Från hjärnforskning till pedagogik Kenth Hedevåg(, )

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, Educational Psychology
Share Embed Donate


Short Description

Download Från hjärnforskning till pedagogik Kenth Hedevåg(, )...

Description

2016-09-30

Från hjärnforskning till pedagogik

”När mallen inte stämmer…”

Ny bok! Okt. 2016

Facebook: Hedevåg Pedagogik

Svårigheter och möjligheter [email protected] Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

Teoretisk förståelse

Hm…

En skolaStandardmall för alla?

Pedagogiska konsekvenser Pedagogiska strategier

12,7% ≈ 13000 elever var ej behöriga att söka till ett nationellt program på gymnasiet (Juni 2016) • Större tolerans i samhället • Större krav i samhället 40% = Av alla unga vuxna i åldern 20-24 år utan gymnasiekompetens är arbetslösa

”There is no quick fix!” Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

”The Big Five” De fem viktigaste förmågorna i undervisningen för att uppnå långsiktiga mål och kunskapskrav i Lgr 11. (Göran Svanelid i ”Pedagogiska Magasinet” 2011-11-08)

Kommunikativ förmåga

Analysförmåga

Förmåga att hantera information

Metakognitiv förmåga

Begreppslig förmåga

”Ökade kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever” 15% enligt författarna

Många barn kan aldrig klara dagens kunskapskrav. En växande grupp riskerar att inte klara den alltför högt lagda ribban, skriver fem läkare och psykologer. Allt fler barn och ungdomar remitteras från skolhälsovården och elevhälsan till sjukvården för utredning då de inte uppnår skolans kunskapskrav. Man kan på goda grunder fråga sig vilken kognitiv/teoretisk förmåga som i dag krävs för att klara grundskolans kunskapskrav. Dagens läroplan ställer ökade krav på elevers förmåga att självständigt planera sin kunskapsinhämtning, på att analysera och reflektera; det vill säga på de kognitiva/exekutiva funktionerna. 2014-08-10 i DN Debatt Saxat från artikel av: Elisabeth Fernell, Magnus Landgren, Leif Svensson, Ida Lindblad och Christopher Gillberg

Kenth Hedevåg - Kungälv

1

2016-09-30

Speciellt utsatta grupper: • Alla barn och ungdomar som saknar: Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet. (Antonovsky) • Barn och ungdomar som har neuropsykiatriska diagnoser som t.ex. ADHD och inom autismspektrat • Barn och ungdomar som har delar av funktionshindren men som inte uppfyller alla kriterier för en diagnos • Barn och ungdomar med begåvning i den nedre normalzonen • Barn och ungdomar i stress där kraven överstiger förmågan

Vi möter barn/ungdomar som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Högre informationstryck

Större krav på bearbetning

Vi måste göra på ett annat sätt!

Kenth Hedevåg - Kungälv

Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan

Kenth Hedevåg - Kungälv

Framgångsfaktorer i arbetet med barn och ungdomar i skolan: 1. Tidiga insatser 2. Insatser i ett tidigt skede innan problematiken blir för stor 3. Samarbete mellan hem och skola 4. Hög delaktighet 5. Tolerans och förståelse i kamratgruppen 6. Noggranna övergångar! 7. Samverkansinsatser mellan skola, socialtjänst, BUP, habilitering, polis m.fl. 8. Effektiva rutiner för registrering av frånvaro 9. Insatser baserade på elevens unika situation och inte på generella antaganden. Nåbara mål. 10.Relationen mellan lärare och elev viktigaste faktorn!

Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

Viktigaste framgångsfaktorn i skolan är relationen mellan personal och elev! Bra relation + god strategi = stark länk

Undvik ”länkbrott”!

Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

2

2016-09-30

Förklaringsmodeller till funktioner och förmågor som elever behöver för att nå målen

Executive Functions Impaired in ADD/ADHD: Metaphors for executive functions:

1. Organizing, prioritizing and activating for tasks 2. Focusing, sustaining and shifting attention to task 3. Regulating alertness, sustaining effort and processing speed 4. Managing frustration and modulating emotions 5. Utilizing working memory and accessing recall 6. Monitoring and selfregulating action

Kenth Hedevåg - Kungälv

”If there is no conductor, the orchestra will not produce good music” Thomas E. Brown Ph.D.

Kenth Hedevåg - Kungälv

Hjärnans sätt att hantera informationsflödet OBS! Förenklad pedagogisk förklaringsmodell!

Information Prioritera Värdera Tolka

• • • • •

Skapa sammanhang

Sekreteraren (förmedveten nivå) Bibliotekarien (förmedveten nivå) Chefen (medveten nivå) Motorik Perception

Nobel prize winner 2002

Reglera Generalisera Fatta beslut Agera Luria/Edby/Hedevåg

Kenth Hedevåg - Kungälv

Sekreteraren: • Uppmärksamhet • Prioritering • Organisera/planera • Aktivitets/ vakenhetsreglering • Känsloreglering • Impulsreglering • Övr. regleringar • Arbetsminne • Startenergi • Tidsuppfattning • Processtid

Hos de flesta av oss jobbar ”Sekreteraren” automatiskt utan att vi behöver koppla på det aktiva medvetandet. I stress så fungerar alla dessa funktioner mycket sämre. Om ”Sekreteraren” inte klarar av sina funktioner så kan ”Chefen” med det aktiva medvetandet gå in och kompensera under en tid men det kostar mycket energi och är inte hållbart över tid. Vid ADHD så är många ”Sekreterarfunktioner” kraftigt nedsatta men man kan också ha stora svårigheter med dessa funktioner utan att det är aktuellt med en diagnos.

Kenth Hedevåg - Kungälv

Svårigheter med ”Sekreterarfunktioner” Konsekvenser i skolan?  Brister i uthållighet och fokus  Aktivitetsgrad skiftar (låg/hög)  Tappar tråden, byter fokus  Svårt med organisation och planering  Processtid (kort/lång) för att bearbeta information  Svårt att värdera och prioritera intryck  Svårt att bortse från ovidkommande intryck  Känsloreglering  Impulskontroll

Kenth Hedevåg - Kungälv

3

2016-09-30

Sekreterarnivån – Förslag till insatser • Stöd med att organisera och planera skolarbetet: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper ,datorns organisation mm. • En tydlig övergripande planering över veckans innehåll. • En bra överblick över dagens innehåll: Var? När? Med vem? Vad? Hur länge? Sedan? Varför? • En planering i form av en checklista som gäller för varje lektion. Kombineras med muntlig information. Ska ge svar på: Vad? Varför? Hur? Hur mycket? Sedan? • Kortare muntliga genomgångar med text och bildstöd, Gör tankekartor. Skriv på whiteboard, på datorn. Visa mer prata mindre!

Bibliotekarien: • Föreställningsförmåga • Kommunikation-ut • Kommunikation-in • Generalisering • Helheter-sammanhang • Tolkning och analys • Skapa inre rubriker • Socialt samspel

• Ge möjlighet att få utlopp för sitt stora rörelsebehov. Ge rörelseuppgifter, stå upp och jobba, pyssla/rita vid genomgångar mm. Kenth Hedevåg - Kungälv

”Bibliotekarien” gör för de flesta av oss också sitt jobb automatiskt utan det aktiva medvetandets hjälp. Här finns ett stort referensbibliotek med tidigare erfarenheter och detaljer sammanfogade till större helheter. Med denna grund kan vi sedan bilda inre föreställningar och utifrån den information vi får kommunicera och samspela på bästa sätt. Om ”Chefen” aktivt måste lista ut och dra medvetna slutsatser så går det åt mycket energi på bekostnad av annat. Diagnoser inom autismspektrat innebär att dessa funktioner är kraftigt nedsatta.

