Folkhögskolorna i Västra Götaland 2020

Folkhögskolorna i Västra Götaland 2020 - Ett samtal om framtiden mellan regionens sju folkhögskolor 2014

Antaget av de samlade presidierna vid ett möte på Vara folkhögskola 2014-12-01

Vår bakgrund De sju regionägda folkhögskolorna i Västra Götaland kommer från 2015 att finnas i en gemensam förvaltning och drivas ännu mera samordnat än hittills. Styrelserna för skolorna har under 2014, som en del i överlämnandet till en ny styrelse, genomfört ett framtidsinriktat analysarbete. I detta har två dokument varit tongivande, Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 och den av riksdagen beslutade framtida inriktningen för folkbildningen som bygger på Regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning". Vi har också studerat ett stort antal andra dokument:  Biståndspolitisk plattform  En mötesplats i världen (kulturplan för Västra Götalandsregionen 2012-2014)  En politik för en levande demokrati  En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011-2016  Ett stärk och självständigt civilsamhälle  Jämställdhetspolitikens inriktning 2011-2014  Med fokus på unga  Samling för social hållbarhet Under 2014 har folkhögskolan deltagit i processen att ta fram Riktlinjer för strategiområdet vidgat deltagande. Under arbetet har arrangerats två konferenser på temat Tänk om! Vi återger här inledningen till riktlinjerna som heter Rätten att delta i kulturlivet. INLEDNING I vår tid är kultur en del av ett välfärdssystem som ställer allt högre krav på brett deltagande i kulturlivet. Genom att förena perspektiv från mänskliga rättigheter och vidgat deltagande ska riktlinjerna ge kulturnämnden ett handfast verktyg för att förbättra villkoren för alla invånare delaktighet i Västra Götalands kulturverksamhet. Riktlinjerna ska skapa förutsättningar för att gå till konkrets handling: från att nå alla invånare till att även angå alla invånare och göra kultur till en angelägenhet för alla. Riktlinjerna ska vara vägledande när kulturnämnden beslutar om, och följer upp, insatser inom strategiområdet vidgat deltagande. Strategiområdet, och därmed riktlinjerna, tillämpas generellt för kulturnämnden verksamhet inom t ex långsiktiga uppdrag, kulturstrategiska uppdrag och utvecklingsmedel och inte endast för de särskilda budgetmedel som kulturnämnden har anvisat. Det betyder att de ska vara vägledande för kultursekretariatet vid bedömning av alla ansökningar, uppdrag och projekt samt vid uppföljning av dessa. DEFINITION Vidgat deltagande är ett strategiområde i Västra Götalandsregionens kulturstrategi ”En mötesplats i världen”. Det syftar till att engagera invånare i offentligt finansierade kulturverksamheter – inte bara i egenskap av besökare, utan även som aktiv deltagare. Det handlar om människors deltagande i kulturlivet som en rättighet oavsett bakgrund, kön, klass, etnicitet, religion, ålder funktion och sexuell orientering. Vidgat deltagande innebär därmed

att aktivt verka för jämlikhet och jämställdhet samt att motverka diskriminering och rasism. Jämställdhet definieras som jämlikhet mellan könen. Jämlikhet omfattar även andra diskrimineringsgrunder som etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och klass. I fortsättningen används därför begreppet jämlikhet som ett sätt att omfatta alla dessa. Vidgat deltagande handlar om att gå från tillgänglighet till delaktighet; från utbud till invånarnas efterfrågan. Det handlar med andra ord inte längre om att marknadsföra färdigproducerade program, utan om förändringsprocesser och dialog med invånarna som ska leda till ökad jämlikhet och jämställdhet vad gäller invånarnas eget skapande och kulturintresse. Det räcker inte med att öppna dörrarna till institutionerna, införa fri entré eller att funktionsanpassa lokalerna; man måste framförallt övervinna mentala barriärer och diskriminerande normer. SYFTE Samhället vilar ytterst på kultur, människans förmåga att skapa förutsättningar för att utveckla sig själv och sin livsmiljö. Vi både skapar själva och tar del av andras kreativitet. Människor kan förverkliga sina kreativa förmågor när deras grundläggande mänskliga rättigheter är tillförsäkrade. Det räcker inte med att erkänna rätten till kultur på ett retoriskt plan och som en ren möjlighet - kulturpolitiken ska erbjuda människor reella möjligheter till deltagande; det vill säga kulturellt bildning, förmågan att förstå och tolka kultur samt förmågan att ge uttryck för sin kreativitet.

Riksdagens uppdrag I regeringens proposition 2013/14:172 "Allas kunskap - allas bildning" formuleras för första gången ett särskilt mål för folkbildningspolitiken. Det betyder att folkbildningen som de flesta politikområdena har fått sitt mål. Det särskilda målet för den statliga folkbildningspolitiken är att -

Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.

