Heby skola 7-9s plan mot diskriminering och

Heby skola 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola Läsår: 2015/2016

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Ansvariga för planen Rektor är ansvarig för att planen utvärderas och att en ny plan antas. Vår plan görs av personalen gemensamt.

Vår vision Heby skola ska vara en trygg plats, där det finns goda förutsättningar för lärande och utveckling och där alla känner att de vågar vara sig själva. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Planen gäller från 2016-01-10

Planen gäller till 2016-10-31

Läsår 2015/2016

Elevernas delaktighet Eleverna har möjlighet att i mindre grupper läsa igenom och diskutera de olika delarna i planen. Personalen leder samtal i handledargrupper, på utvecklingssamtal, på klassråd, på elevråd och i trivselgruppen kring innehållet i planen. Elevskyddsombuden är delaktiga i utarbetandet och uppföljningen av Vår Plan.

Vårdnadshavarnas delaktighet På Föräldraråd finns möjlighet att i mindre grupper diskutera de olika delarna av Vår Plan. Vi informerar vårdnadshavare om Vår Plan i månadsbrev och går igenom syftet med den på t ex föräldramöten, föräldraråd och i samband med utvecklingssamtal. Vårdnadshavare har möjlighet att påverka genom att ge förslag på förändringar. Vår Plan ska finnas tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida.

Personalens delaktighet Personalen kommer att göra en genomläsning av Vår Plan i samband med varje ny terminsstart och lyfta den i samband med APT. Personalen kan komma med förslag för revidering i samband med utvärderingar under läsåret och vid utarbetandet av en ny plan. Personalen använder diskrimineringsgrunderna som diskussionsunderlag. I samband med terminsslut utvärderar och summerar personalen arbetet som vi gör enligt Vår Plan.

Förankring av planen Vi informerar vårdnadshavare om Vår Plan i månadsbrev och på föräldramöten, lägger upp den på hemsidan, berättar på utvecklingssamtal, i handledargrupper för elever, på klassråd, på elevråd, med elevskyddsombud och i trivselgruppen. Så ofta det finns tillfälle, kommer vi att återknyta till planens innehåll och syfte för alla berörda.





Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen har utvärderat planen vid studiedagarna i augusti. Vi har suttit i mindre grupper och diskuterat punkter som ska utvärderas. Vi har tagit med oss samlat material t ex anteckningar från samtal, incidentrapporter och utvärderingar av friluftsdagar för att summera Vår Plan 2014/2015.

Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal samt rektor har deltagit i utvärderingarna. Elever och vårdnadshavare har erbjudits möjligheten att utvärdera Vår Plan 2014/2015.

Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Trivselreglerna är kända, enkla och tydliga. Eleverna förstår dem och de är meningsfulla. Påminnelser om trivselreglerna ges fortlöpande. Tillfälle finns till revidering under läsåret. Samarbetet mellan skolan och fritidsgården har fungerat och skolcafét har haft öppet under skoltid. Önskemål om utökade öppettider finns. Enbart elever och personal på skolcafét dagtid önskas för att ge dem trygghet. Vi har schema för såväl rastvakt som bussvakt. Vi har också en skolvärd som, liksom kompisstödjarna, ordnar rastaktiviteter i ljushallen och dess närhet. Elever känner sig trygga på vår skola med vuxna omkring sig. Självklart kan vi bli bättre genom att vara flera vuxna när det är flera elever som inte har lektion. Vid pingis i Ljushallen finns minst ett bord för rundpingis så att alla som vill kan vara med. Det har även funnits möjlighet att spela schack, men intresset har sinat något mot slutet av läsåret, så någon annan aktivitet kan sättas in. Vi har under senare delen av 2015 anställt en elevcoach som arbetar elevfokuserat för att nå elever som har behov av vuxna i närheten. En stor del av personalen äter i elevernas matsal. Närvaron av vuxna på övriga platser kan anses som god, då få incidenter inträffar under läsåret. Ett önskemål är att all personal rör sig mera där elever vistas och gärna tar t ex en längre väg till den plats de har tänkt gå. Schemat för rastvakt måste följas och utökas med spontana elevmingel där de vistas. För bussvakt finns ett schema som det är viktigt följs. Vi har ökat bemanningen för bussvakt. Värdegrunden ska vi arbeta med ständigt. Vi har arbetat med likabehandling, kränkande behandling och diskrimineringsgrunder under såväl pedagogiska konferenser som på APT. Vi har repeterat arbetsgången vid åtgärdsprogram och incidenter. Vi kan bli bättre på att oftare ta upp samtal kring diskrimineringsgrunderna både i elev- och personalgrupp. Samtalen behöver dokumenteras tydligt för att de ska kunna ge något vid sammanfattande utvärdering. Vid alla våra idrotts- och friluftsdagar har vi varit noga med att säkerställa att alla kan vara med utifrån sina villkor. Målet måste vara att alla ska delta och att de har roligt också. Skoljoggen är ett exempel där vi har väldigt öppet för individen att välja om hen vill gå, jogga eller springa sträckan. Många i personalen är med i olika hastighet. Detta är positivt för alla.

