grupp 13 - Inlednin2

January 9, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, International Relations
Share Embed Donate


Short Description

Download grupp 13 - Inlednin2...

Description

Inledning

Syfte och disposition Syftet med denna analys är att jämföra den aktuella konflikten mellan Iran och Israel ur ett realpolitiskt perspektiv. För att bli så sakliga som möjligt har vi valt att endast analysera några få faktorer och händelser som är relevanta för konflikten. Texten kommer främst att belysa Irans kärnvapenfråga och staternas relationer med andra stater, dessa punkter ligger även till grund för vår frågeställning som vi ämnar besvara i vår analys och slutdiskussion. Först analyseras dessa faktorer ur en internationell politisk teoribildning, vi har valt realismen. Och för att inkludera gruppens åsikter kommer vi att avsluta med en slutdiskussion som även ger viss kritik mot den valda teoribildningen.

Frågeställning  Har Iran rätt till kärnvapen?  Hur påverkas andra stater av denna konflikt?

(Frågorna besvaras ur ett realistiskt perspektiv)

Bakgrund Under året har FN oroligt upplyst världen om Irans intressen i forskning kring kärnkraft. Och att det möjligtvis ligger i Irans intresse att utveckla kärnvapen. Rapporterna har skakat världssamfundet som nu ser Iran som ett starkt hot i en redan så konfliktfylld region. Medan USA och Europa för sanktioner mot Iran så väljer Israel att hota med våld. Israel har i flera pressmeddelande hårt kritiserad den Iranska regeringen och dess kärnvapenintresse. Och politiska uttalanden om att Israel ska attackera Irans kärnkraftsanläggningar bidrar till internationell oro. Iran har i sin tur hotat med att besvara krigsföringen genom att b.la. hindra oljetransporten i Hormuzsundet.

Analys

Har Iran rätt till kärnvapen? Ur ett realistiskt perspektiv skulle man kunna börja analysera Irans rätt till suveränitet och därmed självbestämmande i internationell politik. Som en suverän stat ligger det i Irans intresse att sträva efter makt och befrämja sitt nationella intresse. Därför skulle Iran rent tekniskt sätt ha rätt till att utveckla vapen om det ämnar skydda nationen emot andra stater som innehar vapen av liknande karaktär. Detta rättfärdigas av realismen då man anser att det råder anarki i världen och att staters främsta mål är att upprätthålla sin egen säkerhet gentemot andra (Dunne and Schmidt, 2011). Dock råder det viss oenighet om hur mycket makt en stat får utveckla i strävan om överlevnad. Den defensiva realismen påstår att stater bör sträva efter tillräckligt mycket makt för att kunna klara sig från yttre hot, men inte så mycket så att man själv ses som ett hot av andra stater. Den denna inriktning av realism sätter alltså ett slags ”maxtak” för hur mycket makt en stat bör ha för att undvika ett anarkistiskt tillstånd. Den ”offensiva realismen” menar dock på att stater alltid strävar efter absolut makt och därmed alltid vill ta en ledarroll i världssamfundet, hegemoni. Även om detta kan medföra mer instabilitet i världen

(Dunne and Schmidt, 2011). Alltså är det mer eller mindre legitimt för Iran att eftersträva mer makt genom att utveckla kärnvapen då andra stater också innehar detta. Vidare stärks detta argument då Iran länge haft en central roll i mellanöstern och det oftast står mellan västvänliga och icke inom denna region. En sådan mentalitet kan leda till bipolära konflikter som bygger på viljan att bli regional hegemoni till vilket pris som helst, en parallell dras här alltså till den offensiva realismen och dess maximerand av makt (Dunne and Schmidt, 2011). Då konflikten mycket baserats på Israels oro kring Irans intresse att utveckla kärnvapen, är det lätt att negligera Israels hanterade av liknande vapen av samma karaktär. Då det inofficiellt är känt att Israel innehar kärnvapen kan man börja begreppet ’status quo’ och dess betydelse inom realismen. Vidare uppstår här ett så kallat ’säkerhets dilemma’ som baseras på maktkampen mellan de två staterna. Ett Israel med kärnvapen bidrar till att andra stater känner en slags osäkerhet, alltså att en stats strävan efter absolut säkerhet är en annan stats osäkerhet (Dunne and Schmidt, 2011). Även här uppstår dock en oenighet realister emellan. Då den strukturalistiska realisten Waltz pekar på att stater som lever i ett anarkistiskt system alltid strävar efter säkerhet kan strävan efter absolut makt från en stad ses som ett hot mot en annan. Dock menar den klassiska realismen att stater bör investera i att främst utveckla bättre diplomatiska relationer än att sträva efter maximerad makt (Dunne and Schmidt, 2011). Maktbalansen anses här inte som något som uppstår naturligt utan bör konstrueras i ett mellanstatligt system. Så alltså bör det ur ett realpolitiskt perspektiv vara legitimt för Iran att inneha kärnvapen om Israel har det.

