Gunilla Carlsson Kendall Leg.psykolog www.provivus.se
[email protected]
Vad hjälper elever som har svårt med: Tiden Saker Koncentration Självständigt arbete Känslor Sociala situationer
Aktiv och processinriktad utbildning • Komplettera den kunskap som finns hos pedagoger • Verksamma strategier – i den egna vardagen • Utforma och pröva strategier mellan gångerna •
Stöd & behandling
Elever med neuropsykiatriska svårigheter - vad gör vi och varför?
Kunskap
VIS - Verksamt i skolan
Förhållningssätt
Vad kan leda till att eleven får skolsvårigheter? • Individuella faktorer: Egna svårigheter med • Koncentration • Kognitiv nivå • Förståelse • Språk, kommunikation • Relationer • Psykiska svårigheter • Motivation osv Familjesituation • Problem • Möjlighet att få hjälp och stöd i hemmet • Andra stödmöjligheter: kamrater, andra vuxna etc • Bristfällig skolgång • Flykt
• •
• •
•
Yttre faktorer: Kravnivån • Intellektuell kapacitet • Exekutiva funktioner Psyko-sociala omständigheter Skolans organisation • Struktur • Bemanning • -Organisation i klassrummet • Fånga elevernas intresse, entusiasmera, förmåga att möta eleven • Överblickbar, tydlig process Kamratrelationer, gruppfaktorer
Förutsä(ningar för
psykiskt välbefinnande A( man lever i e( begripligt och meningsfullt sammanhang med lagom anpassade krav och med möjlighet a( påverka situa?onen
Hälsa
Stress - Sårbarhets-modellen • Sårbarhet kan både ärvas och förvärvas – biologiska faktorer – psykologiska - ?diga upplevelser och senare erfarenheter • Stress och belastning på individen är individuellt • Stress kan också utlösas av posi?va upplevelser: ”honungsfällan”
•Stress Klicka här för a( ändra format på högbakgrundstexten ohälsa s
hälsa låg låg
hög
Sårbarhet
Fri( e@er Aaron Antonovsky ”Hälsans mysterium, 1991
Lärande
Stress - sårbarhetsmodellen Exempel på stressorer: • • •
Skrivningar och andra bedömningar
Exempel på sårbarhet: •
Koncentra?onssvårigheter
Byte av skola eller klass
•
Svårt a( förstå det som sägs
Nya krav:
•
Försenad utveckling
– ha saker i e( skåp och byta klassrum
•
Funk?onsnedsä(ningar
•
Soma?ska svårigheter som allergi, astma, diabetes
•
Svagt stöd hemifrån
•
Psyko-social problema?k
•
Sömnsvårigheter
– hålla reda på ?d, nycklar etc •
Födelsedagskalas, fly(ning, semesterresa
•
Nya familjemedlemmar
•
Julfest, skolavslutning, uOlykt
”Förknippat med detta [att fler elever får särskilt stöd] är att det har skett en förskjutning av ansvar till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de förmågor som behövs för att på egen hand planera och genomföra studierna. Studier vittnar om att många elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör (Skolverket, 2008b). ” Skolverket : ”Vad påverkar resultatet i svensk grundskola” s 27
Elevröster från skolinspektions rapport om Elevhälsa 2015 •
”Man måste kunna allting, man känner sig stressad när man inte förstår.”
•
”Vi är stressade av det nya betygssystemet, lärarna påminner varje dag om att allt vi gör handlar om betyg.”
•
”Lärarna tror att man snappar upp allting, och vi har prov imorgon. Kan vara att jag inte varit uppmärksam. Men lärarna ställer höga krav på oss, och jag har magkatarr på grund av stress.”
Vad kräver ”eget arbete”? •
Förmåga att överblicka, planera och på ett självgående sätt genomföra uppgifter
•
Att ha en inifrån kommande motivation
•
Förmåga att arbeta självständigt och koncentrerat
Vad krävs av elever i grundskolan idag ? • Problembaserat lärande = Vetenskapligt och teoretiskt angreppssätt: – Söka information – Kategorisera – Se övergripande samband – Hypotetiskt ”vad om?” – Tänka logiskt och systematiskt – Sammanställa och dra slutsatser
Nivå = hastighet x tid •
Alla elever utvecklades genom träningen men..