Vi fick ställa in vinterfriluftsdagen i Skattmansö då det inte fanns tillräckligt med snö. Det finns trots detta elever som inte närvarar dessa dagar av olika anledningar. Förslag är att vi t ex kan ha mixade lag vid innebandydagen. Vi kan undvika obekväma situationer som t ex att springa 800 m inför en läktare med elever då åskådarna skulle kunna göra någon annan aktivitet. I maj 2015 regnade det och det resulterade i att läktaren var full av elever som ville hålla sig så torra som möjligt. Vädret har avgörande betydelse. Många ville inte delta pga vädret men de var närvarande på plats. Att ha mat på plats har gjort att flera stannar hela friidrottsdagen och inte avviker efter lunch, samt att även lunchen har blivit en social samvaro. Vid temadagar har vi arbetat med elever i mindre grupper, t ex på Nobeldagen, för att främja samarbete och respekt för varandra. Att bryta det ordinarie schemat för att skapa traditioner stärker samhörigheten i vår skola t ex kanelbullens dag, lucia, friluftsdagar etc. Vi såg fram emot möjligheten till flera utomhusaktiviteter på kommunens nya anläggning som skulle byggas på vår skolgård. Till vår besvikelse så var marken prickad och kunde inte användas för aktivitetsanläggningen, så vi väntar fortfarande på en annan lösning. När det gäller könsuppdelade grupper, så har varje klass elever av olika kön i klasserna. Som helhet arbetar vi inte uppdelat efter kön. Elevers rätt till lika utrymme oavsett kön är något vi är medvetna om och fördelar därför ordet i undervisningen. Vi har även placering i klassrummet för att gynna känslan av tillhörighet och ökad trygghet. Vid enkäter ställer sig personalen frågande till vad relevansen av kön är vid mätningar av trygghet på skolan. Ett förslag är att omforma trygghetsenkäten. Vi har under läsåret noterat att flera kränkningar och dåligt beteende har skett i sociala medier. Även om de sker på fritiden, så har skolans personal fått utreda och samtala kring sociala medier och konsekvenser kring detta i större utsträckning. När det gäller elevernas egna initiativ och engagemang, så har vi det här året haft majoriteten flickor som har tagit större utrymme under elevråd, kompisstöd, vårshow och skolavslutning t ex. Vi är öppna för initiativ hos alla. Flickor har högre meritvärden än pojkar enligt vår statistik för året. Vår slutsats är att de lättare kan ta till sig de arbetssätt och förutsättningar som råder i vår skola. Vi borde gå djupare med analysen. Läsåret 2014/2015 hade pojkar högre meritvärden än på länge, så det är tydligt att många av pojkarna ville ha högre betyg än E. Vi behöver uppmuntra tydligare genom att ge eleverna delmål, samt peka på tydligare kopplingar till kunskapskraven i det vi gör på lektionerna. Vårdnadshavare kan även de uppmuntras att ha höga förväntningar på sina ungdomar, liksom vi lärare har höga förväntningar på ungdomarna och på varandra i personalen. Lärarna i SO följer sin förespråkade modell, som finns i Vår Plan. Nyanlända elever behöver också vara med i gemenskapen och att vi funderar kring det vid aktiviteter i skolan. Detta gäller även vid mottagandet när de kommer ut i klass. De nyanlända är allas ansvar, så besök dem gärna i förberedelseklass! Lärare har haft kollegialt lärande då man besöker varandra i klassrummet. Pedagogiska samtal i samband med besöket och i personalgruppen ingår. Vi har genom att ta del av varandras sätt att arbeta med elever vuxit som personal och fått utbyte av varandra på flera

