FORSKNINGS

KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15–13.45. C201. Göran Björk

ÖVNINGAR INDELADE I GRUPPER ENLIGT SCHEMALÄGGNING (TimeEdit)

Föreläsningar i KVALITATIV METOD II Kursinnehållet: Vad kännetecknar kvalitativ metod? Björk Det finns inga kvalitativa metoder och inga kvantitativa heller för den delen. Björk Kvalitativt och kvantitativt inriktade forskningsansatser. Björk Olika analysmetoder. Eklund Tillförlitlighet och trovärdighet i kvalitativa studier. Eklund Co-judge instructions for qualitative analysis of data. Eklund Etiska frågor i kvalitativ forskning och specifikt intervjuundersökningar. Björk Kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Björk

28.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Göran Björk Kvalitativ metod (ett kritiskt förhållningssätt), kunskapssyn och vetenskapsteori 30.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund Forskningsansats, analysmetod och resultatredovisning 31.10.2013, kl. 12.15–13.45, C201. Gunilla Eklund Tillförlitlighet, trovärdighet och generalisering i kvalitativ forskning 04.11.2013, kl. 12.15–13.45. C201. Göran Björk Etiska frågor och kvalitetskriterier i kvalitativa studier 2 © Göran Björk, 2013

KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK II

TVÅ TYPER AV FORSKNING

TILLÄMPAD FORSKNING

forskning som ger

GRUNDFORSKNING

forskning som ger

praktiskt tillämpbara resultat

kunskap som vidgar mänskligt vetande (inte direkt tillämpbart)

•

3 © Göran Björk, 2013

KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK II

FORSKNINGENS UNDERSÖKNING KAN VARA: EXPLORATIVA söka så mycket kunskap som möjligt om ett problem för att lägga grunden för vidare studier - idérikedom och kreativitet viktiga aspekter - vanligen induktiv forskningslogik - olika metoder för insamling av information

DESKRIPTIVA utifrån befintlig kunskap utföra detaljerade och noggranna beskrivningar av problem - beskrivningar av enskilda aspekter eller samband - vanligen deduktiv forskningslogik - ofta en metod för insamling av information

HYPOTESPRÖVANDE utifrån omfattande kunskaper som bildat teorier undersöka problem - utifrån teorier (kunskap) uppställa antaganden om problem - metod för insamling för att garantera så exakt information som möjligt om problemet - ovidkommande eller främmande på verkningsfaktorer kontrolleras •

4 © Göran Björk, 2013

KVALITATIV FORSKNINGSMETODIK II

FORSKNINGSENS (undersökningens) LOGIK DEDUKTION

INDUKTION

ABDUKTION

teoribildning som djupstruktur empiriska mönster (ytstruktur) empiri

5 © Göran Björk, 2013, efter Alvesson & Sköldberg, 1994

TEORETISKT NÄRMANDE TILL EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

VETENSKAPSTEORETISKT eller -FILOSOFISKT PERSPEKTIV på valet av metod och tillämpning av metodik vid vetenskapliga undersökningar

METODOLOGI läran om, betydelsen av (logi) metod (metodos (meta hodos) = längs vägen) = översikt över meningsfulla sätt att längs en bestämd väg nå målet

METOD tillvägagångssätt, strategi eller teknik för att längs en bestämd väg nå målet

METODIK förmåga, skicklighet att med en bestämd metod planmässigt, systematiskt vinna kunskap 6 © Göran Björk, 2013

VETENSKAPSTEORETISKT /-FILOSOFISKT PERSPEKTIV

VETENSKAPSFILOSOFISKA PERSPEKTIV med relevans för en aktuella studien (dvs. undersökning med motiveringar för metodval)

FÖRESTÄLLNINGAR OM EMPIRI FÖRÄNDRADE GRÄNSDRAGNINGAR INOM FORSKNING - natur och kultur (människan och hennes skapelser, artefakter) – > antiken - mellan humaniora och naturvetenskap – > från 1600-talet - mellan humaniora och samhällsvetenskap – > från sekelskiftet 1800-1960-talet

