Digital kompetens i lärarutbildning, utbildningsmål

Digital  kompetens  i  lärarutbildning,  utbildningsmål   Bakgrund   Skola och utbildning påverkas mer och mer av den snabba digitaliseringen som sker i samhället. Kraven ökar på att skolan anpassar och organiserar sin verksamhet i relation till omvärldsförändringar. IKT blir ett alltmer dominerande inslag i skolans värld. I princip har alla förskolor och skolor i landet tillgång till datorer och internet. Interaktiva skrivtavlor börjar på allvar installeras i klassrummen. Klassrummets dynamik och betydelse förändras när tillgången till bärbara datorer med trådlös uppkoppling ökar. Kvalificerade kompensatoriska hjälpmedel finns att tillgå för elever i behov av särskilt stöd. Skolbibliotekens roll byggs ut och innefattar nu ett arbete med källkritik och informationssökning. Informella lärmiljöer utanför skolan utmanar undervisningen i klassrummet. Alla dessa förändringar ställer nya krav på skolor, lärare och inte minst lärarutbildningen när det gäller att definiera om begreppet kunskap samt att utforma vilka kompetenser och roller lärarna ska ha med tanke på de nya villkoren för lärande. I examensbeskrivningarna för samtliga lärarutbildningar finns i avsnittet Färdigheter och förmåga ett specifikt krav som avser användning av digitala verktyg: – visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna I lärarutbildningsutredningen, HUT 071, framhålls tre dimensioner av IT: • IT som verktyg och informationskälla • Den sociala dimensionen av IT • IT:s möjligheter till förnyelse och fördjupning Krav på kompetens kan inte enbart begränsas till informations- och kommunikationsteknik som sådan, utan handlar också om generiska/överförbara förmågor, exempelvis förmåga att: • • • •

lösa problem vara kreativ och tänka nytt kommunicera, samarbeta och förstå olika perspektiv tolka, bearbeta och skapa budskap i olika representationsformer

Forskning   Lärarutbildningen måste knytas närmare till den forskning och utveckling som pågår och som har anknytning till den digitala samhällsutvecklingen. För att förstå vad samhällsutvecklingen betyder för lärande och undervisning måste olika perspektiv användas och belysas i lärarutbildningen såsom pedagogiska, organisatoriska, sociala och tekniska perspektiv. I en tid då snabba samhällsomvandlingar sker bör traditionell forskning kompletteras med utvecklingsarbeten i klassrumsmiljö tillsammans med erfarna lärare, övriga pedagoger och elever. Vid Linnéuniversitet har en tvärvetenskaplig forskningsplattform, IKT och lärande, börjat byggas upp sedan HT 2009 under ledning av professor Marcelo Milrad. Följande fokusområden prioriteras: • • • • •

Innovation, design och lärande Nya villkor för lärande Ämnesdidaktisk utveckling Professionsutveckling Unga medborgare

Målsättningen för plattformen är att låta olika discipliner mötas för erfarenhetsutbyte och vara arena för samarbete i forsknings- och utvecklingsprojekt, såväl som att skriva vetenskapliga 1

SOU 2008:109

1

publikationer och forskningsansökningar. Forskningscirklar, case studies och design based research är några exempel på hur forskning och utveckling kombineras där forskare samarbetar med lärare. En annan viktig aspekt är att koppla innehållet i forskningsprojekten till olika aktiviteter i lärarutbildningen. För att öka kvaliteten i grundutbildningen (GU) måste kursinnehållet på olika sätt knytas till pågående forsknings- och utvecklingsaktiviteter. Samarbete med aktiva lärare i GU och skolverksamhet samt koppling till verksamhetsförlagd utbildning är en central punkt i detta arbete. Visionen för plattformen är att utveckla en attraktiv kunskapsmiljö där man bedriver forskning av hög kvalitet och att forskning och utbildning är väl integrerade. Målet för plattformen är att: • • •

ha en nationellt och internationellt framstående forskning vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med kommuner, landsting, näringsliv och andra intressenter uppnå balans mellan intern och extern forskningsfinansiering

Personer som aktivt medverkar i plattformen: För nuvarande finns det 12 forskare (1 professor, 3 docenter och 8 lektorer) som representerar följande institutioner DFM, NV, PPI, SOL och SV, 8 doktorander 2 (6 från DFM och 2 från PPI) samt 2 assistenter som arbetar aktivt och kopplas till plattformen.

Ung  Kommunikation,  ett  utvecklingsprojekt   Under drygt fyra år har projektet Ung Kommunikation2 bedrivit utvecklingsarbete med utgångspunkt i samhällsförändringar, nya ungdomskulturer och ny teknik för kommunikation och lärande. Ett grundläggande perspektiv i utvecklingsarbetet har varit att skapa möjligheter för människor med olika kompetenser att mötas och gemensamt forma ny kunskap och nya erfarenheter. Forskare från forskningsgruppen Center for Learning and Knowledge Technologies, CeLeKT3 vid Linnéuniversitet, har tillsammans med lärare och lärarutbildare utvecklat kunskap om hur man kan integrera mobil teknik i och utanför klassrummet med det kursplanebundna innehållet, främst i matematik, naturvetenskap och teknik. Lärarutbildare och lärare i skolverksamhet i engelska har aktivt utarbetat en portal för hur internet kan användas i engelskundervisningen. Lärarutbildare i bild har arbetat tillsammans med mediepedagoger och lärare för att utveckla förståelsen för hur rörlig bild kan användas, analyseras och bedömas. Specialpedagoger från Linnéuniversitetet har, tillsammans med lärare och IT-pedagoger, utvecklat arbetet med kompensatoriska hjälpmedel. Lärarutbildare inom olika kurser och lärare i skolpraktik arbetar aktivt med frågor som rör digitala medier i relation till sociala relationer, genus, mobbning, multimodalitet och nätkulturer. Ett aktiv samarbete har skett med externa samarbetspartners, bl.a. AV-Media4, som via sitt nät av IT-pedagoger på skolor i regionen, stimulerat till nya erfarenheter som kommit studenter i verksamhetsförlagd utbildning till del. Aktivt samarbete har också skett med organisationer som direkt arbetar med ungdomar utanför skolans verksamhet, Nätverket SIP5 och Reaktor Sydost6.