•
Inom en och samma klass utvecklades de snabbare eleverna 3 gånger snabbare än de långsammaste
•
De som är snabbast förbättras mest : Samma mängd träning ger inte samma effekt, elever med långsam inlärningstakt behöver träna mer
•
Är det svårare att lära sig lägger man mindre tid på träning
•
Datoriserade metoder kan göra det möjligt att individualisera träningen lättare?
•
Interaktion mellan gener och miljö
Funktionshinder Krav i miljön Personens funktionsnivå Personens funktionsnivå
Funktionshinder
Förväntningar på eleverna Intresserade
•
Vara motiverade
•
Nyfikna
•
Bidra till god stämning
•
Vilja lära sig
•
Ta lagom med mat
•
Vara schyssta emot varandra
•
Inte springa i korridoren
•
Plocka upp efter sig
•
Lämna in läxorna i tid
•
Inte retas, mobbas, slåss mm
•
•
Sitta stilla
•
Vara koncentrerade
•
Fråga när de inte förstår
•
Vara rädd om sina böcker
•
Kunna arbeta självständigt
•
•
Ta initiativ
Ha med sig papper, penna och skolmaterial
•
Räcka upp handen
•
Hålla reda på sina kläder
•
Duscha efter gympan
•
Ha koll på tiden
Hur stödja elever med neuropsykiatriska funk?onsnedsä(ningar när skolan ställer krav på nya förmågor och färdigheter?
Symtom
Uppmärksamhet Aktivitetsreglering Impulsivitet
”4 av 5 lärare tycker att de saknar kompetens att ge elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar rätt förutsättningar för att lära sig”.
ADHD
Långsammare utveckling Intellektuell än jämnåriga funktionsnedsättning
Kognitiva problemområden Exekutiva funktioner, Hämma impulser
Teoretiskt tänkande Processhastighet
Utvecklingsstörning Förståndshandikapp
Svårt med socialt samspel och kommunikation
Debattartikel från KIND: Aftonbladet 19/10 2015
Diagnos
Autismspektrumsvårigheter Asperger syndrom
Förstå andras tankar Förstå helhet Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner •
Arbeta självständigt
•
Ta ansvar för sitt eget lärande
•
Planera sitt arbete, strukturera och prioritera
•
Ha koll på deadlines
•
Hålla reda på saker, schema, material, planering, tider, rum, grupper …
Exeku?va funk?oner:
Vad behövs för a( styra sig själv? Kontrollera sin uppmärksamhet • Selek?v uppmärksam – fokusera på något och inte låta sig avledas av annat • Upprä(hålla uppmärksamheten • Bromsa impulser Sä8a upp mål • Planera – tänka ut i förväg • Sä(a igång • Lösa problem – tänka ut en strategi • Använda en viss strategi i en viss situa?on
Exeku?va funk?oner
Exeku?va funk?oner handlar
också om känslor
Kogni:v flexibilitet • Arbetsminne – kunna hålla informa?on ?llräckligt länge för a( kunna lösa problem med hjälp av den • Växla uppmärksamhetsfokus – avsluta en sak och gå ?ll en annan • Överföra informa?on från en situa?on ?ll en annan • Växla mellan lång och kortsik?ga mål • Stämma av om jag är på rä( väg
• Medvetenhet om egna och andras vilja och önskemål • Kunna sä(a sig in i hur den andre tänker och känner • Förmåga a( hantera sina egna känslor och impulser • Kunna styra si( eget beteende e@er regler och överenskommelser
Problem med arbetsminnet
påverkar
När det är svårt med ?den: • Är det svårt a( lära sig klockan stabilt, liksom andra ?dsbegrepp: års?der, månader, dagar • Är det jobbigt a( det inte ringer in – lä( a( komma försent • Är det svårt a( hålla lagom tempo • Kan det vara svårt a( hålla reda på vilken dag det är, om det är på morgonen eller på e@ermiddagen, vilken dag som kommer e@er vilken
Förmågan a8 hålla informa:on, instruk:oner kvar i huvudet: • ”Glömsk”: tappar bort saker • Glömmer a( följa instruk?oner • Svårt a( memorera fakta, stavning, datum etc • Svårt a( göra beräkningar i huvudet • Glömmer en del av e( problem medan man arbetar med e( annat • Svårt a( sammanfa(a • Kan ha svårt a( plocka fram minnen, har därför svårt a( lära sig av misstag
ADHD – ovan vattenytan
ADHD – under vattenytan
•
Uppmärksamhet • •
• •
Reglera aktivitetsnivån
• • • • •
•
Upprätthålla Skifta fokus och fördela Överaktiv: svårt att sitta stilla, ”klättrar på väggarna” . Flickor: pillar, skriver, tuggar, pratar, pysslar Underaktiv: passiv, frånvarande, ”saknar motor” Somliga växlar – främst tonåringar
Impulsivitet • •
Reagerar omedelbart på intryck Svårt att stanna upp och tänka efter
•
• •
Svårt att låta bli att lägga märke till saker och agera Svårigheten att bromsa och tänka efter – missar att uppmärksamma sådant som är viktigt och använda sig av erfarenheter Arbetsminnesproblem – hålla kvar det som är viktigt att komma ihåg Exekutiva svårigheter - agera på ett målinriktat sätt Motivationsberoende - ofta inte ett kunskapsproblem när personer med ADHD inte gör som de ska.
