EU-kommissionens utvecklingssamarbete

January 9, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download EU-kommissionens utvecklingssamarbete...

Description

Svensk bedömning av multilaterala organisationer

200

8

EU-kommissionens utvecklingssamarbete

Inledande kommentar om bedömningen EU:s bistånd motsvarar nära 60% av världens bistånd, det vill säga EU:s medlemsstaters bilaterala bistånd och EU-kommissionens bistånd tillsammans. Det EU-gemensamma biståndet som EU-kommissionen hanterar står idag för cirka 10 procent av världens bistånd. EU är en regional samarbetsorganisation med tydliga politiska mål och ambitioner. I det sammanhanget har EU-kommissionen som utvecklingsaktör en speciell och delvis annorlunda roll jämfört med andra multilaterala utvecklingsaktörer. EU-kommissionen, som genomförare av EU:s gemensamma bistånd, är delvis en utvecklingsaktör men även en politisk aktör som representant för EU. Till bilden hör även att den policy som skapas på utvecklingsområdet inom EU inte bara gäller EU-kommissionens utvecklingssamarbete, utan även får konsekvenser för hela EU:s bistånd, det vill säga även medlemsstaternas bilaterala utvecklingssamarbete. Påverkan på EU:s utvecklingspolitik kan därmed få stora effekter. Nedanstående bedömning gäller EU-kommissionens utvecklingssamarbete. Syfte har varit att göra en övergripande översyn av verksamheten inom EUkommissionens samtliga biståndsinstrument, med undantag för det humanitära området. Bedömningen spänner således över utvecklingssamarbete i ett väl-

digt brett geografiskt område samt över instrument som har olika juridisk och politisk grund och funktion. Instrumenten hanteras också av olika direktorat inom EU-kommissionen som har delvis olika kultur och arbetssätt. Givet komplexiteten inom EU-systemet och den tidsram som funnits för bedömningen måste förbehåll göras för varierande djup i bedömningen vad gäller vissa frågor, regioner och instrument.

Fakta om organisationen Mandat och verksamhetens inriktning EU-kommissionens utvecklingssamarbete har sin grund i Romfördraget. Där framgår att det EUgemensamma utvecklingssamarbetet, som ska vara ett komplement till medlemsländernas, ska främja varaktig ekonomisk och social utveckling i utvecklingsländerna, särskilt i de mest missgynnade länderna. Det ska också bidra till en harmonisk och successiv integration av utvecklingsländerna i världsekonomin och kampen mot fattigdom. EU-kommissionens utvecklingssamarbete styrs dessutom av EU:s gemensamma och omfattande policy ”EU Development Policy Statement: The European Consensus” som antogs 2005. Det övergripande målet i policyn är fattigdomsminskning

Bakgrund till de svenska bedömningarna I april 2007 antog Sverige för första gången en Strategi för multilateralt utvecklingssamarbete. En av strategins rekommendationer är att strukturerade bedömningar regelbundet ska göras av de multilaterala organisationer som får svenskt stöd. Strategins nyckelbegrepp, relevans och effektivitet, ska vara vägledande i bedömningen av varje organisation. Under våren 2008 genomfördes bedömningar av multilaterala organisationer gemensamt av regeringskansliet, Sida och svenska ambassader i utvecklingsländer. Bedömningarna kommer att användas som ett av flera underlag inför beslut om budget, för framtagande av organisationsstrategier och för policydialog. Avsikten är att de i första hand ska ge ökad kunskap om respektive organisation och vara underlag för att följa organisationens utveckling. Bedömningarna gör dock inte anspråk på att vara heltäckande. Jämförelser mellan organisationer ska heller inte göras på basis av detta underlag. Formerna för bedömningarna är under utveckling och rutiner prövas fortsättningsvis för vilken information som ska inhämtas, bedömas och rapporteras.

inom hållbar utveckling, inklusive att bidra till millenniemålen. Utvecklingspolicyn är tillämplig på samtliga utvecklingsländer, oavsett region. Områden som bland annat pekas ut som viktiga är handel och regional integration, miljö och hållbart nyttjande av naturresurser, samt infrastruktur, kommunikation och transport. Men även horisontella områden såsom god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter, jämställdhet, konfliktförebyggande och sviktande stater ingår i mandatet. Det framhålls i policyn att grundläggande principer som ägarskap, partnerskap, harmonisering och anpassning till partnerskapslandets system är centralt. EU-kommissionens bistånd är fördelad på sju huvudsakliga finansiella instrument med följande volymer för perioden 2007-2013: 1. Development Cooperation Instrument (DCI – 17 miljarder euro – Asien, Latinamerika, Sydafrika och vissa tematiska frågor), 2. European Neighbourhood Policy Instrument (ENPI – 11 miljarder euro – Nordafrika, Kaukasus, Ryssland, Mellanöstern), 3. Instrument for Pre-accession assitance (IPA- 12 miljarder euro – kandidatländer och potentiella kandidatländer), 4. Instrument for Stability (IfS – 2 miljarder euro – horisontellt), 5. European Inititative for Democracy and Human Rights (EIDHR – 1 miljard euro – horisontellt), 6. Humanitarian Aid Instrument (HAI – 4 miljarder euro), 7. European Development Fund (EDF) för perioden 2008-1013. EDF är en fristående fond under det s.k. Cotonouavtalet till vilken medlemsstaterna bidrar direkt. (23 miljarder euro - Afrika, Västindien, Stillahavsregionen (AVS).)

Styrning, organisation och svenskt deltagande Det Europeiska rådet, ”EU-toppmöten” där stats- och regeringschefer träffas, fattar beslut om inriktningen på politiken och om finansieringsramarna för det EUgemensamma utvecklingssamarbetet. Biståndsministerrådet, bistånds-GAERC, träffas cirka två gånger per år och fattar beslut om utvecklingspolitiken. Under ministernivån finns Coreper, ambassadörsnivån, och rådsarbetsgrupperna. Rådsarbetsgrupperna, där alla medlemsstater är representerade, har till uppgift att behandla och förhandla förslag innan ministerrådet fattar beslut. Biståndet under European Development Fund, EDF, styrs även av de så kallade AVS-EUinstitutionerna när det gäller utvecklingssamarbetet under Cotonouavtalet. Förutom att ansvara för genomförandet av det EUgemensamma utvecklingssamarbetet, är EU-kommissionen även initierande inom utvecklingspolicy inom EU. Inom EU-kommissionen är det framförallt kommissionärerna för utveckling och yttre förbindelser

som ansvarar för att utveckla policyförslag och övergripande strategier. Men även utvidgningskommissionären är med och formulerar policy på området. EuropeAid är den byrå som ansvarar för genomförandet i fält, uppföljning och kvalitetsgranskning. I det arbetet spelar EU-kommissionens delegationer i fält en betydande roll. EU-kommissionens genomförande av utvecklingssamarbetet övervakas av medlemsstaterna i så kallade genomförandekommittéer. Sveriges viktade röstandel i genomförandekommittéerna för utvecklingssamarbetet är ca 2,8 procent, vilket motsvarar Sveriges finansiella andel till det EU-gemensamma biståndet. Kommissionen har totalt uppskattningsvis över 32 000 anställda varav 3500 jobbar med utvecklingssamarbete i någon utsträckning. Av dessa jobbar cirka 2600 i fält.

Finansiell information År 2007 uppgick EU-kommissionens medel som uppfyller OECD/DAC:s kriterier för bistånd till cirka 8,5 miljarder euro. Sverige betalade drygt 2 miljarder kronor till det EU-gemensamma biståndet år 2007 och är därmed den åttonde största givaren. Sveriges bidrag till det EU-gemensamma biståndet, som kanaliseras via den reguljära EU-budgeten, är en del av vår avgift för medlemskap i EU. Till den fristående fonden European Development Fund, EDF, bidrar medlemsstaterna direkt. I båda fallen gäller att våra bidrag inte är frivilliga utan ingår så att säga i EU-medlemskapet. Svenska bidrag

2005

2006

2007

Totalt utbetalt svenskt bidrag i miljoner SEK

1480

1833

2112

- varav avräkning mot EUbiståndet samt bidrag till EDF i miljoner SEK

1476

1813

2112

4

20

0

- varav multi-bi stöd från Sida i miljoner SEK

Bedömning Relevans i linje med svenska utvecklingsmål Den övergripande bedömningen är att EU-kommissionens utvecklingssamarbete är mycket relevant. EU-kommissionen är en bred utvecklingsaktör som är verksam inom samtliga huvuddrag inom Sveriges politik för global utveckling. De brister som kan identifieras inom EU-kommissionens utvecklingssamarbete berör bland annat så kallade mainstreaming-frågor, framförallt jämställdhet men även demokratisk samhällsstyrning och i viss mån även miljö och klimat. De sistnämnda områdena är även Sveriges regerings tematiska prioriteringar

Intern effektivitet Den interna effektiviteten bedöms vara god. En förklaring är, vilket bekräftas av externa utredningar, att Kommissionen har genomgått en förändringsprocess med inriktning mot stärkt integrering av beslutsprocesser och ett mer solitt system för resultatbaserad styrning. Systemet för resultatstyrning används sedan 2002. Systematiskt och med samma metod genomförs uppföljningen av 1 400 projekt i över 140 länder som tillsammans omfattar uppemot 10 miljarder euro. Oberoende experter gör varje år bedömning utifrån DAC:s centrala kriterier. Generellt har Kommissionen gått framåt. Det finns dock utrymme för att fokusera och integrera resultat, utvärderingar och visibilitet, på högsta och lägsta nivå, i det löpande arbetet. Det understryks bland annat i OECD/DAC:s rapport om Kommissionens bistånd. Reformprocesserna är inte att betrakta som avslutade och mycket behöver fortfarande göras som till exempel vidare decentralisering och effektivisering av förvaltningen, vilket OECD/DAC och andra rapporter framhäver.

Extern effektivitet Den externa effektiviteten bedöms vara relativt god. De senaste åren har präglats av tydliga förbättringar när det gäller extern effektivitet. En viktig förklaring, som lyfts fram av såväl OECD-DAC:s rapport som

i andra utvärderingar är den övergripande reform som påbörjades i början av 2000-talet och som innebar en förskjutning av ansvar för genomförande från Bryssel till delegationerna. Det finns dock brister på nyckelområden som till exempel genomslaget för frågor som jämställdhet, Demokrati och mänskliga rättigheter, miljö och Hiv/Aids, som ska genomsyra verksamheten. Det finns också behov av fortsatta reformer för att ytterligare stärka delegationernas befogenheter och kompetens, för att därigenom förenkla beslutsstrukturen och öka effektiviteten.Hållbarheten ifrågasätts dock i nästan alla sektorsutvärderingar. Det förklaras med att det finns ett lågt medvetande om vilka globala mål som ska uppnås eller hur det bredare policyramverket ska sättas in i ett sammanhang. Storbritanniens biståndsorgan DFID, kritiserar i en studie Kommissionen för att byråkrati och komplicerade kontrollsystem ofta hindrar en snabb respons på utvecklingen i utvecklingsländerna. Men de påpekar också att EU har tagit en ledarroll för att förmå andra medlemsstater att genomföra sina åtaganden i Parisdeklarationen. EU är angelägen om att uppfylla sina egna åtaganden men tyngs fortfarande av brister i sin organisations struktur och begränsade administrativa resurser.

Utvecklingstrender Kommissionens utvecklingssamarbete har genomgått en långtgående och långvarig reformprocess sedan år 2000. Den inkluderar bland annat en renodling av de finansiella instrumenten från 35 till 10, förbättrad samordning med andra givare, decentralisering av kompetens och resurser till fält, samt förstärkning av kvalitetskontroll och förbättrad resultatuppföljning. EU-kommissionen har aktivt deltagit i uppföljningen av Parisdeklarationen om biståndseffektivitet. Potentiellt har EU-kommissionen en stor roll att spela inom till exempel givarsamordning, arbetsdelning och komplementaritet, det vill säga hur länderna inom EU kan komplettera varandra inom det internationella utvecklingssamarbetet.

Produktion: Press-, informations- och kommunikationsenheten • Oktober 2008 • Tel: 08-405 10 00 • Webbplats: www.ud.se • Artikelnr: UD 08.046

inom utvecklingssamarbetet under mandatperioden. Analysen bekräftas även av OECD/DAC:s rapport, ”peer review”, av EU-kommissionens utvecklingssamarbete 2007. I kraft av sin breda verksamhet så bidrar EU-kommissionens utvecklingssamarbete till fattigdomsminskning och till millenniemålens uppfyllande. Vissa geografiska biståndsinstrument innehåller dock andra mål som är mer riktade mot anslutningen till EU. OECD/DAC har riktat viss kritik mot att en relativt stor andel av EU-kommissionens bistånd går till medelinkomstländer. Turkiet är t.ex. den största mottagaren av EU-kommissionens bistånd.

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF