Sid 1 (6) Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1–5 Tel: 08 519 264 00
[email protected] www.kulturradet.se
Helsingborg 2 december 2016 Caisa Lindfors, Utvecklare kulturarv och förvaltningsövergripande ansvar nationella minoriteter på Kultur Skåne och Kulturrådet hälsade de ca 30 deltagarna välkomna till Medicinhistoriska museet i Helsingborg. Mats Engström, intendent på Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige (Kulturen) och Lennart Cegrell, ordförande i Helsingborgs medicinhistoriska förening presenterade verksamheten och byggnaden Gamla Barnsjukhuset och Medicinhistoriska Museet som drivs av Kulturen. Dagens moderator Mia Taikon berättade om dagens förväntningar på dialogmötet: att skapa samarbeten mellan etablerade kulturinstitutioner och romska kulturaktörer. Romernas historia För att få en bakgrund till romernas situation gjorde Erland Kaldaras och Jon Pettersson en exposé över romsk historia från tiden innan 1500-talet fram till idag. Romerna kommer ursprungligen från Indien, Rajastan. Västerländska/Icke-romska forskare har hittat bevis för romernas vandring västerut (Indien-Grekland – Rumänien), men förmodligen vandrade romer även österut. I Grekland började majoritetsbefolkningen kalla romerna för á zigano som betyder svart/otäck/akta dig. 1512 återfinns den tidigaste källan i Sverige som nämner romer. Romer kom ofta som soldater under Sveriges stormaktstid (1611-1718). Lagar för romer fanns om deportation, tvångsbosättning, tvångsenrollering. 1850-1920 var det sämre tider i Sverige och det betyder särskilt sämre tider för romer. Rasbiologiska institutet upprättas. Många av romernas sysslor kriminaliserades och lösdriverilagen betyder att även fattigdom kriminaliserades. Många romer utvandrar till USA/den industriella revolutionen. I Rumänien var romerna i slaveri under 500 år. Till och med år 1865 ägde den rumänska staten romerna. När slaveriet upphör utvandrar 500 000 människor och invandrar till andra länder. Många till Europa, en del emigrerar till USA. Många familjer väljer också att resa från Rumänien till Ryssland. Till Sverige kommer romerna in i Sverige, till Norrland via Finland. De kommer till ett Sverige som är i kris och där landet vill bli av med de romer som redan finns där. Under första världskriget fick t.ex. romerna inte ens ransoneringskort. Det fanns även reseförbud: reste romer ut ur landet förlorade de möjligheten att resa in igen. Romer blev inte heller mantalsskrivna. De hade med andra ord inte några medborgerliga/mänskliga rättigheter i Sverige.
Sid 2 (6)
Under 1920-talet började även staten att särskilja mellan begreppen ”tattare” och ”zigenare” vilket då grundades i rasbiologin (Sverige inrättar det rasbiologiska institutet). De människor som Svenska staten samlade under de begreppen fick inga medborgerliga eller mänskliga rättigheter. Kelderasha (som då kallades ”zigenare”) tvingas flytta, är inte folkbokförda, kan inte gifta sig, döpa sig, begravas, gå i skolan, få läkarvård. 1914-54 har Sverige inreseförbud för romer. De vita bussarna omfattade romer men de får stiga av Köpenhamn där de skickas tillbaka till lägren, endast två romska flickor kan resa in till Sverige. Romer är ej folkbokförda, får ej ransoneringskort under kriget. Allt detta ger konsekvenser för romernas syn på samhället och myndigheter, det finns en stor misstro. Begreppen ”zigenare” och ”tattare” används här endast i en historisk kontext. Begreppen är nedlåtande och föråldrade. Tre goda exempel presenterades under dagen. Vi är Romer Ingrid Schiöler och Nuri Selim berättade om arbetet med delaktighet i utställningen Vi är romer från Göteborg som nu vandrar runt i Sverige. Grunden är Rom san, en 8 april-utställning på Röhsska i Göteborg, med Europeiska socialfonden som finansiär, för att stärka delaktighet och kunskap och för att minska diskriminering. Utställningen Vi är Romer som utvecklades därefter på Göteborgs stadsmuseum blev framgångsrikt på grund av att: Det fanns stor romsk delaktighet i projektet Romer anställdes som pedagoger och guider Romer hade vetorätt i processen Arvodering i alla faser Det finns en kursbok om utställningen (Lux förlag). Utställningen går nu på turné – det finns regler/kontrakt om hur utställningen ska hanteras: lokalt samråd och romska pedagoger. Romska projekt i samverkan - Romska kulturcentret och Regionmuseet Kristianstad Erland Kaldaras, RKC och Elisabeth Ekstam samt Helene Stalin Åkesson, Regionmuseet Kristianstad berättade: Från en första kontakt till utvecklad samverkan – tre romska projekt där det ena vuxit fram ur det andra. De utgick från frågeställningarna: Vilka möjligheter har vi att lyfta fördomar från såväl icke-romer som romer och slå hål på dem? Varför gör vi det här? Vilka effekter förväntas det pågående projektet Romska platser uppnå och vad händer om tio år, tjugo år?