Andra svårigheter som
påverkar fungerandet
Grundläggande svårigheter vid autismspektrumsvårigheter A( förstå sammanhang och helhet. ”Central Coherence”
A( förstå hur andra tänker och känner. A( tolka mina egna känslor. ”Theory of mind”
A( styra sig själv ”Exeku?va funk?oner”
Svårigheter vid autism: Grundläggande problem att processa information om andra
Grundläggande problem att processa information om mig själv
Beteendeskillnader ”sociala interaktionssvårigheter”
Sociala konsekvenser
Grundläggande problem att processa icke-social information
Problem att ta hand om sig själv
konsekvenser i vardagslivet
Svagt socialt stöd
Kronisk stress
Ångest Depression
Sara Hendrickx, Valerie Gaus
•
Sensorisk överkänslighet för t.ex. ljud, lukter eller synintryck
•
Mat: äter bara saker som t ex har en viss färg eller konsistens, på speciella tider eller viss ordning.
•
Känslig för lätt beröring – hög smärttröskel/okänslig för kyla
Intellektuell funktionsnedsättning utvecklingsstörning •
Svårigheter med abstrakt och logiskt tänkande som leder till inlärningssvårigheter och svårigheter att klara de krav som ställs i samhället
•
Lindrig utvecklingsstörning diagnosticeras ofta i skolåldern
•
Tidiga tecken: utvecklingsförsening, klarar inte 4årskontrollen, behöver längre tid att träna på färdigheter
Det är inte en artskillnad mellan utvecklingsstörning och normalbegåvning utan en gradskillnad
Bild: Ingrid Adolfsson
Normalbegåvning
Utvecklingsstörning
Normalfördelningskurva
Bild: Ingrid Adolfsson
12-14% av befolkningen?
IQ
70
100
130
Teoretiskt tänkande Förmåga att förstå omvärlden
Vad är teoretiskt och abstrakt? •
Siffror
•
Att bokstäver blir ord
•
Tiden
Olika typer av intelligens? •
Teoretisk
•
Praktisk Social
Vilken av dessa är viktigast för att nå målen i grundskolan?
•
Att föreställa sig sammanhang ”i huvudet”
•
•
Tänka i flera led
•
Musikalisk
•
Att föreställa sig hur något blir •
Pengar
Kroppslig
• •
Alla kombinationer som: tid + pengar + planering
•
Emotionell osv
Vad mäter intelligenstest INTE ? • • •
Visdom Kreativitet Social förmåga
• Förmåga att samarbeta med andra • Ledarskap
Faktorer som är betydelsefulla för framgång i arbetslivet
Jo, vi pratar visst om det. Sinsemellan. Men inte på EHT eller i något sånt sammanhang. Och skriver inte om det i något dokument.
Tecken i skolåldern • • • • • • • • • •
Långsam inlärning Ter sig som ett yngre barn Osjälvständig, behöver mycket stöd Koncentrationssvårigheter Behöver enskild instruktion Kommer ”för nära” i kontakten Enkelt språk ”Bokstavlig” förståelse Svårt att bedöma olika situationer Svårt att ändra sig
”En grupp elever vars stödbehov man ofta tvingas nedprioritera vid resursfördelningen är de tysta, initiativsvaga och blyga eleverna.” Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Giota, Emanuelsson Gbg Uni, 2011
”Vad gör vi med de här eleverna som inte hör hemma i särskolan och som hamnar någonstans mitt emellan. Alla de elever som hade 1:or och 2:or, på den tiden man hade sådana betyg, som ändå var okej på nåt vis och som nu får IG. Var hamnar man som människa när man är icke godkänd?”
Diagnoser är sällan svaret på de pedagogiska utmaningarna Uppdraget för skolan är att anpassa den pedagogiska verksamheten efter elevens behov och skapa förutsättningar för fortsatt lärande, oavsett om det finns en diagnos eller ej.
Men för att kunna anpassa rätt behöver man förstå vad problemet är.. Lärare intervjuad i uppsatsen ”De osynliga eleverna” Karin Åsebring, C-uppsats, Karlstad universitet, 2011
Ansträngning= värde x sannolikhet •
Motivationen ökar när man upplever att man är duktig på något
•
Det är viktigt att det finns en mening med det man gör
•
Inre motivation i kombination med hur troligt vi uppfattar det vara att nå målet är viktigt för att vi ska anstränga oss Torkel Klingberg: ”Hjärna, gener och jävlar anamma” NoK 2016
Inflexibla barn som möter en inflexibel
omgivning hamnar lätt i affekt…
Vanliga kritiska situationer • • •
Bristande färdigheter
Krav från omgivningen
• • • • •
Problem är möjliga att förutse…
•
Förflyttningar Förändringar Eget ansvar Nya personer – vikarier Koncentrera sig på en sak i en stimulansrik miljö Fri lek Schemabrytande aktiviteter Hålla reda på saker Hålla reda på tiden
▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪ ▪
Använda lagom mycket tid Växla mellan olika aktiviteter Handskas med frustrationer Samarbeta med andra barn Vänta på sin tur Stå ut med ”tråkiga” uppgifter ……………………
Att kontrollera sina
känslor – vad krävs? •
• • • •
”Att lägga band på sig” – bromsa och tänka efter Förmåga att bortse från stimuli Snabbt bilda sig en uppfattning Att kunna tänka om Att kunna se in i framtiden – vad blir konsekvenserna?
Låg-affektivt bemötande Metoden - grundtankar •
En del personer har svårare att reglera sina affekter än andra
•
Affekter smittar
•
Vårt förhållningssätt spelar därmed stor roll för hur en situation utvecklar sig
•
”Barn gör så gott de kan” Vi behöver kompensera för bristande förmågor
Vad påverkar lärarens möte med eleven? • De yttre kraven – Alla ska nå målen, – Arbetet i klassen skall föras framåt i rätt takt – Förändringsprocessen på skolan – Eleverna ska ”bete sig rätt”, följa gruppen, komma överens med de andra – annars kommer eleven att skapa irritation hos andra Om eleven inte når målet på samma sätt som andra betyder det att det är något ”fel” på eleven?
• Relationen till eleven och föräldern
Nytorpsmodellen Anna Borg. Skolsamordnare på KIND: Kompetenscentrum för utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar
Börja med relationen Positiv uppmärksamhet en startpunkt
•
”Att skapa struktur för måluppfyllelse i samverkan”
•
Det handlar om: •
Relation och individens delaktighet
•
Lösningsfokuserat arbete. Kartläggning, sätta upp mål, följa upp och utvärdera
•
Samverkan mellan professioner och olika aktörer
Anna Borg: ”Varför behövde mina elever stöd?”
• • • • • • • • • • • • • •
16 ämnen ämneslärarsystem grupparbeten eget arbete många klassrum läxor Inlämningsuppgifter / prov olika tider för olika deadlines elevskåp hålla schemat planering av tid under skoltid, schema planering av arbetsuppgifter organisering av arbetsuppgifter skolportaler (schoolsoft, learnpoint)
Till de(a kommer y(erligare krav under fri?den. Hur gör barn för a( klara de(a? Kan vi pedagoger stö(a våra elever i a( klara av deras skolvardag/vardag bä(re?
Nytorpsmodellen- Individuellt strukturerad arbetsmodell • Kartläggning: Tidigare utredningar, intervjuer(E,P,VH och andra viktiga relationer) • Pedagogisk utredning • Tidsanalys (skola-fritid) • Inventering av elev/ nätverkets resurser (kartläggningen) • Kort och långsiktiga mål (motivation) • Elevplanering skrivs utifrån mål(Veckobrev/ skrivschema) • Kontinuerlig uppföljning och utvärdering via veckoplaneringen Struktur - Tydlighet - Förutsägbarhet
Kartläggning (av exekutiva svårigheter) •
Kan du följa instruktioner som ges i skrift?
•
Kan du följa muntliga instruktioner som ges av lärarna i skolan?
•
Tycker du att ditt skolschema är lätt att följa?
•
Tycker du att det är lätt att göra skoluppgifter på egen hand?