Mål  för  utbildningsvetenskaplig  kärna     Nya möjligheter till aktivt deltagande i samhällsutveckling öppnas när medievanor ändras och tillgänglighet till ny medieteknik ökar. Sociala relationer, men också konflikter och utanförskap tydliggörs i dag mycket snabbare än tidigare. Frågor om säkerhet, integritet, etik och inte minst samspelet mellan människor förändras därmed. Förståelse för hur dessa förändringar påverkar grundläggande demokratiska värden är centralt. 2

http://www.ungkommunikation.se/ http://www.celekt.info/ 4 http://www.avmkr.se/ 5 http://www.natverketsip.se/ 6 http://www.reaktorsydost.se/ 3

2

I takt med att alltmer teknik integreras i utbildningsmiljöer förändras villkoren för undervisningens organisation. Möjligheten att använda olika representationsformer ökar. Kvalificerade kompensatoriska hjälpmedel finns att tillgå. Klassrummets betydelse förändras när tillgången till bärbara datorer med trådlös uppkoppling ökar. Informella lärmiljöer utanför förskola och skola utmanar verksamheten i förskolan och undervisningen i skolan. En ökad förståelse för vad dessa förändrade villkor betyder för lärande är viktig för ökad professionalism. Mål   Ha kännedom om den digitala utvecklingen i samhället och kunna redogöra för hur skolans organisation och villkor förändras med ny teknik. Ha kunskap om skolans uppgift att värna grundläggande demokratiska värderingar i ett digitaliserat samhälle. Ha kunskap om vilken betydelse internet, digitala medier och kommunikation har för variation, förnyelse och fördjupning av ämnesinnehåll. Ha kunskap om de informella lärmiljöernas betydelse för kunskapsutveckling. Ha kunskap om internets betydelse för sociala relationer, genus, deltagande i nätgemenskaper, säkerhet, integritet, utanförskap och mobbning. Ha kunskap om vetenskapliga metoder för utvecklingsarbete och innovation samt samarbete mellan förskola, skola och forskning. Ha kunskap om samband mellan utveckling, lärande och användning av kompensatoriska hjälpmedel. Ha kännedom om teknikutveckling i relation till olika typer av funktionshinder. Ha kunskap om metoder för design, genomförande och utvärdering av undervisning där tekniska system används.

Mål  för  ämnesstudier   Samhälleliga förändringar och förändringar i utbildningsmiljöer påverkar innehållet i ämnesstudier och de ämnesdidaktiska förutsättningarna. Förändringar i medievanor som innebär ökad interaktiv användning av internet från tidig ålder7, påverkar språkutveckling och lärande. Bild, ljud och video får större betydelse. Möjligheter till variation i mötet med barn och ungdomar ökar. Tillgång till relevant och autentisk information, på nätet och i omgivande samhälle, ger möjligheter till förnyelse och fördjupning. Ökad vikt måste fästas vid problemlösningsförmåga, kritiskt förhållningssätt och att relevanta strategier finns, för att söka, sovra och bearbeta ämnesinnehåll. Mål     Ha kunskap om och kunna diskutera och reflektera på vilket sätt som olika modaliteter, medie- och representationsformer, förändrade kommunikationsmönster och digital teknik kan förändra och fördjupa förståelsen av omvärld och ämnesinnehåll. Ha kompetens att självständigt och kritiskt söka, värdera, analysera, organisera och tolka information. Ha kunskap om de didaktiska utmaningar som det innebär att utveckla barns och ungdomars kritiska förmåga att tolka och analysera olika representationsformer. Ha kunskap om nätbaserade resurser och hur dessa kan användas för ökad förståelse av omvärld och ämne. Ha kunskap om hur olika metoder för simulering animering och visualisering kan användas för ökad förståelse av omvärld och ämne. Ha kunskap om metoder för design, genomförande och utvärdering av undervisning där tekniska system används.

Mål  för  verksamhetsförlagd  utbildning   Fritid, förskola och skola påverkas av den snabba digitaliseringen. Barns och ungdomars användning av teknik på olika sätt, blir alltmer framträdande i alla åldrar. I princip har alla 7

Mediebarometer 2009, NORDICOM-Sverige, Göteborgs universitet, Nr 1, 2010

3

förskolor och skolor tillgång till datorer och internet. Antalet datorer ökar, om än ojämnt i landet8. Interaktiva skrivtavlor börjar på allvar installeras i klassrummen, trådlösa nätverk används för flexibel åtkomst. Skolbibliotekens roll byggs ut och innefattar nu ett arbete med källkritik och informationssökning. Medvetenheten om nya möjligheter med avancerade kompensatoriska hjälpmedel ökar. Mål   Vara förtrogen med nätbaserade resurser, digitala medier och kommunikativa tekniker som barn och ungdomar använder på fritiden, i förskolan och i skolan. Vara förtrogen med teknisk utrustning som används i skolverksamhet exempelvis datorer, interaktiva skrivtavlor och mjukvara. Visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet i relation till nätbaserade resurser, digitala medier, kommunikativa tekniker och teknisk utrustning.

8

Skolverkets redovisning 2009-08-28.

4