Sid 3 (6)
Samarbetet startades som en pedagogisk verksamhet där Regionmuseet Kristianstad lånade RKCs romska vagn. Det var en del i ett Skapande skola projekt. Tillsammans tog de fram studielådor med romskt material som används i undervisning än idag. De har i dagsläget använts i 500 klasser och 15 000 elever har fått ta del av materialet. I samarbetet ingick även att intervjua äldre romer. Majoritetssamhället får ofta lyssna till ett barns perspektiv eftersom de romska aktivister som upplevt det kringresande livet då var barn. Det har saknats vittnesuppgifter från de äldre från den tiden, moroch far samt föräldrar till dagens romska aktivister och kulturarbetare. Projektet Romska platser är en fortsättning på samarbetet, som identifierar och levandegör platser i Skåne, där romerna slog läger in på 1960-talet. Äldre romer och personer ur majoritetsbefolkningen har intervjuats. Utöver historiska nedslag har samtalen resulterat i reflektioner med bäring på dagens samhälle. Romernas historia är också en del av Skånes historia och kulturlandskap. Regionmuseet Kristianstad och Romska kulturcentret i Malmö driver projektet sedan årsskiftet 2015/2016. Polisregistret 2013 stoppade upp samarbetet men har på senare tid upptagits igen. Projektet visar också vikten av att romska ungdomar får känna delaktighet och stolthet över vad de gör. Romska frågor på biblioteket Elvis Stan från Roma Rådet och Saul Sagnia från Idé A Drottninghög berättar om samarbetet kring romska frågor. Saul Sagnia är stadsdelsutvecklare i området Drottninghög. Han arbetar särskilt med att tillgängliggöra biblioteket som en mötesplats. Det har bland annat inneburit ett samarbete med olika romska organisationer och Romarådet i Helsingborg. Biblioteket upplåter lokalerna för möten och organisationerna får nycklar till lokalerna. Som en följd av detta började det även anordnas föreläsningstillfällen om romsk kultur och biblioteket ser till att tillhandahålla Vitboken, skolmaterial samt skrifter från Kommissionen mot Antiziganism. De lyfter även fram romska författare vilket gör att romska barn börjat låna böcker på biblioteket. Inte så vanligt annars att biblioteken tillhandahåller romska författares böcker. Romska organisationer behöver ofta draghjälp från bibliotek och andra föreningar. Minoritetserkännandets tillkomst och innebörd. Jon Pettersson berättade om minoritetserkännandets tillkomst och innebörd. Vad innebär det att vara en nationell minoritet? Inledningsvis presenterades begreppet samråd och vikten av delaktighet redan från början, att tydliggöra roller och att det blir konsekvenser av det som sägs vid samråden. Det är vanligt att samma personer går på alla samråd. Men de representativa organisationerna är inte alltid de som har rätt kompetens ibland finns den hos enskilda personer. Råd för samråd: Bjud in rätt
Sid 4 (6)
personer för rätt fråga. Det är viktigt att arvodera. I Göteborg finns utbildning i hållbara samråd genom SKL. Tydliga regler och utrymme och tid för egna romska "förmöten". Minoritetserkännandet i korta punkter Reg.prop 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige. Ratificerade Europarådets ramkonvention, antogs 1999 Trädde i kraft 2 juni år 2000. Minoritetslagstiftningen kom 2009 Nationella minoriteter har historiska eller långvariga band med Sverige - ”fanns här före sekelskiftet”. Språkligt skydd i konvention och lag. Stora skillnader mellan ramkonventionen och minoritetslagstiftningen. T.ex. med vem/vad och hur en ska samråda. Samråda betyder råda tillsammans och bestämma tillsammans. Ett återkommande problem är att parterna tolkar ordet samråd olika och vad det egentligen betyder.
Filmvisning och diskussion En film som tagits fram av Malmö Ungdomscentral med frågor och svar om romer visades. Deltagarna fick först svara på frågor som sedan diskuterades i filmen av representanter från olika romska grupper. En fråga är till exempel om alla romska kvinnor bär kjol. En mycket mångfacetterad bild av romska kulturer visades. Därefter samlades deltagarna i grupper och diskuterade vad det finns för hinder och möjligheter för romskt deltagande i kulturlivet. Hinder som diskuterades var bland annat att det är många olika romska grupper med olika kulturer och språk samt att stöd från politisk och tjänstemannaledning behövs. Möjligheter som diskuterades var bland annat: Positivt med dialogmötet – möjlighet att knyta nya kontakter, bra att Kulturrådet fått uppdrag så att frågan hamnar på agendan och samråd. Gruppdiskussion Sammanfattning nedan av diskussionen i grupperna och i en avslutande panel med Ingrid Schiöler, Anne-Marie Ekman Musik i Syd verksamhetschef palladium Malmö, Fredrik Öjbro, Kulturförvaltningen Helsingborg, Dunkers kulturhus, Nuri Selim, musiker i Svarta safirer, Viveka Sajin, brobyggare Helsingborg och Erik Åström Kulturrådet
Sid 5 (6)
Hur ser hinder för romsk delaktighet i kulturlivet ut? En fördomsfull människosyn, okunskap, det behövs ett nytt förhållningssätt och kunskapshöjande insatser. Romer är inte en homogen grupp utan samlar flera olika bakgrunder och erfarenheter, många missar mångfalden. Romer har låg status i samhället. Det handlar om vad de i etablissemanget är bekväma med. Många romer vill inte visa sin tillhörighet på grund av majoritetssamhällets fördomsfulla bild av romer. Det finns en rädsla hos romer att feltolkas, både i den egna gruppen och bland majoritetsbefolkningen. På vilka sätt kan pengar vara ett hinder? Det är ett grundläggande problem att det sällan finns finansiering eller bidrag som möter särskilda behov hos romer. Saknas särskilt organisationsmedel – förutom hos vissa kommuner och hos Länsstyrelsen. Hur brukar finansieringen se ut i samarbetsprojekt? Ofta är det de etablerade institutionerna som kan söka medlen och de romska organisationerna blir inblandade vid sidan av och får ofta agera alibi. Hur kan romska föreningar/aktörer får mer kunskap om bidrag, föreningsteknik och finns annat som de borde få inblick i? Ofta krånglig information som skulle kunna förenklas. Kan få draghjälp av etablerade institutioner samt ta hjälp av existerande och fungerande romska föreningar. På så vis skulle det också vara möjligt att hitta nya romska kulturaktörer. Övrigt Kulturen är viktig för att tillägna sig verktyg för upprättelse, stärka den egna identiteten och minska fördomar. Musiken som dörröppnare – alla får vara lika bakom sina instrument. Det uppfattas som ett bekymmer hos många institutioner hur de ska hitta samarbete med romer och romska organisationer. Viktigt att unga romer får identifiera sig med sitt språk och sin kultur samt känna stolthet över det. Även en diskussion om kvalitet fördes: Det går att diskutera kvalitet 24 timmar om dygnet utan att komma överens om vad kvalitet är men det är en viktig diskussion. Institutioner måste ställa samma krav på romska kulturutövare som de gör på andra kvalitet går före, men samtidigt behövs synliggörande och främjande.
Sid 6 (6)
Kulturinslag Dagen bjöd också på kulturinslag. Mirsad Sahiti läste romsk poesi, Patrik Norén och Lucas Pettersson framförde traditionella svenska romanivisor och Sylwester Bogelund spelade polsk-romsk musik. Avslutningsvis läste Nuri Selim en text som hans farfar skrivit.
Programmet för dagen togs fram av sakkunniga som Kulturrådet utsett för uppdraget: Mia Taikon, Erland Kaldaras, Jon Pettersson och Nuri Selim