Det innebär att statens ambitioner med politiken blir tydligare och att folkbildningens målgrupp är bredare än målgruppen för vuxenutbildningen där folkbildningen tidigare ingick Riksdagen har också fortsatt gett folkbildningen i uppdrag att:    

stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

Regionens uppdrag Västra Götaland 2020 – strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 är den gemensamma vägvisaren för Västra Götalands utveckling. Den är antagen av regionfullmäktige och har tagits fram med grund i det uppdrag regering och riksdag gett Västra Götalandsregionen att samordna och driva det regionala utvecklingsarbetet i Västra Götaland. Strategin har starka kopplingar till EU:s strategi för tillväxt, Europa 2020. Målet är att invånarna i hela Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Möjligheter och utmaningar Globala trender och snabba förändringar präglar våra liv. Vi påverkas också av stora demografiska förändringar. För att möta de möjligheter och utmaningar vi står inför idag behövs en förståelse för de grundläggande drivkrafterna för regional tillväxt och utveckling. Det krävs också insikt i Västra Götalands särdrag och särskilda förutsättningar och hur dessa påverkas av omvärldsförändringar. Möjligheterna och utmaningarna hanterar vi bäst med gemensamma krafter. Hur väl vi lyckas beror på hur vi tar tillvara våra förutsättningar, vår anpassningsförmåga vår kapacitet att se möjligheter i det nya och hur bra vi samverkar – i gamla och nya konstellationer. Gemensamt ska vi arbeta för fler jobb, minskat utanförskap och minskad segregation, en uthållig och mer hållbar tillväxt och ökad delaktighet och kreativitet. Vi ska begränsa vår klimatpåverkan, ge fler invånare tillgång till bättre kommunikationer och arbeta för jämställdhet mellan män och kvinnor, i utbildning och i arbetsliv. Hela Västra Götaland ska ha goda förutsättningar att utvecklas. Vi har redan kommit långt på vägen. Utvecklingsarbetet i Västra Götaland är omfattande. På många områden finns pågående överenskommelser och planer med tydliga mål, framtagna i breda partnerskap. I några fall utgår arbetet från det statliga uppdraget. I andra fall, när det gäller till exempel samarbete kring klimatsatsningar, är initiativen lokala och regionala och omfattar aktörer från alla delar av samhället. Många engagerade och delaktiga Strategin är resultatet av stort engagemang från många delar av samhället. Ett framgångsrikt genomförande kräver tät samverkan i Västra Götaland, liksom nationell och internationell samverkan. Regionens folkhögskolor tar en aktiv del i att genomföra framtidsstrategin. I vår analys finner vi att folkhögskolan ska göras delaktig i arbetet med Västra Götaland 2020 på följande områden (texterna är hämtade ur kortvarianten). En ledande kunskapsregion Ett samhälle som är attraktivt och konkurrenskraftigt skapas av invånare som vill och får möjlighet att utvecklas. Västra Götaland ska präglas av goda förutsättningar för utbildning, forskning och innovation, företagsamhet och ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv.

Ett gott klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande Företag och goda idéer ska ha möjligheter att utvecklas. Invånarna ska ha tillgång till en bred arbetsmarknad, där fler är anställda i växande företag. Målet är ett positivt klimat för kreativitet, entreprenörskap och företagande. DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT 1 stimulera ökat entreprenörskap 2 skapa förutsättningar för att förverkliga idéer och starta företag 3 främja konkurrenskraftiga små och medelstora företag Vår kommentar: Folkhögskolans kursutbud, särskilt kurser på eftergymnasial nivå, kan utformas så att de stöder möjligheten att arbeta i entreprenörskap och få möjligheten att förverkliga idén om ett eget företag. Internationell konkurrenskraft genom kraftsamling på styrkeområden Ett fokuserat utvecklingsarbete inom styrkeområden, med satsningar på forskning, utbildning och innovation, ska bidra till att lösa de samhällsutmaningar vi står inför. Arbetet ska drivas så att nya starka områden och ny företagsamhet kan utvecklas, för ett brett och mångfasetterat näringsliv. Fem starka områden har särskilt pekats ut i Västra Götaland; Life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina sektorer. Andra viktiga områden är textil/mode/design, hållbar produktion, kulturella och kreativa näringar, förnybar energi, livsmedel/gröna näringar, informations- och kommunikationsteknik liksom besöksnäring. Målet är att vara världsledande på innovation inom dessa styrkeområden. DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT 4 attrahera fler studenter och forskare och öka utbytet med omvärlden 5 stärka våra forsknings- och innovationsmiljöers internationella konkurrenskraft 6 utveckla test- och demonstrationsarenor där nya idéer omsätts till praktik 7 stimulera nationella och internationella samarbeten inom forskning och innovation 8 stärka science parks och andra samverkansmiljöer för forskning och innovation Vår kommentar: Folkhögskolan bör erbjudas möjlighet att vara en del i att möta forskare från andra länder, särskilt gäller det möjligheten att undervisa i SFI och på andra sätt förbereda för livet i Sverige och svensk kultur. En region för alla Invånarna i hela Västra Götaland ska ha goda möjligheter att utvecklas, genom utbildning, arbete och bra kommunikationer. Utanförskap måste brytas och sociala och ekonomiska skillnader minska. Mångfald bland invånarna är en resurs som behöver tas tillvara bättre. Bryt utanförskap och stärk kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv Goda kopplingar mellan utbildning och arbetsliv är en viktig fråga för att minska utanförskap och diskriminering och för att stärka integrationen. Det är också viktig för företags och organisationers utveckling och för den långsiktiga utvecklingen i alla delar av Västra Götaland. Målet är att minska skillnaderna mellan invånare i olika bostadsområden och stadsdelar samt att elever och studenter ska ha en nära koppling till arbetslivet.

DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT 9 skapa goda möjligheter för unga till praktik, ferieplatser och mentorer 10 öka samverkan mellan eftergymnasial utbildning och arbetslivet 11 främja ett arbetsliv som aktivt engagerar sig för barn och ungdom 12 lösa större städers utmaningar kring utanförskap och segregation Vår kommentar: Folkhögskolan är aktiv i att möta unga människor i behov av grundläggande kompetenser på gymnasienivå, men kan också erbjuda goda möjligheter till eftergymnasiala studier som i hög grad anpassas efter deltagarnas och det omgivande samhällets behov. Också delregionala och rent lokala behov. Vi har både ett starkt engagemang och ett gott kunnande att möte utmaningar i utanförskap och segregation. Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Hur kompetens utvecklas, synliggörs och används på arbetsmarknaden är avgörande för att ge invånare, företag och organisationer möjlighet att växa. Målet är att alla invånare ska ha möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv. DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT 13 arbeta för att fler fortsätter studera efter gymnasiet och avhoppen från skolan minskar 14 förkorta och förenkla vägen till arbetsmarknaden genom vägledning och validering 15 stärka möjligheterna till kompetensförsörjning och livslångt lärande i företag och organisationer 16 utveckla samordning inom utbildningssystemet för att möta framtidens kompetensbehov Vår kommentar: Folkhögskolan har särskild kompetens att möta de som väljer att fortsätta att studera efter det att de ”hoppat av” gymnasieskolan. Vi driver redan omfattande verksamhet på det området. Vi är en viktig och självständig del av det svenska utbildningssystemet med goda möjligheter att möta framtida kompetensbehov. En region som syns och engagerar Ett samhälle som präglas av ett rikt kulturliv, möten, evenemang och nyskapande är attraktivt för både medborgare, besökare och investeringar. Västra Götaland ska vara en region som berör, påverkar och formar framtidens utveckling. En ledande kulturregion med fokus på delaktighet Kultur är en viktig del av vardagen. Västra Götaland ska vara en förebild när det gäller att använda kulturen som motor för nyskapande och samhällsutveckling. Målet är ett kulturliv som bidrar till aktiva och engagerade invånare i hela Västra Götaland. DET SKA VI ÅSTADKOMMA GENOM ATT 27 främja en aktiv och nyskapande kulturregion för alla i Västra Götaland 28 främja ungdomskultur och utveckla Västra Götaland som en plats där unga möts Vår kommentar: Vi är en viktig del i ett aktivt och nyskapande kulturliv i hela regionen och främjar och synliggör genom vårt arbete en god ungdomskultur där unga möts.

Demokrati Vi menar att Riksdagens uppdrag till folkbildnigen i första hand är en demokratifråga. Uppdraget lyder    

stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet

De första folkhögskolorna i landet startade år 1868 med syftet att bilda och utbilda den unga manliga bondebefolkningen till att axla de uppdrag i kommuner, landsting och riksdag som den nya begränsade rösträttsreformen gav till de självägande bönderna. Allt efter som rösträtten successivt utvidgades för att år 1921 omfattade hela Sveriges vuxna befolkning, kvinnor och män, blev det som kom att kallas ”allmän och medborgerlig bildning” en viktig uppgift för alla folkhögskolor. Samhällskunskap, att kunna uttrycka sig på svenska språket i tal och skrift, kunskaper om hur kommuner, landsting och riket styrs, om folkrörelser, organisationer, näringsliv och om arbetsmarknadens parter utgör grundelementen i folkhögskolornas demokratiuppdrag. Många är de politiker, administratörer inom offentlig förvaltning och medlemmar i folkrörelser med flera, som fått sina teoretiska och praktiska kunskaper i föreningskunskap vid Sveriges folkhögskolor. Uppdraget ”Att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin ” är fortfarande en av folkhögskolans allra viktigaste uppdrag. Ett uppdrag som påverkar och avspeglar sig i skolornas organisation, i personalens bemötande, och i våra deltagares möjligheter till inflytande. Det genomsyrar också planering av studier och i alla de aktiviteter som är knutna till skolorna.

Deltagande I den demokratiska processen är det betydelsefullt att de studerande ges möjlighet att praktisera demokrati i skolans vardag. Det sker genom studeranderådet och genom att Studeranderepresentanter adjungeras i skolornas styrelser och att genom deltagarna ges en reell möjlighet till att i klassrumssituationen påverka studiernas innehåll och arbetssättet. Sedan några år tillbaka har Folkbildningsrådet inrättat ett Studeranderättsligt råd som reglerar förhållandet mellan den enskilda skolan och deltagaren. Vid tvist kan den studerande i första hand vända sig till skolans rektor, därefter till skolans styrelse och slutligen till Studeranderättsliga rådet.

Bemötande Folkhögskolan kännetecknas av mångfald - människor från olika länder, olika etniciteter, olika religioner, olika språk, olika kultur etc. Varje enskild individ ska bemötas utifrån sina förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig kunskaper och ges verktyg för att ” påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen”(uppdrag 2).

Studier på folkhögskola är inte enbart ett individuellt projekt utan även en kollektiv process som syftar till att den studerande stärks i sin roll som medborgare. En positiv lärmiljö såväl fysiskt som psykiskt är väsentlig för de processer som leder fram till deltagarens ökade självkänsla och vilja till deltagande i samhället.

