Från redaktionen

Från redaktionen

Relationen mellan minne och emancipation

kämpar med att skriva sina memoarer nås

är central för alla politiska frigörelseprojekt.

hon strax av insikten att vad hon skriver inte

Glömska är, som Herbert Marcuse uttryckte

är någon sannfärdig redogörelse för händelse-

saken,

för

förlopp, utan " a unique recounting of events

maktutövning. Vems erfarenheter och vems

not so much as they have happened, but as

minnen

we

ett

av

som

därigenom

de

främsta

betraktas

föremål

för

medlen

som

giltiga

ständiga,

är

och

i

djupaste mening politiska, uppgörelser. Motsatsen

till

det

grekiska

ordet

remember

and

invent

them"

1 9 9 9 : 8 3 ) . N ä r vi ordnar våra

(hooks

hågkomster

sker detta alltid i en specifik historisk och ideologisk

för

kontext

som

på

olika

nivåer

sanning, aletheia, är inte som man kunde tro

formerar och anpassar dem. I minnet möts

osanning, utan glömska, lethe. Sanning är det

därigenom det enskilda och det kollektiva,

som blir ihågkommet, som en av roman-

det personliga och det politiska.

Kvinnorummet

Med detta nummer ser vi både tillbaka

konstaterar, en roman som tycks drivas av en

och blickar framåt. Det är tjugo år sedan

figurerna i Marilyn Frenchs

besatthet just av att inte glömma. Närmast

Kvinnovetenskaplig

dokumentärt

mest

Jubileet kommer att firas vid konferensen

banala kvinnoöden, och därigenom kan det

Utopi och dystopi 6-7 oktober arrangerad av

förnekade förtryckets allra mest försåtliga

Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms

skildras

de

ytligt

sett

tidskrift

startades i Lund.

universitet och Kvinnovetenskaplig

uttryck fångas.

tidskrift.

Att minnas är förstås inte samma sak som

Vi sänder en särskild hälsning till den första

att inse hur det egentligen var. N ä r bell hooks

redaktionen genom att använda samma rosa

2

färg på omslaget som nummer 1 / 1 9 8 0 hade.

betonade

Då var tidskriften ensam i sitt slag. I den

kvinnliga forskarnas villkor. Dessa motiv är

första redaktionstexten formulerade

Karen

fortfarande aktuella, även om

Davies,

Anita

fältet har växt och tidskrifterna blivit fler.

Anna-Lena

Lindberg

och

Göransson två huvudmotiv för tidskriftens

även

vikten

av att

ta

upp

de

forsknings-

I detta nummer får tidskriften en ny form.

tillkomst: behovet av ett forum för tvärveten-

Vi

skaplig problemdiskussion

kvinno-

analyserande texter genom att ge den ökad

dialog

läsbarhet och utrymme för läsarens anteck-

mellan forskning och samhälle. Redaktörerna

ningar i marginalerna. Samtidigt glömmer vi

forskare

och

viljan

att

mellan

främja

en

3

förstärker

tidskriftens

inriktning

på

inte dess historia utan behåller n a m n

och

mer giltig. H ä r m e d synliggör hon historie-

logotyp.

skrivningens k o m p l e x i t e t o c h det f a k t u m att

Nittonhundratalets Kvinnovetenskaplig

sista

tidskrift

nummer

en annan historia, utifrån ett annat perspektiv,

av

alltid är möjlig att berätta.

problematiserade

Hur

historieskrivningens ideologiska och politiska

kan

vi

då

använda

minnen

dimensioner och hur forskarens plats i tid och

vetenskapligt för att bättre förstå, o c h i sista

rum präglar tolkningen av det förflutna. Under

h a n d f ö r ä n d r a , den samhällsordning vi är en

millenniets första år kommer tidskriften att på

del av? I artikeln " I vetenskapens namn: Ett

olika sätt präglas av det förflutna. Vi inleder i

minnesarbete"

detta nummer en samtalsserie där

forskare

Henriksson, M a r i a J a n s s o n , Ulrika T h o m s s o n ,

från olika länder, discipliner och generationer

M a r i a W e n d t H ö j e r o c h Cecilia Åse sina egna

blickar

bakåt

och

funderar

framåt

över

använder f ö r f a t t a r n a

minnen av att vara kvinnliga

Malin

doktorander

feminismens och kvinnorörelsens utveckling. I

som

det första samtalet diskuterar litteraturvetaren

analyseras o c h teoretiseras kollektivt. G e n o m

empiriskt

material.

Dessa

minnen

Toril M o i med Juliet Mitchell hur relationen

minnesarbetet prövar f ö r f a t t a r n a att nå en

mellan feminism, psykoanalys och politik och

större förståelse av de m a k t o r d n i n g a r

som

har utvecklats de senaste decennierna.

verkar

sina

D e t t a n u m m e r ä g n a r vi åt att begrunda

inom

akademin.

Att

ta

erfarenheter o c h minnen på allvar o c h att

m i n n e t . Vad är det egentligen vi minns; o c h

utifrån dem b e n ä m n a m a k t s t r u k t u r e r

varför

o c k s å förstås s o m ett frigörelseprojekt; en

minns

vi

det

vi

minns?

I

Jenny

Kitzingers artikel " T y s t a d e röster o c h falska

utmaning

m i n n e n " ställs minnets relation till " s a n n i n g -

osynliggörs.

e n " på sin spets. Kitzinger diskuterar den infekterade

debatten

om

"falska

s o m förts i s a m b a n d med

mot

en

ordning

som

kan

ständigt

M e d detta n u m m e r o m minne ur olika

minnen"

perspektiv vill vi visa att frågan o m kvinnors

incestproblema-

erfarenheter o c h m i n n e n , o c h deras relation

tiken. D e t h a r hävdats att m i n n e n av sexuella

till

övergrepp e n b a r t är konstruktioner,

feministiska p r o j e k t e t .

fram-

makt

och

frigörelse,

är central

i det

D ä r a v följer förstås

m a n a d e av terapeuter. Kitzinger p r o b l e m a -

inte att minnet a u t o m a t i s k t är

tiserar, i sin analys av massmedias behandling

M i n n e t är alltid tveeggat, såväl ett löfte som

av incestfrågan, vems minnen vi k o m m e r att

en förförelse, skriver Frigga H a u g . M i n n e n

tro på - o c h varför.

kan o c k s å vara en " f a l l g r o p s o m kan leda till att

M e n vems m i n n e n ligger till grund för det som

blir

"den

frigörande.

sanna

historien"?

man

blir

kulturen"

Vems

offer

(Haug

för

1998:

den

förhärskande

14). M e n

genom

berättelse ska vi b e t r a k t a s o m giltig? D e t t a är

minnen k a n o c k s å m o t s t å n d f o r m e r a s , o c h

den

politisk handling bli möjlig.

bärande

frågan

i Eva

Helen

Ulvros

artikel " S o p h i e Elkan - i skuggan av Selma. D e t historiska

minnet".

Ulvros

diskuterar

LITTERATUR

hur den negativa E l k a n b i l d s o m förmedlats

HAUG,

g e n o m historien k o m m i t att f o r m e r a s

Socialistisk Debatt, häfte 3, s 4-15.

och

FRIGGA

(1998)

"Minne

och

hur detta k a n tolkas o c h förstås. H o n visar

HOOKS, BELL ( 1 9 9 9 ) remembered

hur skilda individers minnen återger skilda

at work, Henry Holt and Company.

historier, o c h där en berättelse betraktas som

4

rapture:

frigörelse",

the

writer