Hur påverkas andra stater av denna konflikt? Då staterna har en nära politisk relation till andra stater och militanta grupper så bidrar detta till att denna konflikt blir allt viktigare att diskutera på den internationella arenan. USA som oftast ses som en hegemon har en nära politiskt och historisk relation till Israel och brukar ses som en allierad. Vid konflikter samtalar dessa stater oftast med varandra och USA har under sin tid som hegemon länge varit skeptiskt ställd mot Irans maktposition i mellanöstern, främst då regimen i Iran gång på gång gjort västkritiska uttalanden i t.ex. FN sammanhang och media. Det finns även misstankar kring Irans relation med terrorgrupper och organisationer som Al Qaida och Hizbollah-rörelsen (Nationalencyklopedin). Även i Syrienkonflikten ses Iran som en trogen allierad till den sittande Bashar al Assad. Alltså är konflikten mellan Israel och Iran något som berör både andra stater i regionen och världen i stort. När man analyserar internationella relationer är det svårt att undvika begreppet globalisering och dess betydelse för hur stater är beroende av varandra. Man menar att detta minskar risken för större konflikter och krig. Men många realister kritiserar denna inställning och menar på att globaliseringen baseras på en amerikanisering och att detta kan av västkritiska stater kan ses mer som ett hot (Dunne and Schmidt, 2011). Man drar här paralleller till krigen i Irak och Afghanistan, som var en del av USA:s ’war on terror’. Vi spekulerar därför att det nu ligger i Irans intresse att mantla den västkritiska ledarskap som andra i regionen tidigare haft. Och Israel som länge haft en konfliktfylld relation till stater och militanta grupper i regionen strävar nu att bli en allt starkare stat och kanske verka som ett komplement till USA:s närvaro i området. Dock har även EU spelat en komplementär roll i västvärldens konflikt med Iran och dess kärnvapensintresse. Då även EU för sanktioner mot regimen och tydligt nekat all import av olja som kommer från landet. Då den klassiska realismen problematiserar maktbegreppet ur ett ’human nature’ perspektiv och den strukturalistiska realismen ur ett anarkistiskt, tror vi att det även är applicerbart med ett neo-klassiskt synsätt. Med detta vill vi visa på staternas individuella intressen och det mer specifika intresse staternas ledare har i denna konflikt. Det bör alltså även diskuteras kring staternas kulturella skillnader som inte sällan presenteras av ledarna och dess regeringar. Ideologiska lika mycket som religiösa skillnader har ur ett historiskt perspektiv präglat denna konfliktfyllda region och bör inte uteslutas som en viktig faktor. För även om huvudorsaken må presenteras vara Irans kärnvapensintresse så har det tidigare funnits religiösa spänningar i regionen. Kriget mellan Israel och Libanon brukar beskriva Hizbollah-rörelsens bildande och som tidigare nämnt är denna rörelse starkt kopplat till regimen i Iran (nationalencyklopedin). Då motivet för respektive ledare även kan ha sitt ursprung i nationernas religiösa ideologier är det inte svårt att förklara denna maktkamp. Kanske vore det tryggast för världen att denna maktkamp består i en ’status quo’ situation som i Kalla kriget och att detta blir som den strukturalistiska realismen hade förespråkat, ett bipolärt system i en konfliktfylld region (Dunne and Schmidt, 2011).

Slutdiskussion och kritik I gruppen diskuterades det mycket kring Irans maktposition i världen och hur västvärlden inte kan legitimera ett Iran med mycket makt. Detta mestadels pga. Irans fundamentalistiska politiska intressen och deras bistånd till terrororganisationer. Att Iran bidrar till terrorism är oförnekligen ett hot mot alla i västvärlden. Att legitimera deras kärnvapenprogram blir att acceptera deras maktställning på den internationella arenan. En annan tanke som vi i gruppen spekulerade kring var den Iranska oppositionen och deras intressen i regeringens strävan efter mer makt. Den interna säkerheten går alltid först, även hos realismen som menar att suveränen har våldsmonopol mot sina medborgare. Och detta har Iran flera gånger bevisat genom att systematiskt trycka ner alla oppositionella krafter och skri efter demokrati och mänskliga rättigheter. Vidare diskuterade vi även Israels roll som i skuggan av USA väljer att öppet kritisera Irans politiska intressen. Att Israel som till sin geografiska storlek knappt kan jämföra sig med Iran, väljer att axla en så stor politisk roll. Är regeringen i Israel realistiska i sin inställning eller vågar dem endast göra kontroversiella uttalanden med stödet från en hegemon? Något som vi saknar hos den realistiska skolan är betydelsen av NGO:s och deras funktion i internationell politik. FN:s atomenergiorgan IAEA har varit med i konfliktens begynnelse och länge granskat Irans atomenergiprogram. Denna aktör är inte direkt bunden till en suverän stat och negligeras därigenom av realismens teorier. Men vi tror att IAEA spelar en viktig roll i hur omvärlden informeras om Irans kärnvapenintresse och om det är just detta Israel har som motiv att möjligtvist invadera Irans kärnenergianläggningar. I en möjlig attack tror vi att det måste finnas en tillräcklig orsak å FN:s vägnar som kan rättfärdiga en militär aktion. Slutligen spekulerade vi kring möjliga framtidscenarion till följd av denna konflikt. Och vi var alla skeptiska till att detta skulle upptrappas till ett krigsscenario. Vi tror mer på ett ’status quo’ scenario där staterna inte attackerar varandra. Dock tror vi att det även kan uppstå ett sk. “säkerhets dilemma” som bidrar till att Iran fortsätter att utveckla ett kärnvapen då Israel redan innehar detta. Kanske skulle man även tänka sig ett scenario likt det under kalla kriget, där situationen, som nu, var spänd och det uppstod politisk friktion mellan staterna, men att detta inte ledde till ett ”varmt” krig. Kanske råder det idag ett kallt krig mellan Iran och Israel.

Källor

Kurslitteratur: John Baylis, Steve Smith & Patricia Owens, ”The globalization of world politics”, 5:e upplagan (2011), (kapitel 5, Tim Dunne & Brian C. Schmidt)

Internet: www.ne.se (nationalencyklopedin)

Konflikten mellan Israel och Iran – En analys på Irans kärnvapensintresse och Israels hot mot Irans kärnenergianläggningar (ur ett realistiskt perspektiv)

Internationell Politik Aria Nakhaei, Jakob Moroz, Mina Mashouri, Nashwan Majeed 2012-05-22

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF