Epistemologi - Vad kan vi veta?

Epistemologi - Vad kan vi veta? 4IK024 Vetenskapsmetod och teori

Vetenskapsteori/filosofi

Filosofi

Ontologi/ Metafysik Vad finns?

Epistemologi Vad kan vi veta? Hur kan vi inhämta kunskap?

Etik Vad är rätt respektive fel?

Epistemologi

Från grekiska episteme (kunskap) och logia (lära) Kunskapens uppkomst, art och relation till verkligheten

• • • •

Finns det någon sann kunskap? Hur inhämtar man tillförlitlig kunskap? Hur producerar man teorier? Hur förändras teorier och metoder?

Att inhämta kunskap Rationalism Man måste använda förnuftet för att uppnå tillförlitlig kunskap om verkligheten Deduktiv härledning (bevisandets väg) Man kan härleda all kunskap från grundsatser (axiom, postulat osv.) med hjälp av logiska resonemang

Empirism Kunskap om verkligheten inhämtas genom sinneserfarenheter Induktiv metod (upptäckandets väg) Man studerar ett forskningsobjekt empiriskt utan förankring till någon specifik teori, resultatet kan ge upphov till en ny teori Hypotetisk-deduktiv metod (hypotesprövning) Hypoteser härleds ur teorier och prövas empiriskt med hjälp av experiment och observationer.

Deduktion I Premiss (påstående)1: Alla människor är dödliga Premiss 2: Jag är en människa ---------------------------------------------Slutsats: Jag är dödlig Slutsatsen är logiskt giltig och premisserna är sanna (hållbar slutsats)

Deduktion II Premiss 1: Alla människor har tre ögon Premiss 2: Jag är en människa ---------------------------------------------Slutsats: Jag har tre ögon Slutsatsen är logiskt giltig men premisserna är inte sanna (icke-hållbar slutsats)

Deduktion

Logisk slutledning (deduktion) klarlägger vad som följer ur vissa förutsättningar men säger ingenting om verkligheten, dvs. det finns ingen garanti att premisserna och därmed slutsatsen alltid är sanna Finns det någon kunskap som är medfödd (a priori) eller är all kunskap inlärd och kommer från erfarenheten (a posteriori)?

Induktion Premisser (empirisk fakta): Svan #1 är vit Svan #2 är vit Svan #3 är vit …… Svan #1000 är vit ---------------------------------------------Slutsats: Alla svanar är vita

Some rights reserved by Fool-On-The-Hill

Induktionsproblemet Problemet med induktion är att en generalisering av en empirisk observation kan visa sig vara förhastad Man kan komma fram till en viss sannolikhet men kan aldrig uppnå 100% visshet Ex: Svarta svanar; Russels kalkon

Hypotetisk-deduktiv metod Ett historiskt fall som illustrerar HD-metoden är Semmelweis och barnsängsfeber

•

I Wien i mitten av 1840-talet fanns två förlossningsavdelningar (1 och 2) på samma sjukhus

•

På avdelning 1 dog många fler kvinnor i barnsängsfeber än på avdelning 2

•

Semmelweis var en ung underläkare på sjukhuset och han ville ta reda på orsaken till den höga dödligheten på avd 1; han formulerade och testade flera hypoteser

Hypotetisk-deduktiv metod I Premiss (Semmelweiss observation)1: Dödligheten i barnsängsfeber är betydligt större på avdelning A än på avdelning B Premiss (teori)2: Barnsängsfeber orsakas av att kvinnorna blir skrämda Hypotes: Om skillnaden beror på att kvinnorna på avd A blir skrämda av prästen kommer skillnaden att försvinna om prästen inte visar sig. ---------------------------------------------Test (empirisk konsekvens): Prästen visar sig inte men dödligheten är lika stor. Slutsats: Skillnaden beror inte på att prästen skrämmer kvinnorna

Hypotetisk-deduktiv metod II Premiss (teori)1: Barnsängsfeber orsakas av att giftigt ”likämne” överförs från döda människor Hypotes: Om skillnaden beror på att läkarstudenterna överför giftiga ämnen från obduktioner kommer skillnaden att försvinna om dessa avlägsnas Hjälphypotes: Om studenterna tvättar händerna i klorvatten kommer giftiga ämnen att avlägsnas ---------------------------------------------Test (empirisk konsekvens): När studenterna tvättar händerna minskar dödligheten Slutsats: Skillnaden i dödligheten beror på överförda giftiga ämnen från obduktionen

Hypotetisk-deduktiv metod Det är alltid lättare att falsifiera hypoteser än att verifiera dem, den vanliga uppfattningen är att en hypotes kan aldrig fullständigt verifieras även om den klarar flera oberoende test

• • • •

Den första deduktionen är logiskt giltigt men inte den andra Semmelweiss kunde inte kontrollera ifall någon annan faktor påverkade resultatet i samband med handtvättningen Den andra deduktionen innehåller även en hjälphypotes, dvs. han förutsatte att klorvatten kan avlägsna giftiga ämnet Hjälphypoteser är vanliga, men det är viktigt att inte enbart använda dem för att försöka ”rädda” teorier, sk. ad hoc hypoteser

Empiriska metoder Teori

Verklighet

Tack! 4IK024 Vetenskapsmetod och teori