Framtida utmaningar Folkhögskolorna är en viktig aktör och mötesplats för att motverka växande klyftor, segregation, främlingsfientlighet och diskriminering. Detta ställer stora krav på folkhögskolornas demokrati-arbete. Kunskap om ”den andre” är en förutsättning för ökad förståelse och tolerans för olikheter och viljan att inkludera och inkluderas i samhället. För att stärka demokratin i skolorna bör såväl folkhögskolornas styrelser som personal bättre spegla mångfalden i hela befolkningen. Viktigt är också att tillgängligheten till studier i folkhögskolan ökas, därför är det nödvändigt att fler skolor lokaliseras till de stora och mellanstora städerna, där behoven främst av allmänna kurser är stora. Var åttonde ungdom lämnar idag grundskolan utan att vara behörig till studier i gymnasieskolan och 12 % av landets 15 åriga pojkar uppskattas vara ”svaga läsare”. Detta är en stor utmaning fördemokratin i vårt land och för folkhögskolorna som ska ”bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället”(uppdrag 3). Resurser måste satsas på pedagogiskt utvecklingsarbete, pedagogerna ges möjlighet till fortbildning, rektorerna stärkas i sin roll som pedagogiska ledare och samarbetet mellan forskare och praktiker utvecklas så att skolorna även fortsättningsvis kan möta varje enskild deltagare på hens nivå och i hens takt. Folkbildningen är landets största arena för kulturutövande, som arrangörer av kulturarrangemang och som anordnare av kurser och utbildningar med stor och bred variation. Kulturen fungerar som det kitt som bidrar till att hålla samman ett samhälle som präglas av stora och snabba förändringar, och som bygger broar mellan människor. Kulturen kan synliggöra orättvisor och sätta ord på människors tankar om utanförskap, diskriminering och om djupt existentiella frågor. En sund demokrati förutsätter ett levande och rikt kulturliv och folkhögskolorna ska därför fortsatt ”bidra till att öka intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet (uppdrag 4).

Folkbildning Det fria bildningsarbetet är ett samlingsbegrepp för människors insikter och orientering på områden utanför deras egna specialiteter och yrkeskunskaper. Folkbildningens avgränsas gentemot dels akademisk, dels yrkesutbildning. Folkbildnigens innehåll varierar stort och har växlat i takt med samhällsutvecklingen och människors behov och livsmål. Ett genomgående drag är att folkbildningen har medverkat till frigörelse från förtryck och varit ett redskap för understående gruppers frigörelse t ex en del i folkrörelsernas kamp för demokratin (nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och frikyrkorörelsens arbete vid sekelskiftet 1800/1900 tal). I modern tid har t ex ”befrielsepedagogiken” med rötter hos en brasilianske pedagogen Paulo Freire medverkat till folkbildnigens spridning i första hand i utvecklingsländer. Här finns likheter med folkbildningens tidiga historia i Norden och särskilt då dansken Gruntvigs arbeten som bl. a bildar grund för folkhögskolan och svensken Oskar Olssons idéer om studiecirkeln. I dagens högteknologiska informationssamhälle har folkbildningen fått en annan innebörd och andra förutsättningar: att bidra till överblick och ge klarhet i och struktur åt det kaotiska informationsflödet, att vidga perspektiv och därigenom höja livskvaliteten för den enskilde och öka toleransen inför det obekanta inom kollektiv och samhälle. Den kännetecknas av att vara ”fri och frivillig”, det vill säga fri från statlig styrning och frivillig för deltagande. Helhetssyn på tillvaron är ett begrepp med förankring i folkbildningens historia.

Syfte: Informellt lärande Syftet med folkbildning är att på ett demokratiskt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar utanför den traditionella skolvärlden.

Mål: Lära något nytt. Folkbildningens mål är att i första hand påverka beteenden. Den bygger på fakta, värderingar och dess resultat är ett nytt beteende.

Mening: Tillsammans med andra. Kunskapen finns i gruppen och samtalet – mötet mellan människors olika kunskaper och erfarenheter – leder till lärande. Det kan ske i studiecirklar, på bibliotek, i konferenser eller föreläsningar och i samband med kulturprogram

Metoder Utförare är i första hand 11 studieförbund och 150 folkhögskolor samt ett antal föreläsningsföreningar och bibliotek mm. De drivs av en rad folkbildare, som kan vara folkhögskollärare, bibliotekarie eller studiecirkelledare. Folkbildare kan också vara ett begrepp för en person som ideellt och utanför etablerade institutioner bedriver bildningsverksamhet.

