problem utan flera, att ställa nya frågor. Du får lära dig betydelsen av kreativitet när du löser problem med teknikens hjälp i olika workshops. 7

MUSIK I alla workshops i musik utvecklar studenterna sin musikaliska repertoar med inriktning mot barn i lägre skolåldern. Vidare samtalar vi om musikens funktion, i ett socialt och personligt perspektiv. Under första halvdagen ges kunskaper om grund-musikaliska element som rytm och melodi, sånger med rörelser, lekar, rytmer i kroppen. Vi lär känna varandra genom musik och skapande. Därefter fortsätter dagen efter lunch med att spela på allt som låter, improvisera musik. Betoningen ligger på samspel och gestaltning genom musik och ljud. Vi leder och följer. Under den tredje halvdagen fokuserar vi på komposition och barns texter. Vi gör egna tonsättningar samt repeterar det vi gjort i tidigare workshops. PEDAGOGISK PLANERING Till stöd för planering av kulturproduktionen kommer ni ha följande modell. I rutan nedan anges först delmoment i en pedagogisk planeringsprocess. I den nedersta kursiva delen anges hur momenten blir en del av kulturproduktionen i kursen. MALL - PEDAGOGISK PLANERING BAKGRUND I en bakgrund görs kartläggning i elevgrupp. Sedan analyserar och formulerar arbetslaget verksamheten och barns meningsskapande. Att kartlägga handlar både om att skapas kunskap om vad barn uttrycker som meningsfullt men också att förstå aspekter som ramar, strukturella faktorer, barnens önskemål och erfarande, kunskaper och intressen i relation till uppdraget enligt styrdokumenten.

VAD OCH VARFÖR Här skall formuleras syfte och kopplas mot mål i styrdokument om vad som ska åstadkommas. Frågor som skall ställas; Varför är det just detta vi prioriterar? Viktigt är relevans och genomförbarhet. I en involveringspedagogisk process samverkar arbetslaget med elevgruppen kring frågor som formulerar mål, mening, arbetssätt, genomförande och redovisningsformer för kulturproduktionen. Avgränsningar tydliggör produktionen och bör formuleras. Frågor att ställa sig är: Vad vill vi åstadkomma, bilda kunskap om? Vad vill vi skapa för miljöer med och för barn? Vad vill vi att barnen skall erfara, utveckla, lära, uppleva och utforska? Vidare skall barnen vara delaktiga i processen och utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Detta sker genom att eleverna deltar i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja ämnen, teman och aktiviteter. HUR (GENOMFÖRANDE) Här bestäms med vilka metoder, material och praktiskt estetiska verktyg ni ska arbeta. Vad behöver förberedas? Vilka erfarenheter finns i barngruppen? Hur blir barnen delaktiga? Hur introducera så att det uppfattas som meningsfullt, lärorikt och lustfyllt? Hur skall verksamheten organiseras och vem som gör vad. DOKUMENTATION Hur skall verksamheten, processen, barns lärande dokumenteras? Hur följer vi upp? Vad skall utvärderas? Hur skall utvärderingen ske? Vad är viktigt att göra reflektioner över? Dokumentera processen och den pedagogiska planeringen? 8

UTVÄRDERING OCH REFLEKTION Måluppfyllelse/process? Varför? På vilket sätt görs barn delaktiga? Hur kan det självständiga arbetet utvecklas? Vad är viktigt att arbeta vidare med, lärdomar?