plan. Vi har haft besök av Emerich Roth under 2015. Han berättade om hur det var att sitta i koncentrationsläger under andra världskriget och berättade om många livsvisdomar, framförallt att hat inte löser någonting. Vi fick i samband med föreläsningen se hans film. Föreläsningen var både för alla på skolan och vårdnadshavare/allmänheten vid flera tillfällen samma dag.

Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-18

Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärderingen sker i etapper. I juni 2016 utvärderar personalen och elevrepresentanter. Från augusti 2016 medverkar elever och personal för att delta i skapandet av Vår Plan 2016/2017 som ska gälla från november 2016. Elever ska göras delaktiga i utvärderingen av vårt främjande och förebyggande arbete gällande likabehandling, kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna. De ska utvärdera hur väl våra trivselregler fungerar i vår verksamhet. Vi är öppna för alla typer av synpunkter. Personalen ska ha regelbundna samtal med elever om stämningen på skolan och elevers upplevelser av händelser här. Personal ska sitta i olika konstellationer och utvärdera mätbara resultat av vårt främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Det kan t ex röra sig om att: sammanställa statistik för incidentrapporter. Vi kan dessutom ta del av resultaten av enkäter med våra elever och analysera resultaten av dem i förhållande till Vår Plan. Vi ska dokumentera utvärderingar som en del av den årliga Kvalitetsredovisningen (SKA). Våra resultat ska sammanställas skyndsamt, när betygen för terminen är satta och utvärderas senast den 18 juni 2016. Noggrannare analys kan ske inför ny läsårsstart för att sätta nya (del)mål. Så gjordes t ex i augusti 2015. Som en del av utvärderingen av läsåret ingår att utvärdera sig själv och fundera över hur väl "jag som personal" t ex arbetar enligt Vår Plan. Då kan det vara bra att ha haft kollegialt lärande där pedagogiska samtal med varandra ingår.

Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor



Främjande insatser Namn Vi främjar likabehandling på raster

Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning Eleverna känner sig trygga på skolan och trivseln är hög. Vi mäter trivsel/trygghet dels med vår egen trivselenkät och dels genom SKL:s enkät under våren. Vi diskuterar elevvård på arbetslagstid. Elever kan i samband med elevråd, klassråd eller i samtal med handledare lämna synpunkter.

Insats Fortsatt samarbete med fritidsgården, så att skolcafét kan hålla öppet på dagtid. Fortsatt utveckling av rastprogrammet i och omkring ljushallen och med aktiviteter utomhus. "Alla får vara med"-stämningen ska fortsätta att råda. Välfungerande rastvaktsschema och spontant mingel bland elever.

Ansvarig Rektor och all personal är ständigt ansvarig för att skapa god trivsel och trygga miljöer

Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Utvärderas vid läsårsslut.

Namn Undvika missgynnande arbetssätt

Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning Personalen är medveten om att det kan innebära en risk för att elever upplever vissa arbetssätt som missgynnande och kränkande utifrån kön. Uppföljning sker i diskussioner i arbetslagen där arbetslagsledaren tar med sig information till ledningsgruppen.

Insats Diskussion på pedagogiska konferenser om syftet med arbetet i flick- och pojkgrupper, indelning i flick- och pojklag, och liknande. Hitta andra lösningar som

inte utgår ifrån kön. Det är alltid personalen som ansvarar vid indelning av elever i grupper, samt placering i klassrummet.