GROV MODELL FÖR FORSKNINGENS OLIKA OMRÅDEN (VÄRLDAR)

NATURVÄRLDEN Mätningar Experiment Test

SYSTEMVÄRLDEN

LIVSVÄRLDEN Beskrivningar

KULTURVÄRLDEN

7 © Göran Björk, 2013

VETENSKAPSTEORETISKT /-FILOSOFISKT PERSPEKTIV

POSITIVISMEN - begrepp definierat av COMTE vid föreläsningar under 1830-talet - naturvetenskapens kunskapssyn i stället för t.ex. metafysisk spekulation - uppmärksamhet på det som faktiskt finns, till skillnad från spekulationer - det mätbara är centralt, men också det kvalitativt beskrivbara

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR & påverkan av POSITIVISMEN Upphov till: a) datainsamling = det som faktiskt finns tillgängligt / kartläggningar / nära empirism b) systematisering av insamlat data = tolkning av data / upphov till teori / generalisering 8 © Göran Björk, 2013

VETENSKAPSTEORI /-FILOSOFI - METODOLOGI

FORSKNINGSIDEAL & FÖRÄNDRINGAR - positivism dominerade (empirism) till 1960-talet nordisk & anglosaxisk forskning (psykologi) - marxistisk kritik –> kritisk teori bidrog till hermeneutisk inriktning, bl.a. från den s.k. FRANKFURTERSKOLAN (sociologi)

NYA EMPIRISKA METODRIKTNINGAR TRÄDDE FRAM: retoriska frågan: Hur mäter man vackert? BIDROG TILL INTRESSE FÖR KVALITATIVA BESKRIVNINGAR - hermeneutik, fenomenologi, fenomenografi, etnologi, etnografi, grundad teori strukturalism...

RELATIVISMEN - verkligheten socialt konstruerad (livsvärlden, systemvärlden och kulturvärlden) PARADIGMSKIFTE: Kuhn (1970), Feyerabend (1975), Hanson (1958), Toulmin (1953,1961) 9 © Göran Björk, 2013

VETENSKAPSTEORI /-FILOSOFI - METODOLOGI

FÖRESTÄLLNINGAR OM KUNSKAPENS GRUND KOSMOLOGI världsalltets filosofi

METAFYSIK tillvarofilosofi

ONTOLOGI varandets filosofi

förnuftet kunskapsgrund – erfarenhetsoberoende (a priori)

EPISTEMOLOGI kunskapsfilosofi

RATIONALISM

sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori) EMPIRISM

idé

objektet

mentala fenomen

materiella fenomen

IDEALISM

REALISM

tillvägagångs filosofi METODOLOGI logiskt tänkande & analys experimentera testa, mäta & beskriva

MATERIALISM 10 © Göran Björk, 2013

METODOLOGI - METOD

METOD

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori) EMPIRISM

experimentera testa, mäta & beskriva

HUMANIORA

KUNSKAP OM VERKLIGHETEN HUMANVETENSKAP / SAMHÄLLSVETENSKAP SÅDAN + pedagogik, sociologi, psykologi, kulturantropologi, religionsvetenskap, teologi DEN KAN MÄTAS & SAMHÄLLSVETENSKAP BESKRIVAS språk, litteratur, estetik, historia, idéhistoria, filosofi, retorik, etnologi, arkeologi

har under senare delen av 1900-talet skilts från humanvetenskap

11 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

HUMAN- & SAMHÄLLSVETENSKAP OCH NATURVETENSKAP

METOD

RATIONALISMEN OCH EMPIRISMEN

formalvetenskaper t.ex. matematik, statistik

human- & samhällsvetenskaper

METOD experimentera testa & mäta mäta & beskriva

förnuftet kunskapsgrund – erfarenhetsoberoende (a priori)

sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori)

RATIONALISM

EMPIRISM

POSITIVISMEN OCH HERMENEUTIKEN sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori)