PEDAGOGISK PLANERING AV ER KULTURPRODUKTION BAKGRUND I er kulturproduktion arbetar ni inte utifrån elever utan utifrån era egna förutsättningar och det ni gemensamt kommer fram till efter era tankar och idéer kring litteraturen och era utkast. VAD OCH VARFÖR Ni skall i er kulturproduktion arbeta med att lyfta fram värden som finns i Lgr 11 och er produktion skall berätta och delge något. Här bör ni ställa liknande frågor som ovan. Vad vill vi berätta, delge andra, uttrycka, bilda kunskap om? Utöver stöd i styrdokument använd också tidigare och nuvarande kurslitteratur. Formulera Varför! HUR Här ställs frågan hur ni skall genomföra och med vad för verktyg det skall ske. DOKUMENTATION Ni skall dokumentera hela processen samt dokumentera i relation till planeringen (planeringen kan ändras under resans gång) UTVÄRDERING OCH RELEKTION Nu skall ni utvärdera och analysera hela processen vilket utgörs av planering, genomförande och redovisning. Vad har vi gjort, Hur har vi gjort detta och blev det som vi tänkt oss? Nådde vi mål eller blev det ribba ut? Vad för slutsatser drar vi av det gemensamma arbetet och vad kan vidareutvecklas? Hur kan vi använda oss av dessa kunskaper i en kulturproduktion med barn på fritidshem?

EXAMINERANDE KURSUPPGIFT 2. Ovan har beskrivits en modell för pedagogisk planering som är användbar för planering av projekt inom fritidshemmet eller annan pedagogisk verksamhet. Denna modell ska ni tillämpa på planering av den kulturproduktion som ni kommer att redovisa som examinerande uppgift i kursens andra del. Uppgift 2 syftar till att ni når mål i kursplanen om att visa grundläggande förmåga att pedagogiskt planera, genomföra, utvärdera och dokumentera en kulturproduktion och produktionens process. Sammanfattningsvis ska ni i uppgift 2: Tillsammans i gruppen skriva en gemensam planering för kulturproduktionen. Ta som utgångspunkt (a) innehållet i de texter som ni skrev som uppgift 1, dvs. förståelsen för de teoretiska begrepp som behandlats i kursens föreläsningar och litteratur, (b) något värde som ni väljer att arbeta med ur läroplanen (Lgr 11). Diskutera er planering tillsammans med er seminarieledare. 9

Självständigt arbeta med att genomföra kulturproduktionen och dokumentera processen. Ni ska använda er av de olika praktiskt estetiska verktyg ni får kunskap om i denna del av kursen. Redovisa er produktion den 14 februari. Analysera och utvärdera er kulturproduktion inom gruppen och skriv ner förslag till vidareutveckling av produktion och dess process. Hela processen skall dokumenteras digitalt och lämnas in i projektgruppens mapp i GUL. Några saker att tänka på: Under VFU kurs 2 kommer ni att genomföra ett mindre temaarbete/tvärvetenskapligt projekt i fritidshemmets praktik tillsammans med elever. Där kommer ni att använda er av samma modell av pedagogisk planering som här. Eftersom det i denna kurs inte finns tillgång till varken VFU eller elever att arbeta med görs en planering utifrån era intressen och det ni gemensamt kommer fram till att ni vill berätta om/ uttrycka i relation till läroplanens grundläggande värden. Er produktionen skall alltså berätta, uttrycka och delge något – ett värde som ni väljer ur Lgr11. Att uttrycka något är att vara medverkande skapare av värden i ett sammanhang. De olika praktiskt estetiska verktyg ni får kunskap om i kursen skall hjälpa er att både förstå hur ni kan stödja och utmana barns och ungas kreativitet och kulturella uttryck på fritidshem men också vara verktyg för det ni arbetar med i er kulturproduktion.

DEL 3. ENSKILD REFLEKTION MÅL I denna sista uppgift handlar det om värderingsförmåga och förhållningssätt. Ni skall nå mål om att kunna diskutera det fritidspedagogiska uppdraget att stimulera varje elev att bilda sig och växa genom meningsskapande och kulturella uttryck i praktiskt estetiska lärprocesser. Ni skall också kunna reflektera kring barns och ungas rätt till egen kultur samt fritidshemmet som arena för estetiska, kommunikativa, språkliga och kulturella uttryck.

LITTERATUR SOM BEARBETAS Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004). Skolan och den radikala estetiken Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Till uppgiften skall också styrdokument användas.