Kenth Hedevåg - Kungälv

Konsekvens av bristande föreställningsförmåga:

Svårigheter med ”Bibliotekariefunktioner” Konsekvenser i skolan?  Svårt att föreställa sig vad som menas och vad andra tycker, känner och tänker

Svårare att se med tanken

 Svårigheter att koppla information till ett visst sammanhang  Svårt att processa information som man inte sett eller varit med om själv

Lättare att se med ögat

?

 Svårt att lista ut information som inte klart framgår  Svårigheter att generalisera, reflektera, värdera  Tolkar ord och uttryck mer bokstavligt  Svårt med öppna frågor  Svårt att tolka kroppsspråk  Svårt att uppfatta bakomliggande intentioner

Pedagogiska konsekvenser?

 Stora konsekvenser för kommunikation och samspel Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

Bibliotekarienivån – Förslag till generella insatser • Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller nya situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman. • Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor mm. Både vad det gäller sociala sammanhang och skolkunskaper. • Stöd vid fri skrivning. Hjälp av tankekartor, frågor, rubriker, mallar, bilder mm. • Visualisera olika valsituationer och begränsa antal alternativ • Använd visuellt stöd för att få reda på hur han/hon tänker och vill. För att kunna göra utvärderingar och anpassningar på bästa sätt. Se exempel ”Visuellt stöd – få information”. • Visuellt stöd vid muntligt återberättande och redovisningar. Använd skriven text, bilder mm.

Kenth Hedevåg - Kungälv

Chefen: • • • • • • •

IQ Aktivt tänkande Självkänsla Driven av succe’ Nyinlärning ”Chefsform” Kränkbarhet

När ”Chefen” jobbar går det åt mycket energi så det gäller att inte överbelasta ”Chefens” funktioner. En utmattad och överansträngd ”Chef” kan få starka reaktioner och utbrott. Att lära sig nya saker och aktivt processa information samt att undvika situationer av misslyckanden är ett hårt jobb. Ska dessutom ”Chefen” kompensera för bristande funktioner på ”Sekreterarnivå” och ”Bibliotekarienivå” så är risken stor för överbelastning. Den största utmaningen är oftast att få en ”Chef” att tro på sin egen förmåga och skapa inlärningssituationer som inte innebär upprepade misslyckanden speciellt inte i relation till andra. Kenth Hedevåg - Kungälv

4

2016-09-30

Svårigheter med ”Chefsfunktioner” Konsekvenser i skolan?

Chefen undviker situationer där man riskerar synliga misslyckanden i relation till andra Chefen vill känna sig kompetent!

 Chefen blir lätt uttröttad i nya situationer  Varierande ”Chefsform” påverkar kvalitén  Större risk för stressreaktioner  Känslighet för upplevda tillrättavisningar  Känslighet för upplevda kränkningar  Påverkas av tidigare misslyckanden  Svårt att se ”egenvinsten”  Förstår inte om det är på en för avancerad nivå

Om du har som mål att eleven ska nå högre höjder så kan din enda metod inte vara att bara höja ribban Kenth Hedevåg - Kungälv

Chefsnivån – Förslag till generella insatser • Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser.

Kenth Hedevåg - Kungälv

Motorik och perception

• Använd starka sidorna och intressen vid inlärning.

 Grovmotorik

• Har en mycket lättkränkt ”Chef” och har svårt att glömma upplevda oförrätter. Hjälp till att reda ut dessa och skapa en OK-situation så snabbt som möjligt. Kolla efteråt så han att det är avklarat.

 Öga-handkoordination

• Förbrukar enormt mycket energi i skolan. Gör en energiinventering och balansera skoldagen.

 Finmotorik  Balans- (vestibulära) sinnet  Visuell perception (synintryck)

• Få göra mer av det man är bra på. Teknik, motorik, rita mm.

 Auditiv perception (ljudintryck)

• Information. Ge gemensamma förklaringsmodeller som kan öka förståelsen hos sig själv och hos andra.