Utmaningen Syftet med folkhögskolan är och ska vara att bidra med bildning och demokratisk fostran för samhällsmedborgare. Folkhögskolans ska öka medborgarnas möjlighet att tillgodogöra sig kulturellt utbud, samt själv utöva kulturella aktiviteter. Folkhögskolorna är i ett positivt läge när det gäller synen på folkhögskolan som utbildare. Politiker såväl nationellt som regionalt tyck ha en positiv syn på folkhögskolan. Ansvariga politiker ser folkhögskolan som en möjlighet att lösa både nationella och regionala utbildningsbehov. Det är positivt när insatser läggs på folkhögskolorna. Tillfälliga projekt får däremot inte bli för dominerande och därigenom minska folkhögskolorna möjlighet att genomföra sin kärnverksamhet, folkbildningsuppdraget. Inom folkhögskolorna bör det fortsatt föras ett samtal om folkbildningens kunskapssyn samt om hur folkhögskolan kan stärka, utveckla och behålla sin särart. Deltagarna står i centrum för verksamheten och så ska det fortsätta. Alla folkhögskolor arbetar för mångfald, men förutsättningarna är olika beroende var skolan ligger och folkhögskolans kursutbud. Internatfolkhögskolor, som flera av våra skolor är, har i hela landet svårare att klara kostnaderna för sina internat. Flera folkhögskolor i landet har flyttat sin verksamhet till större städer av ekonomiska skäl, något som är ett stort bekymmer eftersom dessa skolor fyller ett stort behov både på sin ort och som pedagogisk miljö. Internatet är en stor pedagogisk resurs och för många är det ett stort mänskligt lyft att komma bort från en destruktiv miljö och starta ett nytt liv som goda samhällsmedborgare. Behovet av folkhögskolor i olika delar av landet ökar. Behoven av ökade resurser både till internatskolor på landsbygd såväl som dagfolkhögskolor i förorten. Framtidens utmaning ligger i att navigera i spänningsfältet mellan internatskolornas utveckling och behov parallellt med behoven av folkhögskolor i större städers förorter. Både dagfolkhögskolor och internatfolkhögskolor har sin plats i ett samhälle med stort behov av folkbildning.

Önskat läge En önskan om att den positiva inställningen som syns bland politiker och samhällsmedborgare fördjupas. Detta kan sammanfattas så här: 

Bidragen från stat och region ökar så att folkhögskolorna kan genomföra folkbildningsuppdraget med den kvalité och de behov som efterfrågas av deltagare. Särskilt måste kostnadsökningen för löner mötas med ökade resurser.



Folkhögskolan är en naturlig del av samhället när det gäller bildning och demokratisk fostran.



Folkhögskolorna arbetar aktivt för ett utvecklat kulturutbud och tillgänglighet för hela samhället.



Folkhögskolorna är en viktig del för integration av nya samhällsmedborgare.



Folkhögskolorna är aktiva för ett mångkulturellt samhälle där alla har ett lika värde.



Folkhögskolan är en viktig del av samhällets utbildningsutbud.



Folkhögskolan tar gärna ansvar för och är bra på att genomföra tillfälliga projekt för att tillgodose samhällsbehov. Samtidigt är folkhögskolorna noga med att välja de projekt som skolorna går in i.



Folkhögskolorna fortsätter att vara unika med stort självstyre. Det innebär ett kreativt arbetssätt som gagnar samhället och våra deltagare.



Folkhögskolorna tar också i fortsättningen emot uppdrag från stat och region och löser uppdragen efter sina förutsättningar.



Folkhögskolor med internat når fler människor från andra kulturer med olika etnisk bakgrund. Det innebär ett lyft för internaten och deltagarna på dessa skolor.



Folkhögskolor med endast dagverksamhet och internatfolkhögskolor samarbetar för att hitta rätt skolform för respektive deltagare. På detta sätt gagnas alla skolor med att rätt deltagare på rätt plats. Det blir ännu fler deltagare som kommer ut i samhället som goda samhällsmedborgare med framtiden för sig.

Strategier För att nå detta önskade läge behöver folkhögskolorna, såväl anställda som politiker: -

nätverka så att beslutsfattare förstår vilken resurs folkhögskolan är

-

folkbildare synas i samhällsdebatten mer än det är för närvarande

Allmänheten behöver nås så att de kan ges möjlighet att förstå vilken resurs folkhögskolan är och kan vara. Den nya samlade styrelsen, och de som verkar inom folkhögskoleförvaltningen, bör verka för att alla skolor både behåller sin lokala särart och samtidigt stötta respektive skola så alla skolor går framåt och utvecklas.

Kultur Västra Götalandsregionens folkhögskolor har en självklar roll i att både innehållsmässigt och geografiskt sprida kultur i länet. Folkhögskolor samarbetar och samverkar idag med många aktörer och är tillgängliga för lokala kulturföreningar, -utövare och -entreprenörer, där möten, arrangemang, repetition/övning, framträdanden och utövande genomförs. Vidare arrangeras såväl långa som korta kurser med estetisk konstnärlig inriktning. Ofta finns ett utvecklat samarbete inom kulturarbetet med respektive kommuner. Sammanfattningsvis fungerar skolorna som arrangörer, samarrangörer och möjliggörare för det lokala kulturlivet.

Önskat läge och målbild Regionägda folkhögskolor spelar fortsatt en viktig roll för att Västra Götalandsregionen ska kunna vara den ledande kulturregion där den skapande kulturverksamheten finns i invånarnas närhet, där ett kvalitativt kulturutbud når alla invånare genom ett rikt föreningsliv, kompetens och kunskapsutveckling samt en god hälsa. Skolorna stöttar civilsamhällets utveckling genom gemensamma kurser, konserter och utställningar; kurser i bland annat musik, konst, formgivning och hantverk blandas med kurser till stöd för funktionshindrade och språkkurser. Folkhögskolorna är en viktig mötesplats för det lokala föreningslivet och för folkbildningsoch kulturverksamhet. Samverkan med studieförbunden är ett naturligt inslag. På sina orter är folkhögskolan navet och mötesplatsen för närområdets kreativitet och bildning.