EXAMINERANDE KURSUPPGIFT 3. Sista uppgiften består av att enskilt skriva en tentamenstext. I uppgift 1 beskrev ni er förståelse för kursens centrala begrepp. Uppgift 2 var en kulturproduktion. Ni ska gå tillbaka till texten ni skrev i uppgift 1 genom att bygga ut den med en reflektion över den 10

kulturproduktion ni just har redovisat. Vilken slags estetik och vilken kultursyn blev synlig i just er produktion? Hur stämde er produktion med fritidshemmets uppdrag och värden? Sammantaget för uppgift 1 och 3 skall ni skriva minst 4 sidor. Uppgiften lämnas i inlämningen på GUL senast 19 februari, klockan 24.00.

EXAMINERANDE MOMENT De obligatoriska/examinerande momenten innebär att ha deltagit i litteraturseminarium och kulturproduktionens hela process med godkänt resultat. Den examinerande skriftliga uppgiften består av en kollega respons samt en individuell uppgift (uppgift 1 och 3). Om du av någon anledning inte är godkänd i något av kursmomenten vid kursen slut och av den anledningen måste komplettera kursinnehållet så ska dessa kompletteringar skickas till examinator/kursledare för omexamination senast 25 februari kl. 12.00

BEDÖMNINGSKRITERIER I kursen används en tregradig betygsskala. Underkänd, Godkänd samt Väl Godkänd.

Studenternas prestationer i de obligatoriska/examinerande momenten utgör det sammanlagda underlaget för bedömningen. För att du skall bedömas Godkänd i kursen skall du ha genomfört kursens obligatoriska moment på ett sådant sätt att du kan anses ha uppnått kursmålen. För att bedömas Väl godkänd i kursen skall du förutom att ha uppnått kriterierna för godkänt skall du också visa fördjupad vetenskaplig förmåga att självständigt i din enskilda text reflektera kring kultur, estetik och barns och ungas kreativitet och estetiska lärprocesser på fritidshem. Studenten har rätt till byte av examinator, om det är praktiskt möjligt, efter att ha underkänts två gånger på samma examination. En sådan begäran ställs till institutionen, IPKL, och skall vara skriftlig. I de fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar bör studenten garanteras tillgång till minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) under tid av åtminstone ett år med utgångspunkt från kursens tidigare upplägg.

LATHUND FÖR PLANERING AV STUDIERNA Datum

Tid

Innehåll

Vem

21 jan

8.30 – 9.00

Introduktion

Blennerhed

9.00 – 11.00

FÖRELÄSNING ”att använda berättande som grund”

Lena Rosander (grundskollärare)

11.00 – 12.00

Presentation av seminarieledare

Litteratur

BE036

B1 114 B1 116

Wallerstedt, Söderman 13.00 – 16.00 22 jan

8.00 – 16.00

23 jan

9.00 – 12.00

Inläsningstid samt se på en Disney film ”princess-tema” INLÄSNINGSTID

Var

Skolan och den radikala estetiken

FÖRELÄSNING ”berättandets praktik och berättelsers omvandlingar”

Maj Asplund Carlsson

BE 015

Workshop ”Att skapa berättelser” Seminariegrupp A Seminariegrupp B Seminariegrupp C Kultur och estetik

Maj Asplund Carlsson Cecilia Wallerstedt Carin Blennerhed

B1134 B1135 B 2216

13.00 -16.00

24 jan

9.00 – 12.00

Catarina Bengtsson Mona Hallin

Skolan och den radikala estetiken

B1134 B1135

11

13.00 – 16.00

25 jan

9.00 – 16.00

B2 213 C1 05 Måltiden BE015 Inläsning – Seminariegrupp B

MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp A TEKNIK – Seminariegrupp C

28 jan

9.00 -16.00

Magnus Ann Marie

Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken (Klerfelt & Qvarsell), Fantasi och kreativitet i barndomen ( Vygotskij), Cyberage narratives – creative computing in after school centres. (Klerfelt, Anna , 2006)

A504 (HSM) B2 232

Inläsning – seminariegrupp C

MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp B

Magnus

9.00 – 12.30

TEKNIK – Seminariegrupp A BILD – seminariegrupp A (inläsningstid på eftermiddagen)

