Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2

Fördjupning i de nya upphandlingsreglerna del 2 Förändringar i den nya upphandlingslagstiftningen: inköpscentraler och leverantörsperspektivet

SKL Kommentus Inköpscentralens nya roller Åsa Edman

Vad får inköpscentralen göra idag? › Inköpscentraler ska vara en UM och den får 1. teckna ramavtal i eget namn för andra UM/UE; eller 2. agera ombud för flera UM/UE.

Inköpscentralens nya roller UM/UE får genom anskaffa … ... varor och tjänster genom en inköpscentral (grossistverksamhet) … varor, tjänster och byggentreprenader genom

1. kontrakt som tilldelas av en inköpscentral; 2. DIS som drivs av en inköpscentral; eller 3. ramavtal som ingås av en inköpscentral.

IC får även tillhandahålla s.k. stödverksamhet för inköp

Vad innebär grossistrollen? •

Inköpscentralen anskaffar varor och tjänster enligt LOU/LUF i eget namn

•

Inköpscentralen bär det upphandlings- och avtalsrättsliga ansvaret gentemot leverantören och det avtalsrättsliga ansvaret gentemot UM/UE

•

UM/UE köper varor och tjänster direkt från inköpscentralen privaträttslig avtalsrelation mellan dem.

•

Det föreligger således inget avtalsförhållande mellan UM/UE och leverantören eller inköpscentralen är leverantören

Fördelar för UM/UE resp. leverantörer

UM/UE

Snabbt och enkelt Ökad valfrihet Inga krav på att ingå i avropsberättigad krets Inga överprövningar

Leverantör

Inköpscentralen blir enda motpart/kontaktpunkt

Inköpscentralens perspektiv › Risktagande med offentliga medel?

› Går SME-perspektivet förlorat? › Vara en aktör på befintliga grossistmarknader

› IC måste utveckla nya affärsupplägg och arbetssätt – liknar återförsäljare

Inköpscentraler som grossister

Dynamiska inköpssystem

”varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande myndighetens behov.”

Tvåstegsförfarande enligt selektivt förfarande

Steg 1 Systemet inrättas – kvalificering

Systemet i drift - löpande annonsering, kvalificering och bedömning

Steg 2 Kontrakt tilldelas

Dynamiskt inköpssystem - Öppet för nya leverantörer under hela giltighetstiden - Antal leverantörer får inte begränsas

- Stängt för nya leverantörer under ramavtalsperioden - Antal leverantörer får begränsas

- Upphandlingsförfarandet är styrt

-Olika upphandlingsförfaranden kan väljas

- Giltighetstiden är inte begränsad enligt lag

- Giltighetstid maximalt fyra år enligt lag om ej särskilda skäl finns

- Avropsberättigade UM behöver inte anges.

- Avropsberättigade ska anges

- Nya avropsberättigade UM får tillkomma under giltighetstiden - Kontrakt tilldelas enligt ”vanliga” tilldelningskriterier

- Nya avropsberättigade UM kan inte tillkomma -Kontrakt tilldelas genom fördelningsnyckel/FKU

Ramavtal

När passar vad?

specifikt

DIS Ramavtal flera leverantörer och förnyad konkurrensutsättning

Behov

generellt

Ramavtal 1 lev eller rangordning centraliserad

Leverantörssidan

fragmentiserad

Inköpscentralens roll

”Marketmaker”

IC:s roll

Tilldelande UM

DIS Ramavtal flera leverantörer och förnyad konkurrensutsättning

Ramavtal 1 lev eller rangordning Större frihet för UM

Tack! www.sklkommentus.se

Behovet

Member: Grönlunds Orgelbyggeri in Gammelstad

Behoven i offentlig sektor och näringslivets utveckling

- Upphandling borde syfta till att stärka den offentliga verksamhetens förnyelse, kvalitet och effektivitet med stöd av innovationsupphandling, - samtidigt som innovationsförmågan och förutsättningarna för strukturomvandling i näringslivet stärks.

16

2016-11-24

Politiken måste engageras

Vilken beställarkompetens vill politikerna att förvaltningen ska ha?

Vilka leverantörer önskar beställarna ha?

Hur tydlig är politikerna mot beställarna om vad som är uppdraget?