 Muskel och ledsinnet (kinestetisk perception)

• ”Avbryt i succe’!” Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på ”Chefsformen”. Kenth Hedevåg - Kungälv

Svårigheter med funktioner inom motorik och perception Konsekvenser i skolan?

 Taktil perception (yttre känseln)  Smak och luktsinnet (konsistenskänsla i munnen) Kenth Hedevåg - Kungälv

Motorik - Perception – Förslag till generella insatser • Ge färdiga anteckningar/planeringar och få skrivhjälp vid prov och redovisningar där annan kunskap än skrivförmågan ska mätas. Extra tid och möjlighet till muntliga redovisningar.

 Störs av ovidkommande ljud och ljus

• Gör en plus- och minuslista över idrottsaktiviteter och se sedan över möjligheterna till alternativa möjligheter.

 Motorisk orolig

• Alternativ kost till skollunch. Kartlägg vilka OK-maträtter.

 Svårt att rita och att skriva  Svårt att förstå skalor, tabeller mm.  Besvär av lukter som t.ex. parfym och rök  Svårt med att automatisera. T.ex. gå och prata  Behöver sitta utan risk för beröringar  Svårt med aktiviteter i ämnet ”Idrott och hälsa” samt under friluftsdagar

Kenth Hedevåg - Kungälv

• Bullerskydd eller musik under eget arbete. • Information till undervisande lärare om svårigheten att ”kopiera av”. Stöd i matte, slöjd, bild, svenska mm. • Klassrumsplacering längst bak eller vid vägg. Taktil överkänslighet. • Extra motorikträning individuellt eller i liten grupp.

Kenth Hedevåg - Kungälv

5

2016-09-30

Likadana glasögon för alla?

Pedagogiska strategier – Insatser och hjälpmedel

Nu ska vi lista ut vad som passar dig bäst!NuHm

Som professionell så får du gärna bli kär – men helst inte i dina hjälpmedel 

Insatserna handlar i första hand om att skapa förhållanden som hjälper eleven att fungera optimalt utifrån sina förutsättningar. (Vägledning för Elevhälsan 2014, Skolverket/Socialstyrelsen)

En kartläggning av barnets styrkor och svårigheter avgör val av insatser och hjälpmedel

Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

”Utan spaning ingen aning!” Generell kompetens + individkompetens

Detta ser vi!

Detta gör vi!

Information från personal Föräldrainformation Information från elev

”Problem”

+

Förklaring

=

Övrig information

Insats

”Problem” Kenth Hedevåg - Kungälv

K3-Kvalité genom Kunskap och Kartläggning K3-modellen: Kartläggning:

Information från personal Föräldrainformation Information från barn/elev Övrig information

Individuell profil:

En sammanfattning av kartläggningen som beskriver både styrkor och svårigheter

Åtgärdsprogram:

Här beskrivs de mål som bestämts och de insatser som ska göras samt vem som ansvarar för dessa.

”GPS” i skolarbetet

K3-utbildning 6-7/4 2017 i Göteborg Kenth Hedevåg - Kungälv

+

Förklaring

=

Insats

Kenth Hedevåg - Kungälv

Ord och begrepp skapar inre föreställningar Svenska språklagen. (2009:600) I den svenska språklagen står det i paragraf 11: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.” Det är av stor vikt att medicinsk, psykologisk och pedagogisk information förmedlas på ett begripligt sätt. Detta eftersom denna information sedan ska ligga till grund för de insatser som behöver göras. ”Att använda svåra ord och begrepp är inget mått på stor kompetens. Stor kompetens är att uttrycka svåra saker på ett begripligt sätt.” Kenth Hedevåg - Kungälv

6

2016-09-30

ELOF-ärende Elev med Lång Ogiltig Frånvaro

Drop-outs? Hemmasittare?

Skolkare?

Integrering – Inkludering - Exkludering (Skolverkets def.)

Skolmotstånd?

Integrering =

Att fysiskt befinna sig i ett standardsammanhang

Skolvägrare?