•
Berättar/signalerar du till läraren om du behöver hjälp med någon uppgift?
•
Vet du vad du ska göra på rasterna?
•
Och så vidare. En skala att pricka in svaret på och möjlighet att skriva kommentarer.
Varför leder Nytorpsmodellen till förbättringar i närvaro och måluppfyllelse? utvärdering 12/13 •
Repa/bandy Kompisar/skola
18-20 Bandy Huddinge 15-16.30 “Repa” Tumba
Kontaktperson
15-16.30 Träffa kontaktperson
Läx$d: 18-20 (Pappa hemma)
Föräldrar: •
Regelbundna läxtider uppmuntrar föräldrasamverkan och delaktighet
•
Tydlig ansvarsfördelning
•
Regelbundna mötestider som är relationsskapande och uppmuntrar samverkan
•
”Spela på bästa fot”
•
Veckoplaneringen ger en förutsägbarhet, struktur och trygghet
•
Fokus på helhetslösningar skapar förutsättningar för samarbete
•
Pedagoger/skolledare : •
Undervisningsstrategier som bygger på elevens styrkor/ förutsättningar och som kompenserar
•
Ett sätt att tydligt uttrycka positiva förväntningar
•
Utvecklingen är ett resultat av samsyn, samarbetet kan följas av andra aktörer
•
Redskap för att skapa förtroendefulla relationer
•
Skapar samsyn på organisationsnivån
•
”Utvärderingsbart är användbart”
•
Dokumentation som underlättar analys av insatser inför övergångar eller skolbyten
Vad skulle ni vilja att lärarna/ skolledningen förstod eller gjorde när ni möter dem?
•
Elever: •
”Jag tycker att det är skitbra! Om jag har det nedskrivet så känns det självklart att jag ska göra det och då blir det av.”
•
”Jag visste inte riktigt hur man gjorde en bra planering innan och hur man fick sig själv att genomföra den.”
•
”Man slipper gå runt med oro i magen för att man inte ska hinna klart med allt i tid.”
Lyssna på föräldrarna och barnen För min del uppska(ar jag a( någon visar intresse för våra barn och ungdomar Få alla att känna sig som ett team runt barnet Satsa allt krut på a( vara förtroendeskapande. Ni har o@a a( göra med både barn och föräldrar som tappat ?lltron ?ll skolan. Att personalen förstår att man ofta har en lång historia bakom sig De lärare som mi( barn uppska(at och få( förtroende för har varit genuint intresserad av honom och få( honom a( känna sig uppska(ad Jag skulle vilja att de förstod vikten av nära relationer. Barn som kanske har svårt att få vänner är extra beroende av fungerande relationer med vuxna.
Att lösa problem tillsammans med föräldrar •
Beskriva sakligt och konkret utifrån barnets perspektiv – Vad blir besvärligt?
•
Bjuda in föräldrarna till analysen: • Känner de igen det ni ser? Vad har de erfarenhet av hjälper? Lyssna på hur de ser på saken. • Det är viktigt med samsyn och det kan ta tid innan man är där. Undvik att pressa föräldrarna.
•
När ni har en gemensam bild av problemet är det dags att göra ett åtgärdsprogram
Sök en balans Anpassa för a( underlä(a Skapa förutsä(ningar för a( utveckla nya förmågor
Mål och mening Det finns en mening, ett högre syfte. Det kan vara tråkigt just nu, men viktigt att träna
Rätt sorts träning
Hopp
tydligt definierat mål, full koncentration och ansträngning, omedelbar feedback, repetition, reflektion och finslipning
tron på att man kan förbättra sig
Alla skall nå målen
Hur hjälpa elever med inlärningssvårigheter? •
”du kan bara
du vill!”
• •
Jag vill bara jag känner att jag kan…
• • • •
Ta reda på vad eleven har för exekutiva svårigheter! Fundera på vad uppgiften ställer för krav på dessa förmågor. Ta reda på vad eleven kan, se till att eleven vågar fråga Planera tillsammans med eleven: bryt ned uppgifter i mindre delar, konkretisera uppgiften, arbeta med förförståelse: tydliggörande och tänk på påminnelser Vad behöver eleven för stöd i att genomföra planen? Täta uppföljningar Positiv uppmärksamhet: se till att de inte ger upp! Höga och realistiska förväntningar
Ge tid för analysen! Tänk: Efter Konkret Tillsammans
Identifiera risksituationer i miljön
Förstå + Kunna planera
+ Motivation