Folkhälsa Folkhälsouppdraget Folkhögskolorna utgör en väsentlig del av Västra Götalandsregionens arbete för ”det goda livet”. Vårt uppdrag har betydelse för tillgängligheten till bildning och kultur och är ett viktigt tillskott till regionens arbete Samling för social hållbarhet. Inom området folkhälsa är det viktigt för folkhögskolorna att arbeta på alla nivåer. Enskilda elevers hälsa utgör en del av gruppen folkhögskolans deltagares hälsa. Med anda ord arbetet sker både på individ- och på gruppnivå. Redan det faktum att regionen bedriver folkhögskolor, och ger bidrag till folkhögskolor bedrivna av andra intressen, medverkar till att skapa hälsa hos befolkningen, folkhälsa – strukturell hälsa, i länet.

Folkbildningsuppdraget I det möte som utgör grunden för folkhögskolans uppdrag, folkbildningsuppdraget, är hälsoperspektiv med som en påtaglig del. Arbetet sker både i formen av hälsofrämjande arbete, t ex att erbjuda deltagarna en utbildning, och förebyggande genom att ge deltagarna en andra chans eller för de invandrade en första ”svensk chans”.

Hållbarheten I enlighet med WHOs definition av hälsa ska den bygga på den långsiktiga hållbarheten. Det betyder att folkhögskolans insatser ska ses i de tre perspektiven på hållbarhet: Ekologisk, Ekonomisk och Social. Skolornas miljöarbete utgör en väsentlig del av den ekologiska hållbarheten, verksamheten bedriven med god ekonomisk hållbarhet och det förhållande att den erbjuds kostnadsfritt till deltagarna medverkar till det hållbarhetsperspektivet. Den sociala hållbarheten finns i folkhögskolans förmåga att rekrytera deltagare som har stor nytta av sina studier för det framtida livet.

Psykisk hälsa En stor grupp barn och unga markerar att de har dålig psykisk hälsa. Folkhögskolans förmåga att möta dessa personer på individnivå, och studiemiljöns utformning, gör att många kan finna den balans i livet som är nödvändig för att minska psykisk ohälsa eller lära sig att leva med den.

Befolkningens hälsa Den stora utmaningen för en god och en jämnlikt fördelad hälsa i befolkningen, i Världen, i Sverige och i Västra Götaland är olikheterna i ekonomi och utbildning. Folkhögskolan har ett tydligt uppdrag att utjämna skillnader i utbildningsnivå och på sikt medverka till bättre inkomster - ekonomi - hos sina deltagare. På sikt leder detta till att hälsan stärks i befolkningen. Särskilt är det angeläget att stödja de unga som av olika anledningar fått en sämre start i livet beroende på familjens sociala situation, olika former av funktionsnedsättningar, låg

studiemotivation i grundskolan, vilka i sig minskar möjligheten till inlärning eller ett gott socialt liv.

Folkhälsoutmaningen Folkhögskolans framtida utmaning finns i att söka kunskap om behov hos deltagarna. Och att finna metoder för att förstärka deras möjlighet till aktivt deltagande i samhället. Många deltagares bakgrund är sådan att deras kunskap på ett aktivt sätt stärker samhället. De utgör påtagligt en ”bildningsreserv” som samhälle har stort behov av. Ett exempel är utlandsfödda deltagares erfarenheter och deras tvåspråkighet.

Personalområdet Personalen på våra folkhögskolor fördelar sig på framför allt tre kategorier. Dessa är:  Pedagogisk personal  Servicepersonal  Administrativ personal Några individer har arbetsuppgifter inom två av dessa områden. Idag finns få karriärvägar eftersom folkhögskolorna har en förhållandevis platt organisation. I arbetet med att skapa den gemensamma förvaltningen har frågor om nyckelkompetenser och kompetenskartläggning kommit upp till diskussion och ses som en viktig del i det framtida arbetet. Folkhögskolorna har en bred kompetens inom stöd till individer med funktionshinder. Dessa grupper ökar i antal, och i behov därför ökar också behovet av kompetens ständigt. Folkhögskolornas personal har idag inte tillgång till den digitala infrastruktur som krävs för att på ett modernt sätt skapa en god lärandemiljö. Inom några av folkhögskolorna finns ett stort kunnande om mötet mellan olika kulturer. Kulturkompetensen blir allt viktigare för skolornas möjlighet att skapa lärandemiljöer för deltagarna på skolornas kurser. Folkhögskolor har generellt sett en liten personalomsättning vilket tyder på att de som arbetar trivs med sitt uppdrag. Samtidigt förändras samhället i allt snabbare takt. Detta gör att folkhögskolorna behöver arbeta aktivt med fortbildning för alla yrkeskategorier så att skolorna hela tiden står väl rustade för att möta de utmaningar som vi står inför.

Önskad målbild     

Folkhögskolorna har personal som trivs och utvecklas Karriärvägar och möjligheter för medarbetare att utvecklas finns Kompetenser som behövs för att möta samhällets behov finns Digital infrastruktur med kapacitet och kvalitet finns All personalen står redo att förändra arbetssätt och bemötande utifrån samhällets och olika individers behov

Strategier för att nå önskad målbild 

Implementering av samverkansavtal som ger alla personalgrupper stor inblick i sina möjligheter att påverka och får förståelse för utvecklingen av verksamheterna.



Utarbeta kontaktnät mellan förvaltningar i regionen och inom folkhögskoleförvaltningen så att medarbetare som önskar har en möjlighet att prova andra roller och uppdrag över kortare eller längre tid.

  

Kartlägga kompetenser som finns i folkhögskoleförvaltningen samt tydliggöra nyckelkompetenser för folkhögskolorna i framtiden och se till att fortbilda till eller rekrytera dessa kompetenser. Fortsätta arbetet med att skapa stabil digital infrastruktur för alla skolor. Arbeta aktivt med att skapa förståelse för det uppdrag folkhögskolorna har och vilken uppgift varje medarbetare har för att klara av detta uppdrag.

Samverkan Folkhögskolan är en del av Västra Götalandsregionen och har anledning att samverka både med andra ”utbildare” inom regionen som t ex Naturbruksgymnasierna och ideellt drivna folkhögskolor, som till stora delar finansieras av regionen. På samma sätt är det viktigt att öka samverkan med studieförbunden och med Västra Götalands Bildningsförbund som också har stora delar av sin finansiering av regionen. Inom länet bör vi utveckla närmare samverkan med Kulturnämndens olika verksamheter t ex Kultur i väst, med regional utvecklings arbete särskilt kring den sociala ekonomin. Vårt arbete med funktionsnedsatta och med folkhälsa kvalificerar också för samverkan med de som arbetar med dessa frågor. Vi är en del av både kulturnämndens och regional utvecklings verksamhet. Regionen beviljar, via kulturnämnden, sin folkhögskolor ca 59 miljoner kronor om året.

Kommunerna – offentlig sektor I länet finns fyra kommunförbund, vilka alla arbetar med frågor som är nära vår verksamhet. De är aktiva i kompetensutveckling, regional utveckling och kan vara bra samverkansparter. De är Göteborgsregionens kommunalförbund, Skaraborgs kommunförbund, Fyrbodal och Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund. Inom ramen för lagen om finansiell samverkan – FINSAM – samverkar nästa alla kommuner i 16 olika samverkangrupper. I arbetet ingår Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Närsjukvården och kommunerna via socialtjänsten. De har som målgrupp personer som inte är fullt integrerade i t ex arbetslivet, har ohälsa eller sociala problem. Länets 49 kommuner och Göteborgs 10 stadsdelar är aktörer inom vuxenutbildningen och därför bra samverkansparter. I några geografiska områden finns det gymnasiesamverkan kring deras elever. T ex Göteborgsområdet, Trollhättan/Vänersborg, Boråsområdet och kommunerna i Skaraborg driver sådan verksamhet. Vi har anledning att erbjuda oss samverka. De kan ha intresse att samverka kring elever – hos oss deltagare – behöver en annan pedagogik eller ett annat boende på något av våra internat. Alla länets kommuner har en väl utbyggd biblioteksverksamhet. Vi ser biblioteken som en del av folkbildningen. Biblioteket är ett utmärkt forum för att nå invånare i alla åldrar, verksamma föreläsningsföreningar etc. Vi har också möjlighet att marknadsföra folkhögskolan på biblioteket. De flesta kommuner har engagerat sig i verksamheter med Yrkeshögskolor. Vi har också möjlighet att arrangera sådan verksamhet eller samverka med kommunera i anslutning till vår ort.

Civilsamhället – idéburna organisationer Hälften av alla svenskar mellan 18-84 är engagerade i olika former av frivilligt arbete. Var fjärde är ledamot i en styrelse. Studieförbunden organiserar delar av denna verksamhet inom ramen för lite mer än 350 riksorganisationer. De, också studieförbunden, har anledning att samverka med folkhögskolan och vi med dem. Dessutom finns det väldigt många små och lokala eller regionala föreningar i Västra Götaland. Samverkan med ideella sektorn är ett uppdrag som fångas i statens och regionens uppdrag.

Flera av de ideella organisationerna är intresserade av samverkanskurser främst på helger och under sommarmånaderna. Den som vill ”fylla skolan” på sommaren har anledning att samverka med idrottsföreningar, pensionärsorganisationer, organisationer för funktionsnedsatta och andra, också idépolitiska, organisationer.

Nationell samverkan På nationell nivå har vi anledning att samverka med de andra (tillsammans 43) folkhögskolorna som drivs av kommuner och landsting anslutna till SKL - Sveriges Kommuner och Landsting. Skolorna är medlemmar i Folkhögskoleföreningen inom SKL och rektorerna är anslutna till OFR – Offentligägda Folkhögskolors Intresseförening. Föreningarna samverkar inom ramen för SKL. Genom SKL är vi alla anslutna till och servade av SKL. En samverkan som är viktig eftersom den ger oss möjlighet att påverka folkhögskolefrågor inom Folkbildningsrådet – FBR. Den är en ideell förening som verkar inom folkbildningen och av staten tilldelats roll av ”i myndighets ställe” vilket blad annat betyder att de ger t ex fördelningsdirektiv och andra viktiga direktiv för det samlade statsstödet till folkhögskolorna. Stödet från staten, via Folkbildningsrådet, var 2014 för regionens 7 folkhögskolor ca 84 miljoner kronor.

Statliga myndigheter För ökad integration och möjligheten att stödja människor som hamnat i utanförskap eller ohälsa bör vi öka vår samverkan med Försäkringskassan och med Arbetsförmedlingen. Många av våra deltagare har som idé att söka sig vidare till studier vid Universitet eller högskolor inom och utom regionen. Vi ska bevaka utvecklingen angående behörigheter relationen folkhögskolor och högskolor och universitet. Det är också möjligt att intressera högskolorna att förlägga viss verksamhet till folkhögskolans miljö eller i samverkan mellan folkhögskolan och högskolan förbereda våra deltagare för studier där.

Utveckling – framtid Kännetecknande för folkhögskolorna är att de genom hela historien förmått att ständigt möta nya grupper med nytt innehåll. Korta beslutsgångar, stor flexibilitet och förmåga att identifiera olika målgruppers behov av kurser är några förklaringar till att folkhögskolan som utbildnings och bildningsform fortfarande är aktuell och livskraftig. Folkhögskolorna är fria och frivilliga samtidigt som de utgör en viktig kraft i det samhällsförändrande arbetet. Redan på 1920-talet fick folkhögskolorna en arbetsmarknadspolitisk roll då staten anslog extra medel till kursverksamhet för arbetslösa, något som blivit ett återkommande inslag i folkhögskolornas verksamhet under de senaste tjugu åren. Projekt och tillfälliga statliga satsningar har ökat markant och det ställer stora krav på skolornas organisation, förmåga att snabbt utveckla nya kurskoncept och arbetsmetoder anpassade till den aktuella målgruppen. I framtiden blir förmågan att göra korrekta omvärldsanalyser där behoven av bildning och utbildning kartläggs än viktigare, liksom att utveckla samarbetet och dialogen med huvudmannen, kommuner, arbetsförmedlingar, andra avnämare, andra utbildningsanordnare, universitet och högskolor och med civilsamhället. Behovet av folkhögskolor i stora och mellanstora städers så kallade ”utanförskapsområden” är stort, varför nyetableringar i dessa områden är av största vikt, samtidigt som internatskolorna behöver utveckla sina kurskoncept så att de känns relevanta och kan locka studeranden med exempelvis utländsk bakgrund.

Regional utveckling Regionens folkhögskolor kan utgöra en viktig kraft i den regionala utvecklingen, men dialogen mellan huvudmannen – regionen och folkhögskolorna bör fördjupas och utvecklas för att bättre identifiera de områden där skolorna kan utföra uppdrag för huvudmannen till exempel kurser i svenska och svensk kultur för utländska arbetstagare inom sjukvården, rehab-kurser för långtidssjukskrivna etc. De regionala kompetensplattformar som skapats på uppdrag av regering kan och bör folkhögskolorna vara en aktör. Målet med dessa kompetensplattformar är att samordna alla de resurser samhället tillhandahåller inom utbildningsområdet och samtidigt matcha detta med behoven från samhället. I detta arbeta har folkhögskolorna en viktig uppgift i att beskriva sin roll och plats för individ och i samhälle. Genom att aktivt samarbeta med publikansvariga vid regionens kulturinstitutioner skulle ny publik finna vägar till dessa och mångfalden i publikunderlaget öka.

Ständig utveckling Parallellt med utvecklandet av nya kurser måste det ske en kontinuerlig utveckling av folkhögskolornas arbetsformer anpassade för den aktuella målgruppen samt implementering av en pedagogik för inkludering och lärande samt nyrekrytering av personal med kulturkompetens.

Målbild – önskat läge 

Ett mer välbalanserat utbildningsutbud som lockar många olika deltagare och som också är väl anpassat till olika behov i samhället.

        

Använda kulturtolkar i undervisningen Stödja olika former av socialt företagande Erbjuda mer utbildning för utländska kvinnor, särskilt de som inte har fått någon utbildning alls, för att höja deras barns utbildningschanser Söka EU-bidrag för att kunna erbjuda mer verksamhet för människor med utbrändhet Fler korta yrkesutbildningar riktade mot områden där det finns rekryteringsbehov, t ex Anpassa kurslängden till målgruppens behov Erbjuda möjlighet till ”paus” från ordinarie arbetet och möjlighet att ägna sig åt kreativa aktiviteter eller förkovra sig på annat sätt under en termin eller några månader Möjlighet att påbörja utbildning mer än en gång/läsår Erbjuda förskola på folkhögskola

Exempel på kurser:  Skapa hälsolinje till grön rehab  Grönyteskötsel,  Kulturtolk,  Måltidsbiträde  Starta trädgårdsutbildning och eventuellt även en egen liten gårdsbutik  Alfabetisering  Personlig assistent  Svenska för vårdpersonal med utländsk bakgrund  SFI  Etableringskurser för nyanlända

Strategier    

Noggrann omvärldsanalys, se samverkan. Verka för att studiestödssystemet anpassas till individers möjligheter och behov. Tydligare profilering för att rekrytera deltagare och få positiv uppmärksamhet Fortsätta att utveckla kopplingen mellan teori och praktik