Filosofi_Metaetik 6_Jiborn.pptx

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Kogni+vism  –  non-­‐kogni+vism   •  Problem  för  non-­‐kogni+vism:   –  Avviker  från  hur  vi  använder  moraliskt  språk   –  Förklara  hur  vi  kan  göra  moraliska  slutledningar  

•  Problem  för  kogni+vism:   –  Förklara  moralens  norma+vitet   –  Ontologiska  antaganden      

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Kvasirealism  och  icke-­‐deskrip+v  kogni+vism     utgör  försök  aC  lösa  problemen:   –  Kvasirealism:  inom  ramen  för  non-­‐kogni+vism,   försöker  förklara  realis+ska  element  i  moraliskt   språk  utan  realismens  ontologiska  antaganden   –  IDK:  inom  ramen  för  kogni+vism,  försöker  förklara   moralens  prak+ska,  handlingsvägledande  natur.  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Kogni+vism:  moraliska  omdömen  uCrycker   trosföreställningar  som  kan  vara  sanna  eller   falska   •  Är  dessa  trosföreställningar  deskrip+va?  Utgör   de  trosföreställningar  beskrivningar  av   världen?   •  IDK:  moraliska  omdömen  är  inte  deskrip+va  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Förklara  vad  det  innebär  aC  moraliska   omdömen  uCrycker  trosföreställningar  som   kan  vara  sanna  eller  falska   •  Förklara  vad  det  innebär  aC  dessa   trosföreställningar  inte  är  deskrip+va  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  UCrycker  trosföreställningar:   –  Samma  gramma+ska  struktur  som  andra  satser   som  uCrycker  trosföreställningar   –  Samma  logiska  funk+oner  som  andra  satser  som   uCrycker  trosföreställningar   •  Konjunk+on,  disjunk+on,  modus  ponens,  osv  

–  Samma  fenomenologi  som  andra   trosföreställningar  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Trosföreställningarna  är  inte  deskrip+va:   –  Prak+sk,  handlingsmo+verande  natur  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  AC  ha  en  trosföreställning  behöver  inte   innebära  aC  man  +llskriver  världen  vissa   egenskaper.   •  AC  ha  en  trosföreställning  är  aC  vara   psykologiskt  ”commiCed”  –  bunden  –  +ll   något  möjligt  sakernas  +llstånd.   •  Två  typer  av  ”commitments”:   –  is-­‐commitments   –  ought-­‐commitments  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Ought-­‐commitments  kan  ha   –  Samma  gramma+ska  struktur  som  is-­‐ commitments   –  Samma  logiska  funk+oner  som  is-­‐commitments   –  Samma  fenomenologi  som  is-­‐commitments  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  Vad  betyder  det  aC  ought-­‐commitments  kan   ha  samma  logiska  funk+oner  som  is-­‐ commitments?  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   P1  ”Om  mutor  är  fel  så  bör  jag  inte  ta  emot  svarta   pengar  av  studenterna  inför  tentan”   P2  ”Mutor  är  fel”   -­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐   S  ”  Jag  bör  inte  ta  emot  svarta  pengar  av   studenterna  inför  tentan”     Det  är  ”lämpligt”  eller  ”befogat”  aC  acceptera  S  om   man  accepterar  P1  och  P2.  

Icke-­‐deskrip+v  kogni+vism   •  FörutsäCer  minimalis+sk  teori  om  sanning:   –  ”Det  är  sant  aC  Lund  ligger  i  Skåne”  =  ”Lund  ligger   i  Skåne”   –  Allt  som  kan  sägas  om  sanning   –  ”Det  är  sant  aC  mutor  är  fel”  =  ”Mutor  är  fel”   –  När  det  är  befogat  aC  säga  aC  ”Mutor  är  fel”  så  är   det  befogat  aC  säga  aC  ”Det  är  sant  aC  mutor  är   fel”  

Moralpsykologi   •  Central  fråga  inom  metae+k:  Sambandet   mellan  moraliska  omdömen  och  mo+va+on.   •  Kan  man  ha  en  moralisk  övertygelse,  utan  aC   den  påverkar  ens  handlingsmo+v?  

Moralpsykologi   •  Central  fråga  inom  metae+k:  Sambandet   mellan  moraliska  omdömen  och  mo+va+on.   •  Kan  man  ha  en  moralisk  övertygelse,  utan  aC   den  påverkar  ens  handlingsmo+v?   •  Två  rik+ningar:   –  Mo+vinternalism:  begreppsligt  nödvändigt  aC   moraliska  övertygelser  mo+verar     –  Mo+vexternalism:  moraliska  övertygelser   mo+verar  endast  i  kombina+on  med  preferenser  

Moralpsykologi   •  Kommentar:  Egentligen  för  generellt  aC  säga   aC  moraliska  övertygelser  nödvändigtvis  är   mo+verande.   –  Ex:  ”Apartheid  i  Sydafrika  var  moraliskt   förkastligt”   –  Oklart  vilka  mo+va+oner  en  sådan  övertygelse   skulle  implicera  

•  Gäller  övertygelser  av  typen  ”Jag  bör  nu  göra   x”  

Moralpsykologi   •  Starkare  och  svagare  mo+vinternalism   –  Stark:  Om  en  agent  anser  aC  han/hon  nu  bör  göra   x  så  gör  han/hon  x  nu.     –  Mellan:  Om  en  agent  anser  aC  han/hon  nu  bör   göra  x  så  är  han/hon  i  viss  mån  mo+verad  aC  göra   x  nu.     –  Svag:  Om  en  agent  anser  aC  han/hon  nu  bör  göra   x  så  är  han/hon  också  nu  an+ngen  i  viss  mån   mo+verad  aC  göra  x  eller  prak+skt  irra+onell.   [Smith]    

