DOC - Europa.eu

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

PRESSMEDDELANDE Bryssel den 26 april 2013

Arbetstagarnas rätt till fri rörlighet ska tillämpas bättre EU-kommissionen har i dag lagt fram ett förslag som ska se till att EU-reglerna om människors rätt att arbeta i ett annat EU-land tillämpas bättre. Det ska därmed bli lättare för människor att utöva sina rättigheter i praktiken. För närvarande är det många arbetsgivare, både offentliga och privata, som inte känner till eller förstår EU-reglerna, oavsett om den nationella lagstiftningen är förenlig med EU-rätten eller inte. Det är en viktig orsak till diskriminering på grund av nationalitet. Många människor vet heller inte vart de ska vända sig i värdlandet om de hindras att utöva sin rätt till fri rörlighet. Förslaget innehåller praktiska lösningar för att få bort hindren och förhindra diskriminering av arbetstagare på grund av nationalitet. – Arbetstagarnas fria rörlighet är en central princip för EU:s inre marknad, säger László Andor, EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Nu när vissa medlemsländer har betydligt högre arbetslöshet än andra är det ännu viktigare att underlätta för dem som vill arbeta i ett annat EU-land. Rörligheten på arbetsmarknaden gynnar både medlemsländernas ekonomier och de enskilda arbetstagarna. Det här förslaget kommer att göra det lättare att arbeta i ett annat EU-land. Förslaget, som först måste godkännas av Europaparlamentet och rådet, kan bidra till att gällande lagstiftning tillämpas effektivt i praktiken. EU-länderna blir skyldiga att   



inrätta nationella kontaktpunkter där EU:s migrerande arbetstagare och arbetsgivarna kan få information, hjälp och råd om arbetstagarnas rättigheter se till att man kan överklaga tillåta fackföreningar, icke-statliga organisationer och andra organisationer att inleda administrativa eller rättsliga diskrimineringsärenden för en enskild arbetstagares räkning bättre informera EU:s migrerande arbetstagare och arbetsgivare i allmänhet.

IP/13/372

Bakgrund År 2012 bodde och arbetade 6,6 miljoner EU-medborgare i ett annat EU-land än sitt hemland. De utgör 3,1 % av alla arbetstagare i EU. Ytterligare 1,2 miljoner människor bor i ett EU-land men arbetar i ett annat. Men de som vill arbeta i ett annat land saknar ofta skydd och information i värdlandet och kan ha svårt att få arbete, sociala förmåner eller lagstadgade arbetsvillkor. I en Eurobarometerundersökning från september 2011 uppgav 15 procent av EU-invånarna att de inte kan tänka sig att arbeta i ett annat EUland, eftersom det finns för många hinderHär är några exempel:    

Olika krav för anställning Krav på nationalitet för vissa tjänster Olika arbetsvillkor i praktiken (t.ex. lön, karriärmöjligheter och lönegrad) Problem med att få sociala förmåner eftersom de är kopplade till villkor som är lättare att uppfylla för landets egna medborgare än för andra (t.ex. bosättningsvillkor)  Yrkeskvalifikationer och erfarenhet som förvärvats i andra medlemsländer räknas inte eller räknas på ett annat sätt Dessa hinder får inte bara yrkesmässiga och personliga konsekvenser för de berörda personerna, utan försvårar också deras integrering på arbetsmarknaden och i samhället i värdlandet. EU-medborgares rätt att arbeta i ett annat EU-land fastställs i artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och omfattar rätten att inte diskrimineras på grund av nationalitet när det gäller tillträde till arbetsmarknaden, lön och andra arbetsvillkor. I förordning (EU) nr 492/2011 anges de rättigheter som följer av den fria rörligheten för arbetstagare och de områden där diskriminering på grund av nationalitet är förbjuden. Det gäller särskilt  tillträde till arbetsmarknaden  arbetsvillkor  sociala förmåner och skatteförmåner  tillgång till utbildning  medlemskap i fackföreningar  tillgång till bostad  tillgång till skolutbildning för barn. Både artikel 45 i EUF-fördraget och förordning (EU) nr 492/2011 är direkt tillämpliga i medlemsländerna, men det nya förslaget ska bidra till att reglerna tillämpas bättre i praktiken. Förslaget innehåller därför en allmän, gemensam ram med bestämmelser och åtgärder som ska leda till att arbetstagarnas och deras familjemedlemmars rätt till fri rörlighet enligt EU-rätten tillämpas på ett bättre och enhetligare sätt. I egenskap av fördragets väktare kommer kommissionen dessutom att fortsätta att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsländer vars lagstiftning inte är förenlig med fördraget och förordningen. Arbetskraftens rörlighet i EU är inte bara till nytta för arbetstagarna, utan också för medlemsländernas ekonomier. Företagen kan lättare hitta folk till lediga platser (det finns inga belägg för att migrerande arbetstagare tar jobb från värdlandets arbetstagare) och därmed producera varor och erbjuda tjänster som de annars inte skulle kunna göra. Det gynnar dessutom migranternas hemländer eftersom personer som annars kanske skulle vara arbetslösa kan få jobb så att de kan skicka hem pengar till sina familjer. När de återvänder till sina hemländer tar de också med sig ny kompetens.

2

En studie från 2011 om migreringen från åtta nya medlemsländer (Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovenien, Slovakien, Tjeckien och Ungern) visar till exempel att Irlands BNP under perioden 2004–2009 ökade med 3 procent och Storbritanniens med 1,2 procent tack vare migrerande arbetstagare från dessa åtta länder.

Läs mer MEMO/13/384 Nyheter på GD Sysselsättnings webbplats: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langId=en&catId=89&newsId=1830&furtherNews=yes

László Andors webbplats: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/andor/index_en.htm László Andor på Twitter: http://twitter.com/LaszloAndorEU Prenumerera gratis på EU-kommissionens nyhetsbrev om sysselsättning, socialpolitik och inkludering: http://ec.europa.eu/social/e-newsletter

Kontaktpersoner: Jonathan Todd (+32 2 299 41 07) Cécile Dubois (+32 2 295 18 83)

3