Ann Marie Rebecka

D502 (HSM) Muntzingsalen B 2 232 B 2 236

9.00 – 16.00

MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp C

Magnus

A504 (HSM)

9.00 – 16.00

TEKNIK – Seminariegrupp B

Ann Marie

B 2 232

8.30 – 12.00

Bild -Seminariegrupp C (Inläsningtid – seminariegrupp A + B)

Rebecka

B2 236

FÖRELÄSNING ”Kultur och estetik och barns rätt i pedagogiken”

Anna Klerfelt

B 3313

8.30 – 12.00

Bild – Seminariegrupp B

Rebecka

B2 236

10.00 – 12.00

Litteraturseminarium (obligatoriskt) – Seminariegrupp C Seminariegrupp A

Söderman Wallerstedt

B1116 B1135

13.00 – 15.00

Seminariegrupp B

Blennerhed

B2 213

1 feb

8.00 – 16.00

SKRIVTID SAMT INLÄMNING UPPGIFT 1 I GUL PROJEKTGRUPP

4 feb

9.00 – 11.00

Introduktion till kulturproduktion och pedagogisk planering

Mona Hallin Cecilia Wallerstedt Johan Söderman Carin Blennerhed

BE015

11.00 – 12.00

Kort respons på kollegas uppgift 1

13.00 – 15.00

Handledning av pedagogisk planering Seminariegrupp A Seminariegrupp B Seminariegrupp C

Wallerstedt Blennerhed Söderman

B1116 B1133 B1135

15.00 – 16.00

Projektgruppsarbete/planering av kulturproduktion i projektgrupperna Projektgruppsarbete/planering av kulturproduktion i projektgrupperna

29 jan

30 jan

13.00 – 16.00

31 jan

5 feb

8.00 – 12.00

12

13.00 – 16.00

6 feb

9.00 – 12.00

13.00 – 16.00

BILD – Seminariegrupp A MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp B TEKNIK – Seminariegrupp C BILD – Seminariegrupp B MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp C TEKNIK – Seminariegrupp A

Rebecka Magnus Ann Marie Rebecka Magnus Ann Marie

B 2 236 A504(HSM) B 2 232 B 2 236 Schélestudion (HSM)

BILD – Seminariegrupp C MUSIK/RYTMIK – Seminariegrupp A TEKNIK – Seminariegrupp B

Rebecka Magnus Ann Marie

B2 236 A 502 (HSM) B 2 232

Tillgång till salar - projektgruppsarbete BILD MUSIK/RYTMIK TEKNIK

Rebecka Magnus Ann Marie

B 2 236 A 504 (HSM) B 2 232

Handledning av kulturproduktion Seminariegrupp A Seminariegrupp B Seminariegrupp C

Wallerstedt Söderman Blennerhed

B 1 116 B 1 135 B 2 213

Wallerstedt Blennerhed Hallin

B1 116 B1 135 B2 213

Hallin Wallerstedt Blennerhed Söderman

B1 116 B1 135 B2 213

Inlämning av planering via GUL projektgruppsmapp. 7 feb

8 feb

10.00 - 15.00

9.00 – 11.00

11 feb

13.00 – 16.00 8.00 – 16.00

Kulturproduktion i projektgrupper Kulturproduktion i projektgrupper

12 feb

8.00 – 16.00

Kulturproduktion i projektgrupper

13 feb

8.00 – 16.00

Kulturproduktion i projektgrupper

14 feb

9.00 – 16.00

Redovisningar av kulturproduktion Seminariegrupp A Seminariegrupp B Seminariegrupp C

15 feb

8.00- 12.00

Projektgruppsarbete

13.00 – 15.00

Handledning utvärdering/analys Seminariegrupp A Seminariegrupp B Seminariegrupp C

18 feb

8.00 – 12.00

Projektgruppsarbete - inlämning av hela pedagogisk planering på GUL

19 feb

13.00 – 16.00 8.00 – 16.00

Enskild skrivtid uppgift 3 Enskild skrivtid uppgift 3 INLÄMNING 24.00

13