17

2016-11-24

Tidig dialog skapar förståelse och kunskap om behoven och möjligheterna

Tidig dialog med marknaden

18

2016-11-24

Näringslivet bidrar med kunskap och inspel

Specificera kraven

Funktionell kravspecifikation

Annonsering och tdb

LOU´s bestämmelser

Utveckling och förnyelse ”Det

är av yttersta vikt att fullt ut utnyttja de möjligheter som offentlig upphandling ger att uppnå målen i Europa 2020strategin för hållbar tillväxt” • Alternativa anbud • Innovationspartnerskap • Funktions- och prestandakrav • Livscykelkostnader

19

2016-11-24

Kap. 4 Allmänna bestämmelser Rättelse och komplettering • UM får tillåta/begära rättelse av felskrivning etc. och får även begära komplettering

• Tilldelning av kontrakt i separata delar • UM får dela upp kontraktet i delar, eller • förklara i annonsen varför inte delat upp. Upphandlande myndigheter kan: • begränsa antalet delar en leverantör kan lägga anbud på, eller • begränsa antalet som en leverantör kan vinna, • under förutsättning att objektiva regler har angetts i förväg.

20

2016-11-24

Förhandlat förfarande med annonsering Större flexibilitet när förfarandet får användas • Om behovet inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar. • Om föremålet för kontraktet inbegriper formgivning eller innovativa lösningar. • Om särskilda omständigheter som avser kontraktets art, komplexitet, rättsliga och ekonomiska utformning eller på grund av riskerna i anslutning till dessa föreligger. • Om den upphandlande myndigheten inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens. • Om lämnade anbud är ogiltiga eller inte acceptabla. • Se HFD inställning till skada i HFD 2013 ref. 53 blir i praktiken oftast möjligt att använda förhandlat förfarande om behovet finns.

21

2016-11-24

Konkurrenspräglad dialog • Större flexibilitet när förfarandet får användas • Syftet ska vara att identifiera och ange myndighetens behov bäst kan tillgodoses • Ange behov och krav samt tilldelningskriterierna • Successiva steg • Effektiv konkurrens och icke-diskriminering viktig • Dialogen fortsätter fram till dess att man funnit lösningar för myndighetens behov • Enda utvärderingsgrund är bästa förhållandet mellan pris och kvalitet

22

2016-11-24

Funktionsupphandling - inte ett förfarande men viktig metodik Att styra mot funktionskrav inte produktkrav • Inre dialog – tvärfunktionella grupper • Extern dialog • Utvärdering – t.ex. totalkostnad • Avtalsskrivning • Uppföljning

23

2016-11-24

Innovationspartnerskap

Behovsanalys Dialog med marknaden Konkurrensutsättning FoU Köp och spridning 24

2016-11-24

När och hur • När lösningen inte finns på marknaden • Krav på företagens FoU-kapacitet • UM ska förhandla med anbudsgivarna, dock inte minimikrav eller tilldelningskriterier • Leverantören måste ha en separat FoU-verksamhet • Utvärderingsgrund är bästa förhållande mellan pris och kvalitet • Innovationspartnerskapet ska delas upp i etapper – se PCP

25

2016-11-24

Förkommersiell upphandling

Offentlig upphandling för kommersiellt införande

Leverantör A

Förkommersielllt anbudsförfarande (WTO GPA* gäller inte)

Mellanliggande utvärdering Urval

Mellanliggande utvärdering Urval

Förkommersielllt anbudsförfarande (WTO GPA* gäller inte)

Förkommersiell upphandling

Leverantör B Leverantör C Leverantör C

Leverantör C

Leverantör A,B,C,D,E eller X

Leverantör D Leverantör D

Leverantör E Leverantör E

Leverantör E Fas 0 Forskning driven av kunskaps -törst

Fas 1 Undersökning av lösningar

Produktidé

Fas 2 Prototyp

Utkast till lösning

Fas 3 Ursprunglig utveckling av en begränsad första serie produkter / tjänster i form av en testserie Prototyp

Typisk livscykel för produktinnovation GPA = avtalet om offentlig upphandling

Fas 4 Kommersialisering av produkter /tjänster (kommersiell utveckling)

Första testprodukter

Kommersiella slutprodukter

IPR ska regleras i avtalet

Rättigheter bör normalt ligga hos företaget Licens för eget bruk • Inte enkelt i praktiken men kan vara lämpligt •Aktivitetskrav: Om företaget ej visar försök att kommersialisera efter x år, så övergår patentet till myndigheten • Kan läggas i public domain • Incitament för det innovativa företaget försvinner normalt

TACK!