TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal
Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014
EU:s frihandelsavtal
EU:s förhandlingar om frihandelsavtal
Förhandlingar och avtal
Frihandelsavtal och förhandlingar • Sydkorea – Avtal i kraft sedan 2011.
• Centralamerika och Colombia och Peru – i kraft sedan 2013. • Moldavien och Georgien i kraft sedan 1 september 2014, Ukraina – förväntas träda i kraft senast 31 december 2015. • Kanada – färdigförhandlat i år. Singapore färdigförhandlat exkl. investeringar • Vietnam, Malaysia, Thailand, Indien – förhandlingar pågår. • Japan – förhandlar sedan 2013.
Transatlantisk historia 1990
1995
Transatlantic New declaration Transatlantic Agenda (NTA)
1998
2002
2005
2007
2011
2013
Transatlantic Economic Partnership (TEP)
Guidelines for Regulatory Cooperation and Transparency
High-Level Regulatory Cooperation Forum
Transatlantic Economic Council (TEC)
Högnivå TTIParbetsförhandlingarna gruppen för inleds i juli jobb och tillväxt
Varuhandel • EU och USA handlar varor och tjänster till ett värde av 18 miljarder kronor varje dag
• EU och Kina handlar varor och tjänster för drygt 9 miljarder kronor varje dag. • Sveriges export till USA (2013):
68 miljarder kronor
• Sveriges import från USA (2013):
28 miljarder kronor
Vad ingår i förhandlingarna? Marknadstillträdespelaren: •
Tullar
•
Offentlig upphandling
•
Investeringar/investeringsskydd
•
Tjänster
Regulativt samarbete och icke tariffära handelshinder: •
Regulativt samarbete
•
Tekniska handelshinder
•
Sanitära och fytosanitära åtgärder
•
Samarbete inom vissa sektorer
Regelpelaren: •
Hållbar utveckling
•
Immaterialrätt
•
Handelsprocedurer med mera
Förhandlingsprocessen Innan
Under
Efter
• offentlig konsultation • konsekvensanalys • EU-rådet ger mandat till kommissionen
• förhandlingsrundor
• juridisk granskning
• löpande dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna
• parafering • översättning • undertecknande • godkännande • provisoriskt tillämpning • ratificering
• ikraftträdandet
Regulativt samarbete och tekniska handelshinder inom TTIP Heidi Lund, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014
Vad menas med regulativa frågor? Varför är de så viktiga?
• Regulativa frågor = Hur industriella varor regleras inom EU och USA och skillnader i regelverk skapar hinder för handeln • Att avskaffa tekniska handelshinder för varor (hinder som uppstår av olika produktkrav) en av de viktigaste frågorna inom TTIP då detta skulle leda till betydande lättnader för företagen
Vikten av regulativa frågor
Möjliga BNP-vinster genom TTIP (Källa: EU-kommissionen)
34% NTBs in goods NTBs in services
56%
10%
Other measures
Regulativa frågorVarför är de så komplicerade?
• Oerhört komplex fråga (eftersom tekniska produktregler, standarder och hur produkter måste provas skiljer sig mellan marknaderna och att traditionella regulativa verktyg som t.ex. harmonisering inte bara direkt kan tillämpas mellan marknaderna) • Misstro (även om kravskillnaderna på många produktområden försumbara) • Utmaningen
Kan regleringsfrågor och tekniska handelshinder lösas inom ramen för TTIP? Kommerskollegiums studie
• Kommande frihandelsavtals förhållande till WTO regelverket • Skillnader mellan regelsystemen i EU och USA • Förutsättningar till regulativ samstämmighet i några på förhand valda sektorer (fordon, läkemedel, IKT, medicintekniska produkter och kemikalier) • Speciell fokus på: svenska prioriteringar och huruvida svenska prioriteringar sammanfaller med de europeiska intressena • Uppdraget förväntades svara på vilka sektorer som är lämpliga för fördjupat regelsamarbete och vilka vägar och regulativa metoder som förefaller användbara för olika produktområden http://www.kommers.se/publikationer/Rapporter/2014/Regulativt-samarbete-och-tekniska-handelshinder-inomramen-for-Transatlantic-Trade-and-Investment-Partnership-TTIP/
Kommerskollegiums studieÖvergripande slutsatser • Det är inte möjligt att implementera en modell av horisontella mekanismer som kan gälla för alla sektorsområden inom TTIP – varje sektor är unik och kräver egna lösningar • Förtroendeskapande åtgärder på djup regulativ nivå bör premieras • Olika myndighetes- och organisationsstruktur behöver ej stjälpa förhandlingarna ifall vissa grundförutsättningar för regulativ samstämmighet finns: - tydliga kanaler för en bilateral dialog - ett forum där de specifika regulativa intressena kan komma till uttryck - en process som möjliggör en objektiv bedömning av befintliga och kommande regler, med likvärdig representation från bägge handelsparter - tydligt mandat
• Ta i beaktande regulativa konsekvenser inom områden som i dagsläget saknar enhetlighet vad gäller regeltillämpning på MS/delstatsnivå
Kommerskollegiums studieÖvergripande slutsatser • Prioritet bör ges till de områden där det finns möjlighet att på kort sikt och med små medel uppnå resultat – dessa åtgärder måste dock utgå ifrån och hänga samman med en långsiktig och strukturellt överlagd plan, kanske inom ramen för uppdaterade TTIP-avtal • På områden där regelskillnaderna är för stora bör långsiktiga åtgärder vidtas som gör att framtida reglering anpassas för att möjliggöra samarbete samt undvika nya handelshinder • Samspelet med det multialaterala handelssystemet (WTO) måste ges hänsyn – möjligheten till framgångsrika resultat är beroende av att lösningarna är hållbara i ett internationellt perspektiv • Internationella harmoniseringsprocesser är många gånger nyckeln för att samarbetet mellan EU och USA ska ges bästa förutsättningar
Kan regleringsfrågor och tekniska handelshinder lösas inom ramen för TTIP- slutsatser • Högt prioriterad fråga för Sverige- Näringslivet visat stort engagemang • Väldigt positiv respons på svenskt stöd både från EU/US förhandlingsteam och allmänheten • Nästa steg?
Tack! Frågor?
Kontakta gärna oss:
[email protected] [email protected]
www.kommers.se