Ansvarig Rektor

Datum när det ska vara klart 16 juni 2016

Namn Lika utrymme oavsett kön

Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck

Mål och uppföljning Elever ska ha lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme oavsett kön. Följs upp i samtal under vårterminen, t ex på utvecklingssamtal. Information vidarebefordras till arbetslaget för sammanfattande utvärdering.

Insats Diskussion i arbetslagen om hur vi kan främja att såväl tystlåtna som mer talföra elever ska få utrymme i klassrummet. Vi ska genomföra talrundor, eller använda andra pedagogiska grepp, som gynnar elever oavsett kön så att alla erbjuds att komma till tals.

Ansvarig Rektor och lärare

Datum när det ska vara klart 16 juni 2016

Namn Religiös och kulturell samexistens

Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning

Mål och uppföljning Skapa förutsättningar för religiös och kulturell samexistens. Elever har lika stort utrymme oavsett bakgrund.

Uppföljning sker i arbetslag och förs vidare till ledningsgruppen.

Insats SO-lärarna utvecklar en undervisningsmetod som betonar det gemensamma inom till exempel judendom, kristendom, islam, buddism, sikhism och hinduism. Vi använder kyrkan som samlingslokal för en vacker inramning på lucia och skolavslutningen och erbjuder alla oavsett religion och annan trosuppfattning att delta. Vi arbetar på ett integrerande sätt med nyanlända elever.

Ansvarig Rektor, SO-lärare och all personal

Datum när det ska vara klart 16 juni 2016



Kartläggning Kartläggningsmetoder Resultatanalys av SKL:s enkät, skolans trivselenkät, Orosscreening, betygsstatistik, incidentrapporter och "Min utveckling" på unikum. Sammanställningar av elevers synpunkter som har kommit fram i samband med samtal med handledare, på klassråd och/eller elevråd.

Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Hur eleverna har involverats i kartläggningen Alla elever fyller i skolans trivselenkät. Alla elever i åk 8 fyller i SKL:s enkät. Resultaten från dessa kartläggningar diskuteras på handledartid med elever. Orosscreeningen görs av personal under höstterminen varje år."Min utveckling" fyller eleverna i enskilt på unikum innan utvecklingssamtal.Elever erbjuds möjlighet att samtala enskilt eller i grupp där deras synpunkter kommer fram.

Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom diskussion och analys av kartläggningsresultat och studieresultat på arbetslagsmöten och studiedagar. Orosscreeningen görs utifrån kriterier som kan påverka en elevs mående och utveckling i skolan. Rektor informeras om slutsatser av diskussioner och analyser. Sammanställningar av samtal med elever analyseras.

Resultat och analys Skolans trivselenkät och trygghetskarta görs på höstterminen varje läsår. Vår Plan kommer därför att gälla från första november till sista oktober år från år, vilket gör att vi får med siffror från trivselenkäten där även de nya sjuorna fått tycka till. Detta förstärker våra kartläggningsinstrument ytterligare, och vi kan få möjlighet att uppfatta tendenser tidigare. SKL:s enkät i åk 8 visar på stadigt stigande trygghetssiffror. Detta är glädjande men vi får arbeta vidare mot att alla elever svarar att de är trygga ”helt och hållet”. Än har vi inte nått 100%. Trots ett idogt arbete med flera vuxna i korridorerna förekommer kränkande ord och situationer som uppstår ur dålig attityd elever emellan. De har minskat men är inte helt borta. All personal markerar vad som är OK och inte. Elever signalerar att det är obehagligt att byta om och duscha i sporthallen. De känner sig väldigt utsatta i de öppna duscharna, där elever kommer från flera omklädningsrum för att använda samma duschar. Där behöver skolan samarbeta med sporthallens personal för att se möjligheter till förändringar för att elever ska känna sig tryggare i den miljön. Vi tror att det samarbete som sker ihop med Friends främjande av att vara schysst på Internet och skolans "Våga vara dig själv" kommer att hjälpa eleverna att ytterligare tänka till om hur man uttrycker sig, behandlar varandra och kring hur man vill vara sig själv. Vi hoppas på att det skapar en tankevända för alla som deltar. Vi arbetar oförtrutet vidare för en trevlig och inbjudande arbetsmiljö på Heby skola 7-9. Samtidigt vill vi förmedla höga förväntningar på våra elever, att det är viktigt att ha visioner och höga mål. Vi ska hjälpa dem att nå dessa mål.