Moralpsykologi   •  Michael  Smith,  The  Moral  Problem  (1994)   •  Försvarar  svag  MI   •  Fe+schism-­‐argument  mot  ME:  

–  ME  kan  inte  förklara  ”the  striking  fact”  aC  förändrade   moraliska  övertygelser  regelmässigt  leder  +ll  ändrad   mo+va+on  aC  handla   –  ME  förutsäCer  enseparat  allmän  önskan  aC  handla   räC  som  leder  +ll  en  önskan  aC  göra  det  man   bedömer  som  räC   –  DeCa  extra  led  är  en  moralisk  ”fe+sch”,  en  god   människa  är  mo+verad  aC  göra  det  räCa  för  dess   egen  skull  

Moralpsykologi   •  Problem  med  Smith  fe+schism-­‐argument:   –  Ibland  verkar  det  vara  moraliskt  bäCre  aC  handla   u+från  en  vilja  aC  göra  räC  än  av  omsorg  om   saken  i  sig.   •  Exempel:  pappa  som  viCnar  mot  sin  kriminella  son.    

–  ME  förutsäCer  inte  aC  man  handlar  u+från  en   medveten  önskan  om  aC  göra  det  räCa,  vilket   Smiths  argument  vilar  på  

Moralpsykologi   The  Moral  Problem:   •  Tre  oförenliga  teser   –  Humeansk  teori  om  mo+va+on  (HMT)   –  Mo+vinternalism  (MI)   –  Kogni+vism  (K)  

Moralpsykologi   •  Humeansk  teori  om  mo+va+on  (HMT)   1.  Varje  handling  förklaras  av  någon   trosföreställningar  (belief)  och  någon  önskning   (desire).     2.  Övertygelser  och  önskningar  är  dis+nkta   mentala  fenomen,  och  det  finns  inga  nödvändiga   kopplingar  mellan  dem.   3.   Övertygelser  och  önskningar  har  olika   ”överensstämmelseriktning”    (”direc+on  of  fit”).    

Moralpsykologi   •  MI  och  kogni+vismen  +llsammans  implicerar   aC  HTM  är  falsk   –  Om  MI  och  K  är  sanna  så  är  moraliska  omdömen   övertygelser  som  mo+verar  med  nödvändighet.   Men  HTM  utesluter  denna  möjlighet.     –  Vissa  icke-­‐naturalister  (t  ex  Shafer-­‐Landau)  

Moralpsykologi   •  MI  och  HTM  +llsammans  implicerar  aC   kogni+vismen  är  falsk:     –  Om  MI  är  sann  så  mo+verar  all+d  moraliska   omdömen,  men  om  HTM  är  sann  så  måste  eC   sådant  mentalt  +llstånd  vara  en  önskan  snarare  än   en  övertygelse.     –  Vissa  non-­‐kogni+vister.  

Moralpsykologi   •  HTM  och  kogni+vismen  +llsammans   implicerar  aC  MI  är  falsk   –  Om  K  är  sann  så  är  moraliska  omdömen   övertygelser,  och  HTM  implicerar  aC  övertygelser   inte  mo+verar  i  sig  själva.   –  Vissa  naturalister    

•  Smith  själv  argumenterar  för  aC  HTM,  MI  och   K  inte  är  oförenliga.    

Moralisk  kunskap   •  Kan  vi  ha  moralisk  kunskap?   •  Hur?   •  Tre  posi+oner:   –  Skep+cism:  moralisk  kunskap  inte  möjlig   –  Intui+onism:  moralisk  kunskap  möjlig,  baseras  på   intui+oner   –  Koheren+sm:  moralisk  kunskap  möjlig,  baseras  på   koherent  mängd  övertygelser  

Moralisk  kunskap   •  Enligt  en  vanlig  uppfaCning  förutsäCer   kunskap  rägärdigad  tro:   –  Skep+cism:  inga  rägärdigade  moraliska   trosföreställningar   –  Intui+onism:  vissa  övertygelser  är   självrägärdigande  genom  aC  vara  själevidenta   –  Koheren+sm:  en  mängd  övertygelser  kan   +llsammans  rägärdigas  genom  aC  de  hänger   samman  och  stödjer  varandra    

Moralisk  kunskap   •  Epistemisk  regress  (argument  för  skep+cism):   P1:  För  varje  övertygelse  gäller  aC  den  är   rägärdigad  bara  om  den  kan  härledas  från  någon   annan  rägärdigad  övertygelse   P2:  Det  kan  inte  finnas  en  oändlig  kedja  av   rägärdigade  övertygelser  som  stödjer  varandra     S:  AC  rägärdiga  moraliska  övertygelser  är  omöjligt  

Moralisk  kunskap   •  Intui+onism  förnekar  P1:  vissa  övertygelser  är   självrägärdigande  ehersom  de  är  själv-­‐ evidenta   •  Koheren+sm  förnekar  också  P1:  en   övertygelse  kan  vara  rägärdigad  genom  aC   den  hänger  samman  med  och  stöds  av  andra  i   en  större  helhet  

Moralisk  kunskap   Skep:cism   •  Försöker  undergräva  argumentet  aC  vissa   moraliska  övertygelser  är  själv-­‐evidenta   •  Moralisk  oenighet   •  Studier  visar  aC  människors  moraliska   intui+oner  påverkas  av  faktorer  som  (intui+vt)   verkar  irrelevanta,  t  ex  hur  eC  moraliskt   problem  framställs,  eller  socioekonomiska   faktorer  

Moralisk  kunskap   •  Skep+cism  handlar  om  möjligheten  aC   rä