POSITIVISMEN

logiskt tänkande & analys experimentera testa, mäta & beskriva

KUNSKAPSRIKTNING

förklara förklara & förstå -> förändra

sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori)

HERMENUTIK

förstå 12 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

KUNSKAPSREALISM

METOD

POSITIVISMEN OCH HERMENEUTIKEN

experimentera testa & mäta

mäta & beskriva

KUNSKAPS

sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori)

POSITIVISMEN

inRIKTNING

förklara förklara & förstå -> förändra

sinnesintryck kunskapsgrund – erfarenhetsberoende (a posteriori)

HERMENUTIK

förstå

EMPIRISM test & experiment ->förklara, kontrollera

beskriva förklara

eller

förklara & förstå -> förändra

förstå ->förändra

förstå

HERMENEUTIK

POSITIVISM RATIONALISM

13 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

EMPIRISM att undersöka

KVALITETER & KVANTITETER

hos fenomen

beskriva förklara förklara & förstå -> förändra

förstå

HERMENEUTIK

...det finns inga kvalitativa eller kvantitativa metoder...

Rodney Åsberg

...det är frågan om vilken form av kunskap vi producerar...

Rodney Åsberg

14 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

EMPIRISKA FORSKNINGSTRADITIONER FORSKNINGSPROBLEMET GER UPPHOV TILL OLIKA SÄTT ATT UNDERSÖKA pedagogisk reflektion normativt kvalitativt dryftande beskrivande

kvantitativa beskrivningar experiment test

dialektisk fenomenometod logisk metod hermeneutisk metod

surveyundersökning

historiskt närmelsesätt

aktionsforskning

idéhistoria

under själva forskningsprocessen förändra parterna och förhållandena i en bestämd riktning

realhistoria källkritik & dokumentinnehållsanalys

15 © Göran Björk, 2013, efter R. Myhre, 1982

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

FORSKNINGSPROBLEMET

& SYFTET

AVGÖR TILLVÄGAGÅNGSSÄTT (METOD) TEORIDELEN / -PERSPEKTIVIET PROBLEM

SYFTE

FORSKNINGSFRÅGA/OR

AKTUELL FORSKNING

TEORETISKA PERSPEKTIV

SYFTE

FORSKNINGSFRÅGA/OR

UNDERSÖKNINGENS FRÅGOR

SVAR = RESULTAT

UNDERSÖKNINGEN PROBLEM

16 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

PROBLEM SYFTE

FORSKNINGSFRÅGA/OR

UNDERSÖKNINGENS FRÅGOR

DATA- eller INFORMATIONSINSAMLING

SVAR = RESULTAT

undersökningens genomförs med hjälp av sådan undersökningsfrågor

som fångar in de kvaliteter som besvarar forskningsfrågorna OLIKA FORSKNINGSANSATSER KAN GÅ OLIKA TILLVÄGA FÖR ATT FÅNGA IN OCH BESKRIVA

KVALITETER / EGENSKAPER HOS FENOMENET / TEMAT SOMUNDERSÖKS 17 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

PROBLEM

SYFTE SVAR = RESULTAT

FORSKNINGSFRÅGA/OR

UNDERSÖKNINGENS

DATA- eller INFORMATIONS-

DATA- eller INFORMATIONS-

FRÅGOR

INSAMLING

ANALYS

FRÅGOR – INSAMLING – ANALYS UTGÖR UNDERSÖKNINGEN

SOM BESVARAR FORSKNINGSFRÅGORNA 18 © Göran Björk, 2013

EMPIRISKA UNDERSÖKNINGAR

PROBLEM

SYFTE FORSKNINGSFRÅGA/OR

- undersökningen ger

UNDERSÖKNINGENS FRÅGOR

DATA- eller INFORMATIONSINSAMLING

SVAR = RESULTAT

svar på forskningsfrågan/orna

- då svaret från undersökningen diskuteras i förhållande till

tidigare forskning / teorier på området nås resultatet -

syftet med forskningsuppgiften (avhandlingen) är att nå ny kunskap om det fenomen/ämne som problematiserats 19 © Göran Björk, 2013