Förebyggande åtgärder Namn Trivselregler på skolan

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning Vi vill ha aktuella trivselregler som är tydliga, accepterade och kända som får verksamheten att fungera så att alla behandlas med respekt. Uppföljning sker i arbetslagen och med elever där vi analyserar hur väl fungerande trivselreglerna är eller om något ska ändras vid nästa revidering.

Åtgärd Trivselreglerna presenteras vid varje läsårsstart. Under perioden aug-okt kan de revideras vid behov. Därefter ska de fastslås. Trivselreglerna ska anslås synligt i klassrum och miljöer där elever vistas. Vi samtalar om trivselreglerna på t ex handledartid.

Motivera åtgärd Trivselreglerna behöver revideras, diskuteras och aktualiseras med jämna mellanrum. Eleverna måste delta i revideringen där Elevråd och Trivselgrupp är representanter. Vi behöver också som skola efterleva de trivselregler som vi har fastslagit och markera för elever som inte följer skolans regler vad som gäller.

Ansvarig Rektor, personal, Elevråd och Trivselgrupp

Datum när det ska vara klart 16 juni 2016

Namn Många vuxna där elever vistas

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning Vi vill ha många vuxna där elever vistas under skoltid. Detta är ett sätt att försäkra oss om att vi skapar trygghet tillsammans i vår skolas

utrymmen och att vi skapar tillfälle till samtal. Uppföljning sker i juni genom att utvärdera t ex incidentrapporter, matsalsmötesprotokoll, andra protokoll och "Min utveckling" i unikum.

Åtgärd Personalen har ett schema med tider de ska vistas där elever befinner sig i skolan. Personalen vistas då där det finns elever som inte har lektioner. I matsalen finns dagligen personal som äter lunch där eleverna äter. Spontana elevkontakter önskas när tillfälle ges.

Motivera åtgärd Elever har haft möjlighet att visa var det finns otrygga områden på skolan eller i anslutning till skolan. Det kan även finnas otrygga områden där elever vistas som inte är skolans territorier. Vi behöver vara uppmärksamma på vad elever berättar och beskriver. Flera vuxna bland eleverna gör miljön tryggare i allmänhet. Det framgår bl a av matsalsmöten att det skapar en trygg miljö att personal och elever äter i samma matsal.

Ansvarig All personal på skolan

Datum när det ska vara klart 16 juni 2016

Namn Pedagogiska samtal - kollegialt lärande

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning Personalen ska arbeta elevnära med likabehandling, kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna för att hitta verktyg för att utveckla vår verksamhet. Bemötandet av elever är nyckeln till framgång i undervisningen. Uppföljning sker dels fortlöpande och i samband med läsårsslut.

Åtgärd Vi lärare besöker varandra och diskuterar kring vad vi har sett och hur vi kan lära av varandra kring undervisning, bemötande och arbetssätt med eleverna. Det kollegiala lärandet kan utveckla vår verksamhet. Vi väver in likabehandling, kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna i samtalen kring våra upptäckter.

Motivera åtgärd Vi behöver kompetensutveckla oss kring elevnära arbetssätt och ser varandra som en tillgång. Det finns detaljer i vår undervisning som kan lyftas, diskuteras och utvecklas genom att vi besöker varandra och har fördjupade pedagogiska diskussioner. Det gagnar samtidigt våra elever.

Ansvarig Rektor

Datum när det ska vara klart fortlöpande & 16 juni 2016

Namn Våga vara dig själv

Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder

Mål och uppföljning Föregående läsår arbetade skolan med att "Våga vara schysst". Nu fortsätter arbetet med att du själv ska ha som mål att våga vara dig själv. Att du är unik, att du ska vara trygg i att du duger precis som du är. Utvärdering sker genom att samtala med elever vid utvecklingssamtal då de får uppskatta i hur stor utsträckning de anser att de vågar vara sig själva.

Åtgärd Friends kommer och arbetar med alla på skolan kring hur du kan vara dig själv på Internet, utan att kränka andra. Vårdnadshavare/allmänheten bjuds in kvällstid att delta i Friends samarbete med oss kring hur ungdomar kan vara på Internet. Vi kommer även att uppmuntra elever till att våga vara sig själva på olika sätt under läsåret genom att använda sina estetiska sidor inom t ex musik, bild, slöjd och hem- och konsumentkunskap.

Motivera åtgärd Kränkande behandling har förekommit både i skolan och på Internet, visar vår utvärdering av förra läsåret. Vi vill fortsätta att stötta våra elever i att hitta sätt att vara sig själva som är OK för omgivningen. Elever har under tidigare läsår visat upp talang och mod inom olika estetiska områden. Vi vill främja denna utveckling ytterligare, då den gör att båda hjärnhalvorna arbetar och eleven får flera möjligheter att vara sig själv på.

Ansvarig

Rektor

Datum när det ska vara klart 16 juni 2016



Rutiner för akuta situationer Policy ”Heby skola ska vara en trygg plats, där det finns goda förutsättningar för lärande och utveckling och där alla känner att de vågar vara sig själva. På vår skola ska ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.”

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen vistas på skolan där elever vistas. Elever och vårdnadshavare uppmanas att meddela skolan så fort de anser att något finns att berätta som rör trakasserier, kränkande behandling och de sju diskrimineringsgrunderna.

Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Trygghetsteamet: 0224-36284 (skolans exp) Kurator: 0224-36293, 070-6143355 Rektor: 0224-36272, 070-3173949

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Vid en akut situation/pågående kränkning har all personal skyldighet att agera för att få stopp på kränkningen. Samtal med inblandade elever ska i första hand göras av handledare men om hen inte finns tillgänglig eller om läget är så pass akut att handledare inte kan inväntas blir närvarande personal ansvarig för ärendet tills ärendet kan lämnas över till handledare. 1) Samtal med eleverna och överenskommelse Samtal ska hållas med den som kränkt och den som utsatts för kränkning så snart som möjligt, detta ansvarar handledare för (se undantag ovan). Den vuxne undersöker vad som har hänt genom att opartiskt lyssna och dokumentera elevernas uppfattning. Elevernas ansvar bör betonas, vad kan var och en göra? ”Det du gör spelar roll”. Utifrån samtal med samtliga berörda görs en skriftlig överenskommelse för att kränkningen inte ska upprepas. Incidentrapport fylls i av personal som håller samtalen med eleverna. Handledare ansvarar för att dokumentation finns. I de fall där elever kommer från flera olika klasser hjälps handledarna åt med dokumentationen. 2) Information till rektor och vårdnadshavare Ansvarig handledare samtalar med vårdnadshavare till alla inblandade elever. Kontakten dokumenteras. Rektor informeras av handledare. 3) Uppföljning Uppföljning sker inom rimlig tid av handledare. Första uppföljningen bör ske dagen efter händelsen. Varje händelse följs upp vid minst tre tillfällen. Syftet är att ta reda på om situationen förbättrats. Handledaren/handledarna samtalar med eleverna för att ta reda på hur situationen ser ut och om överenskommelsen som skrivits tillsammans med eleverna fyller sin funktion. Vid behov revideras överenskommelsen. Handledare dokumenterar uppföljningen. Uppföljning med vårdnadshavarna kan behövas i vissa fall för att få en tydlig bild av elevernas situation. 4) Överlämnande till trygghetsteam Vid de fall då handledare gjort punkt 1-3 och uttömt de egna resurserna men kränkningen trots det fortgår överlämnas ärendet till skolans trygghetsteam. Handledaren fyller då in

blanketten "överlämnande till trygghetsteam" och överlämnar det tillsammans med incidentrapport och dokumentationen av uppföljningarna som genomförts. 5) Trygghetsteamets arbete Trygghetsteam pratar med inblandade elever och informerar vårdnadshavarna om ärendet överlämnats från handledare samt tar del av vårdnadshavarnas syn på situationen. Trygghetsteamet gör en bedömning av vilka åtgärder som är aktuella för det specifika ärendet utifrån information från handledare, samtal med elever och vid behov, samtal med vårdnadshavare. Trygghetsteamet kan konsultera elevhälsoteamet vid behov. Uppföljning av åtgärderna sker regelbundet med eleverna och vid behov med föräldrarna. Insatserna utvärderas och vid behov sker revidering. Trygghetsteamet dokumenterar insatser som görs i blanketten "trygghetsteamets arbete". Dokumentationen förvaras i låst skåp. Information till rektor Trygghetsteam informerar rektor om att ett ärende om kränkande behandling pågår så snart det är möjligt. Vid de fall då trygghetsteamet uttömt de egna resurserna och kränkningen trots det fortsätter informeras rektor omgående.

Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Elev upplever sig kränkt av vuxen 1) Samtal med elev och vårdnadshavare När rektor fått kännedom om händelsen vänder sig rektor till eleven, elevens vårdnadshavare och eventuellt representant från Elevhälsoteamet. Rektor lyssnar på elevens berättelse. Rektor undersöker vad som har hänt. Rektor dokumenterar. 2) Samtal med arbetstagare Rektor kontaktar arbetstagaren. Rektor förvissar sig om att kontakt tagits med skyddsombudet, fackrepresentant eller någon annan arbetstagaren har förtroende för. Rektor lyssnar på arbetstagarens berättelse. Rektor dokumenterar. Arbetstagaren ombes dokumentera. 3) Samtal med berörda parter Berörda parter; rektor, arbetstagare, eleven, dess vårdnadshavare och vid behov representant från Elevhälsoteamet träffas för att tydliggöra den situation som har varit samt finna en lösning. Rektor ser till att ärendet dokumenteras och ansvarar för åtgärder. Kränkningens art avgör vilka åtgärder som ska vidtas. Tidpunkt för uppföljning fastställs. 4) Uppföljning Vid uppföljning försäkrar sig rektor om att samtliga berörda upplever att ärendet är avslutat och dokumenterar detta. Om behov finns sker uppföljning med samma deltagare som under punkt 3. Rektor dokumenterar att ärendet är avslutat eller att ytterligare åtgärder sätts in. Efteråt

Många som har varit utsatta för kränkning behöver stöd, till exempel genom samtal. En del arbetstagare, vårdnadshavare och elever behöver avslut genom att samtala med berörda.

Rutiner för uppföljning Se ovan för respektive ärende.

Rutiner för dokumentation Handledare dokumenterar ärenden för sina handledarelever så länge ärendet pågår. Rektor dokumenterar ärenden för arbetstagare så länge ärendet pågår. I 2 kap. 7 § diskrimineringslagen och i 14 a kap. 10 § skollagen anges att om skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att se till att omständigheterna utreds. I förekommande fall skall de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller kränkande behandling vidtas. Utifrån denna lagtext bör arbete mot kränkande behandling dokumenteras. Detta för att kunna påvisa att åtgärder har vidtagits. Dokumentationen förvaras i ett låst skåp. Åtgärder bör utarbetas för berörda elever för att komma tillrätta med beteendet. Ett sådant systematiskt arbetssätt ger goda förutsättningar för att skolan skall komma tillrätta med de problem som finns.

Ansvarsförhållande Gäller ett ärende en elev, så är det i första hand handledaren som har ansvar för uppföljning och dokumentation. Gäller ärendet en personal, så har rektor ansvaret för uppföljning och dokumentation. All dokumentation förvaras i låst skåp på expeditionen.

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program.

Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling • Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. • Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: • Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] • Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] • Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] • Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] • Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] • Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

• Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]

Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] • Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen • ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] • Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier • På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] • Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] • Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: • Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] • Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. • James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] • På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: • Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] • Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]