Inkludering =

Att ha en hög känsla av sammanhang

Exkludering =

Att ha en låg känsla av sammanhang

Sjuk?

Eleven är inte ensam bärare av problemet!

KASAM = Begriplighet – Hanterbarhet - Meningsfullhet

Kenth Hedevåg - Kungälv

”Vägledning för elevhälsan” (Socialstyrelsen och Skolverket 2014)

Kenth Hedevåg - Kungälv

En och samma skola för alla? Flexibla undervisningsmiljöer Var?



I klassrummet

Hur?



I klassrum med extra vuxenstöd

När?



I klassrummet med anpassningar



I liten undervisningsgrupp



Individuellt med personal



Enskilt arbete



I liten undervisningsgrupp med elever från klassen = ”Omvänd inkludering”



Annan plats?

Innehåll? Med vem? ”Många normalbegåvade med AST klarar att gå i en vanlig klass med särskilt stöd medan andra delvis behöver få undervisning enskilt eller i mindre grupp. Några har så stora svårigheter att de behöver gå i mindre undervisningsgrupper under hela sin skoltid.” Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

Alla elever har rätt till utbildning. (Skollagen 7 kap. 3§)

Hur ser det ut från elevens utkikstorn? Kenth Hedevåg - Kungälv

7

2016-09-30

Nyckelord Relation + Strategi = God länk Teori – Konsekvens - Strategi Funktioner och förmågor

Egen reflektion! Vilka tankar tar du med dig från dagens utbildning? Vad kan du använda i mötet med personal och elever?

Utan spaning ingen aning! Problem – Förklaring - Insats

Hmm…

Ord och begrepps betydelse Gå upp i elevens utkikstorn

Kenth Hedevåg - Kungälv

Kenth Hedevåg - Kungälv

Referenser: Antonovsky, Aaron (2005): Hälsans mysterium. Natur & Kultur. Aspelin, Jonas(red.) Relationell specialpedagogik–teori och praktik (2013) Autism- och Aspergerförbundet (2016): Skolenkät 2016. www.autism.se Balldin och Hedevåg: Kartläggningsutbildningen K3. www.balldin.com och www.hedevagpedagogik.se Barkley, R. A. (2012). Executive Functioning and Self-Regulation: Extended Phenotype, Synthesis, and Clinical Implications. New York: Guilford Publications. Brown Thomas E. : ”Attention Deficit Disorder: The Unfocused Mind in Children and Adults” (2005) Greene, Ross W. (2011): Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Studentlitteratur AB. Hattie, John: ”Synligt lärande” (2011), SKL Johnson, Clay A. (2012): The Information Diet. O´Reilly Media. Kahneman, Daniel (2015): Tänka snabbt och långsamt. Volante AB. Klingberg, Torkel: ”Den översvämmade hjärnan” (2007), Den lärande hjärnan (2011) Lilja, Annika: Förtroende fulla relationer mellan lärare och elev (2013) Schraml, Karin (2013): Chronic stress among adolescents : Contributing factors and associations with academic achievement. Stockholms Universitet. Skolinspektionen (2012): Inte enligt mallen. Rapport 2012:11. Skolverket/Socialstyrelsen (2014): Vägledning för elevhälsan. Skolverkets juridiska vägledning (2015): www.skolverket.se Skolverket (2008): Rätten till utbildning. Rapport 309. Skolverket (2010): Skolfrånvaro vägen tillbaka. Rapport 341. Skolverket och SPSM (2015): Studiepaket om undantagsbestämmelsen. www.skolverket.se och www.spsm.se Skolverket (2014): Stödinsatser i utbildningen. Språklag (2009:600): 11 § Skolverket (2009): Skolan och Aspergers syndrom. Rapport 334. Skolverket (2011): Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen. Socialstyrelsen (2010): Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A. Social rapport kap.7: Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. Svanelid, Göran: ”Lägg krutet på ”The Big Five” (artikel i Pedagogiska magasinet) Vermeulen, Peter: Autism as context blindness (2012)

8

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF