Getingar och bin

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

12 12 april april 2013 2013

Bin och getingar Dödsfall

1-3/år

Svåra reaktioner förekomst befolkningen 0,8-5% biodlare 5-43% SoS Epidem Centr ’86-’96 EAACI Biló o a Allergy 2005;60:1339-49 Björnsson Allergy 1995;50:800-5

Farligaste djuren i Sverige Dödsfall/år

Geting  Huggorm  Fästing  Älg 

1-3 sällsynt 1 vartannat år 16

Förebygg bi- och getingstick Bär helst ljusa och täta kläder på

sommaren. Täck över maten. Skydda huvudet från med keps, hatt eller scarf. Stäng fönstret i sovrummet under dagen.

Behandla bi- och getingstick  Ta bort gadden med nageln, en nål eller pincett.  Kyl med kallt vatten, isbit, Alsolsprit eller

kylbalsam.  Fukta huden med vatten. Gnid in en värktablett som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Bamyl. Tvätta bort när det onda går över.  Lägg på lokalbedövande Xylocain-salva eller hydrokortisonkräm, som finns receptfritt .  Sätt gärna på ett plåster för att undvika att ditt barn river sig och får en infektion.

Steklar

Svenska getingar Vespa crabro

Bålgeting

Dolichovespula media D. norvegica D. saxonica D. norwegicoides D. sylvestris

Buskgeting (mellangeting) Nordgeting (norsk geting) Takgeting (saxisk geting) Tajgageting Skogsgeting

Vespula rufa V. vulgaris V. germanica

Rödgeting (rödbandad geting) Vanlig geting Sydgeting (tyskgeting, brokgeting)

Dödsfall av insektsstick 1997-2010 7

Antal n=25 6

5

4

3

2

1

0 0~4

5~9

10~14 15~19 20~24 25~29 30~34 35~39 40~44 45~49 50~54 55~59 60~64 65~69 70~74 75~79 80~84

Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik

85+

Ålder

Dödsfall av insektsstick 1997-2010

9

Socialstyrelsen Dödsorsaksstatistik

16

Kvinnor Män

Dödsfall bi/getinggiftallergi Sverige 1975-84 20 dödsfall (19 geting 1 bi) 37-79 års ålder

Antal 10

9 8 7 6 5 4 3 2 1 0

apr

maj

juni

juli

aug

sept

okt

Johansson B o a Int J Legal Med. 1991;104:99-103

Ökad risk för anafylaxi  Hjärt- och kärlsjukdom  Behandling med betablockare

ev även ACEI och ARB  Många stick  Stick i ansikte eller hals  Tidigare svår reaktion  Mastocytos Tryptas

Reaktion vid nytt stick Tidigare reaktion

Lokalreaktion Lindrig systemreaktion Svår systemreaktion

Systemreaktion vid nytt stick 50 %

Allergena komponenter

Vanlig geting Vespula vulgaris Ves v Ves v 1 Ves v 5

Bi Apis mellifera Api m Api m 1

Allergena komponenter Vanlig geting Vespula vulgaris Ves v 1 Ves v 2 Ves v 3

PLA1 fosfolipas A1 Hyaluronidas DPPV dipeptidylpeptidas

Ves v 5

Antigen 5

www.allergome.org

Allergena komponenter Bi Apis mellifera Api m 1 Api m 2 Api m 3 Api m 4 Api m 5 Api m 6 Api m7 Api m 8 Api m 9 Api m 10 Api m 11 Api m 12

PLA2 fosfolipas A2 Hyaluronidas Surt fosfatas Melittin stimulerar PLA2 DPPV dipeptidylpeptidas Cysteinrik trypsininhibitor Serinproteas Karboxylesteras Karboxypeptidas Icarapin Bidrottninggelé Royal Jelly Vitellogenin apolipoforin

Major

www.allergome.org

• EAACI Position Paper. 2010. www.eaaci.net – Bilò MB et al. Allergy 2005;60:239-49 • Mittermann I et al. JACI 2010;125:1300-7

• Ebo DG et al. Clin Exp Allergy 2013;43:255-61

Utredning allergimottagning     

Anamnes Status Hudtest SPT Lungfunktion/spirometri Specifikt IgE/ImmunoCAP 

allergena komponenter Ves v 1 Ves v 5 Api m 1

 Tryptas  Ställningstagande till ASIT  Ställningstagande till egenbehandling vid stick

SFFA Anafylaxi 2009 EAACI Bilò MB o a Allergy 2005;60:1339-49

Tidpunkt för pricktest/ specifikt IgE/allergena komponenter Pricktest >2 veckor om neg nytt efter 4-6 veckor Specifikt IgE >2 veckor om neg nytt efter 4-6 veckor Minskning av värden efter 3 år 41-75 % EAACI Bilò MB o a Allergy 2005;60:1339-49 Muller UR. Insect Sting Allergy. Gustav Fischer Verlag; Stuttgart 1990 Mosbech H o a Clin Allergy. 1986;16:433-40

Geting- och/eller biallergi? Ves v 1 Specifikt för geting  Fosfolipas A1 PLA1  Återfinns inte hos bin Ves v 5 Specifikt för geting  Antigen 5  Huvudallergen (major) för getingar  Återfinns inte hos bin

Geting- och/eller biallergi? Api m 1 Specifikt för bi  Fosfolipas A2 PLA2  Huvudallergen (major) för bin  Återfinns inte hos getingar

Geting- och/eller biallergi? Antikroppar mot kolhydratgrupper CCD a-1,3-fukosylerade N-glukaner vanligen från gräsproteiner kan ge korsreaktioner mot getinggift (i3) bigift (i1) kackerlacka

CCD mastcell

o214 allergen komponent CCD Bromelain MUXF3

Tryptas  Markör för mastcellsaktivering  Förhöjt vid anafylaxi  Vanligen lågt vid födoämnesutlöst anafylaxi  Bör tas snarast, helst inom 3 timmar efter

reaktionen  Kontrollprov bör tas efter ytterligare minst 24 timmar  Förhöjt vid mastocytos  Förhöjda värden riskfaktor vid geting/bistick

Tryptas och histamin vid anafylaxi Maximal nivå 100%

Tryptas Max nivå efter 5-120 min t½ 1,5-2,5 h Histamin Max nivå efter 5-15 min t½ 2-5 min min 0

30

60

90

120

150

180

210

240

270

300

330

Risk för nytt stick efter anafylaxi pga getingallergi Antal år när 50 procent har fått ett nytt stick

Inomhusarb

Utomhusarb 0

2

4

6

8

10

12

Von Moos o a. Int Arch Allergy Immunol 2013;160:86-92

Risk för nytt stick efter anafylaxi pga biallergi Antal år när 50 procent har fått ett nytt stick

Biodlare

Andra 0

2

4

6

8

10

12

Von Moos o a. Int Arch Allergy Immunol 2013;160:86-92

sffa.nu

ASIT långtidseffekter getinggift 70

Obeh ASIT 1-2 år ASIT 5 år

60 50 40 30 20 10 0 -2 SPT pos Anamnes pos

0

1

3

5

7

9

11

13 15

År

Golden DB o a JACI 2000;105:385-90

ASIT skyddseffekt vid nytt stick geting/bigiftallergi %

Geting Bi Bi/Geting

100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

Müller

1992 n=57

Mosbech Golden

1986 n=14

1981 n=19

Müller

1992 n=148

Przybilla Gillman

1987 n=157

1980 n=18

Bonifazi F o a Allergy 2005;60:1459-70 Hafner T o a Ann Allergy Asthma Immunol 2008:100:162-5, Ruëff F o a Allergy 2004;59:589-95

Hafner >3år 2008 n=100

Hafner