Hälsokunskap kurs 1

28.10.2013

HÄLSOKUNSKAP 1 Hälsokunskapens grunder Nina Westerback

SJUKDOMAR I STÖD OCH RÖRELSEORGANEN

LEKTION 10-15

Artros • Ledbrosket förstörs. • I början förkommer smärta vid belastning, senare

även då man är stilla. • Minskar ledens rörlighet. • Drabbar oftast knä- och höftlederna. • Vanligt hos äldre personer. • Behandlas med läkemedel, fysioterapi samt med

ledproteser.

Ledgångsreumatism

Osteoporos

• Drabbar ofta 55-60 åringar.

• Benmassan minskar.

• Leden inflammeras av okänd orsak. • Den sväller upp, rodnar och känns varm.

• Drabbar äldre.

• Värre på morgnarna.

• Faller man bryter man lätt ett ben.

• Behandlas med inflammationshämmande läkemedel,

• Otillräckligt med vitamin D eller kalcium,

rehabilitering samt korrigerande operationer. • Även kosten kan ha betydelse.

tobaksrökning, ålderdom, otillräcklig belastning av skelettet och hormonförändringar kan leda till osteoporos.

1

28.10.2013

Motion

Ryggsjukdomar

• Människor som motionerar regelbundet har en benmassa

• Vanligt i Finland.

som är 10 % tätare än en som inte motionerar. • En näringsrik kost påverkar bentätheten.

• Genetisk benägenhet, arbetsmiljön, ens egen

Skolios

Behandling av ryggsmärta

• Krökning av ryggraden.

• Sängläge rekommenderas inte.

• Kan ge upphov till smärta men kan också vara

• Fortsätt med dina dagliga sysslor.

symptomfri. • Blir ofta mera synlig då man växer upp. • Kan korrigeras med korsett eller operation i de svåraste fallen. • Olika längd på benen kan också leda till skolios.

• Ansträng ryggen så mycket smärtan tillåter.

kondition, sociala, ekonomiska och ålder påverkar ryggbesvären. • Var femte person över 30 lider av ryggsmärtor. • Se till att ryggmusklerna och magmusklerna är i skick och att din arbetsställning är ergonomisk.

• Uppsök fysioterapeut

Diabetes typ I • I Finland förekommer diabetes typ I mer än någon

annanstans i världen

DIABETES

• Incidensen har ökat under de senaste årtiondena

Sid 75-76

• Produktionen av insulin minskar eller avtar helt i

• Orsaken är oklar

bukspottskörteln • Sockret kan inte då transporteras från blodet till cellerna

2

28.10.2013

Diabetes typ I

Diabetes av typ 2

• Det leder till att cellerna svälter medan blodsockerhalten

• Samma symptom som vid typ 1 diabetes

stiger • Socker hittas i urinet • Man magrar, blir törstig och trött • Diabetes typ I behandlas med insulinmedicinering

• Kroppen kan inte utnyttja det insulin som produceras (mer

eller mindre än normalt) = Insulinresistens • Kallas även åldersdiabetes / vuxendiabetes • Uppkommer småningom • Fasteglukosvärde > 7 mmol/l (normalt 4-6 mmol/l) • Prevalens ca 400 000 personer i Finland. Beräknas ökas

under de kommande åren.

Diabetes av typ 2 Orsak: - Genetisk/nedärvd - 70% risk om vardera förälder har - 40% risk om ena föräldern har

- Livsstil – sockerrik diet, övervikt - Stress / sömnbrist

Följdsjukdomar Behandling Vård beroende på hur svår sjukdomen är: - Balanserad diet - Medicinering - Insulininjektioner • Målet med behandlingen är att diabetikern ska må bra och att följdsjukdomar ska förebyggas, livslängden förlängas och livskvaliteten bli bättre.

• Risken att få kranskärlssjukdom 2–4 gånger så stor som

för andra. • Diabetiker får inlagringar i kärlväggarna (ateroskleros)

lättare än andra. • Ständigt förhöjt blodsocker kan ha skadlig påverkan på

både artärer och kapillärer (de små blodkärlen). Ögon och njurar drabbas lättast av skador. Det kan leda till sämre syn och nedsatt njurfunktion. • Cirkulationsrubbningar och alltför högt blodsocker medför också nervpåverkan. Det kan bl.a. leda till fotskador och impotens. • Diabetes förkortar livet I genomsnitt med 10 år

3

28.10.2013

Metabolt syndrom • Om man diagnostiseras I tid och sköter om sin diabetes

omsorgsfullt kan man lindra och rentav förhindra eventuella följdsjukdomar • En övervikt på tjugo kilogram ökar incidensen tiofalt under en uppföljningsperiod på tio år

En anhopning av olika faktorer som ökar risken för diabetes och hjärt och kärlsjukdomar: A. Bukfetma. Midjemått: > 94 cm för män. > 88 cm för kvinnor B. Minst två av följande: Förhöjt blodtryck >130/85 Förhöjt fasteglukosvärde > 6,1 mmol/l Förhöjda fettsyror (triglycerider) fs-Trigly >1,70 Lågt HDL-kolesterol < 1,2 mmol/l för kvinnor < 1,0 mmol/l för män C. Ofta även: Gikt, sömnapne’, depression

Sexuellt överförbara sjukdomar • Klamydia, syfilis, gonorré

KÖNSSJUKDOMAR

• Hepatit B och C = virusinfektioner som leder till

inflammation i levern • HIV, herpes, papillomvirus (kondylom)

Hepatiter

Smitta

• Leverinfektioner som orsakas av olika virus.

• Oskyddat samlag

• Hepatit A är vanligast hos resenärer och smittar via mat

• Analsex – stor smittorisk pga sårbildning

och dryck. • Hepatit B smittar via blod och sex. • Hepatit C är starkt kopplat till användning av intavenösa

droger • Hepatit A- och B-smittor kan förhindras genom

vaccinering.

• Oralsex

Hepatit B och C och HIV smittar även • Under graviditet från mor till barn • Via blod

4

28.10.2013

Symptom och diagnostisering

Kondomanvändning • Bryt kondomförpackningen på mitten. Det finns en liten

• De flesta könssjukdomarna är symptomfria • Klamydia och gonorre’ kan konstateras genom urinprov

ca 1 vecka efter smittotillfället • HIV, hepatit och syfilis (kuppa) kan konstateras genom

blodprov först ca 2 månader efter smittotillfället

skåra på mitten, som är lätt att känna om det är mörkt. • Rulla sedan upp kondomen en bit, så att du vet åt vilket

håll den ska rullas på. • Personen som ska ha på kondomen ska ha stånd när

den rullas på. Om penisen har förhud, dra tillbaka den. • När du rullat på kondomen en liten bit trycker du

försiktigt ut luften längst upp i kondomen. Sen fortsätter du att rulla på kondomen ner över hela penisen ända ner till penisroten. Hela kondomen ska rullas ut, även om det blir lite ”korvigt” längst ner.

Kondomanvändning forts.

Test

• Om kvinnans vagina är torr kan vattenlösligt eller

Avgiftsfri undersökning och behandling på • hälsocentralerna • polikliniken för könssjukdomar vid Helsingfors hud- och allergisjukhus vardagar kl. 8-12 • HIVtest på AIDS-stödcentralen www.aidstukikeskus.fi Avgiftsbelagd undersökning och behandling • på privatmottagningar

silikonbaserat glidmedel användas • Efter samlaget bör du dra ut penis innan styvnaden avtagit. Håll runt kondomens ring när penis dras ut så att kondomen sitter kvar • Använd inte samma kondom två gånger eller två kondomer på en gång • Släng kondomen i en soppåse. Spola inte ner den i toaletten. En kondom rymmer cirka 7 liter vatten, och kan orsaka stopp i vattenledningarna

Hiv/aids

Hiv / Aids • Hiv-infektionen förstör kroppens immunförsvar långsamt.

• Hiv-testen togs i allmänt bruk i Finland år 1985. Med

antikroppstest som görs på vanliga blodprov konstateras hiv-infektionen senast tre månader efter den eventuella överföringen. • För långt framskridna HIV-infektionsfall kan vården kompliceras, och därför vore det viktigt att HIV-infektionen upptäcks snabbt. • Finländarnas hiv-infektioner konstaterades i genomsnitt fyra år efter infektering enligt en undersökning baserad på livstidsanalyser från år 1996 (Kansanterveys 8/1996). • > 20 % av fallen konstateras i aids-skedet nära hivinfektionens slutskede.

• En obehandlad hiv-infektion framskrider till aids-skedet

och leder till döden i medeltal inom loppet av tolv år. • Med de nya effektiva hiv-medicinerna kan den här tiden

förlängas märkbart.

5

28.10.2013

Hiv/aids

Infektionerna via sexuellt umgänge

• Av de 1 625 insjuknade som konstaterats i Finland under

drygt tjugo års tid har 324 avlidit (2003). • Av dessa har 250 avlidit i immunbrist dvs. i aids, och de

• På 1980-90-talet hade största delen av hiv smittats via

sex mellan män.

övriga i sjukdomar eller dött i olyckor. • I Finland har över hälften av hiv-fallen konstaterats hos 20–34-åringar (3000 finländare varje år

Borrelios – Lymes sjukdom yle teema 2009 Symptom • Hudfläck • Influensaliknande symptom Neuroborrelios • MS-lika symptom • Förlamningar, hjärtsvikt • Endel symptomfria • Symptomen uppkommer mer av

kroppens försvar än av bakterien • Endel symptomfria

vård • Abtibiotikabehandling genast • 3v intravenöst  månader • Kan bli symptomfri kvar i kroppen

NÄRING OCH HÄLSA Sid. 106-116

Begreppsrymd • Mat (köttbullar, social samvaro, njutning,

skapandeglädje…) • Kost (helheten du äter) • Näring eller livsmedel (ost, margarin, mjöl)

Näringsämne Den del av ett födoämne som • tillför kroppen energi • behövs för – utveckling och förökning - tillväxt (muskelmassa,ben) - att upprätthålla liv (minska sjukdomsrisken)

• Näringsämnen

- Energigivande näringsämnen Fetter, Kolhydrater, Proteiner (och alkohol) - Icke energigivande näringsämnen Vitaminer, mineraler, vatten

9

28.10.2013

Energibehov 4-14 MJ/dygn = 1000-3000 kcal/dygn Varierar beroende på - Ålder (18 år ca 11 MJ=2600 kcal/dygn) - Kroppsstorlek - Hormonförändringar - Kön - Temperatur - Fysisk aktivitet Dynamo TE1 17

Rekommenderad energifördelning • Kolhydrater 55-65 E% 17kJ/g= 4 kcal/g • Fett högst 30 E%

38kJ/g= 9 kcal/g 17kJ/g= 4 kcal/g • Alkohol högst 5 E% 29kJ/g= 7 kcal/g • Fibrer 25-35 g • Protein 10-15 E%

1kcal = 4,2kJ / 1kJ = 0,24 kcal 1MJ = 1000 kJ

Näringsämnen som skyddar mot folksjukdomar

Näringsrekommendationer

• Omättade fetter

• Tallriksmodellen

• Näringsfibrer

• Kostcirkeln

• Kalium

• Näringspyramiden

• Kalcium • C-vitamin • Fettlösliga vitaminer (A, D, E)

Allmänt om ätstörningar • Har ökat märkbart i de västerländska länderna • Finns ingen specifik orsak • Media, skönhets ideal, prestations stress och överdrivet

hälsosamma levnadsvanor kan dock vara några orsaker • Hör till de psykiska sjukdomar trots att konsekvenserna även

kan vara fysiska • Oftast flickor i puberteten • Börjar oftast omärkbart, men blir värre med tiden • Personen som lider av ätstörningar har svårt att erkänna det

Anorexi • Förvrängd kroppsbild. Ser

sig själv som fet • Viktminskning. BMI större psykiska skador

• Depression och andra psykiska besvär

• Vanligare hos kvinnor

• Kan även leda till döden

28.10.2013

Nina Westerback

65

28.10.2013

66

Spelar kosten nån roll? • Familjen kärnfrisk:

http://www.tv4.se/1.1882850/2010/10/28/sa_blev_de_familje n_karnfrisk

KORT INTRODUKTION TILL MÄNSKANS NATURLIGA FÖDA

• 0:37-5:51

11

28.10.2013

28.10.2013

67

28.10.2013

Den optimala kosten

Den optimala kosten

• Folket på

• Inuiterna

68

Kitava

28.10.2013

69

28.10.2013

70

Vad åt vi förr?

Källa: www.kostdoktorn.se

28.10.2013

Vad åt vi inte förr?

71

28.10.2013

72

Godis och skräpmat • Det här är inte riktig mat: • Godis • Limsa • Glass • Hamburgare, franskisar • Energidrycker • Saft • Bulle, kex • Färdiga snacks

12

28.10.2013

73

28.10.2013

74

28.10.2013

Varför är det dåligt då?

Betydelse har…

• Socker

• Fettet i maten

• Renad stärkelse

• Renade kolhydrater: socker, mjöl

• Dåliga fetter

• Matens näringsinnehåll • Vitaminer • Mineraler • Antioxidanter

• Salt • Tillsatser

• FÖR LITE NÄRING I NATURLIG FORM

• Omega 6/3-balansen

75

28.10.2013

76

28.10.2013

Inte bara vad, utan hur

E-koden

• Äta tillsammans

Kdlöw kfuoold djkkd lldlöotiof. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd djfk wehh! Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj. Sölfje oud9kn kwu ekk lösj. Kodo kks.

• Positiv omgivning • Sitta ner • Vila en stund efter maten, även före

Kdkl oudio kuiso lfiis oo ldl. Wiii lösj örm, kksdh lldj kwcop. Wkid öödj ocune kk pepj lvuo. Hdfj jdlfk l lerdklf kdjfjd olsll wehh. Ipwppd ekk kk owp nvlsp wiifj.

• Tugga maten • Uppskatta maten, tycka om maten • Inte äta när du är arg

Goii lwll pfuucn oud9kn ooodm wjncn3e whjk. Sölfje elölf kwu rippd lösj. Udook llfjj ooiw.

• Äta mat som är tillredd för hand, gärna nytillredd

77

28.10.2013

78

28.10.2013

Socker

Var finns sockret? Sokerin kulutus, kg/henkilö/vuosi

35

• Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker

32,6

• 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse

30

• >> totalt 48 gram socker 25

• Jämför: 5 dl cocacola: 54,5 g socker

20 kulutus

15

10

4

5

0,1

0,4

1700

1750

0 1850

2010 Tosiruoka – Riktig mat, Nina Westerback

13

28.10.2013

28.10.2013

79

Var finns sockret? • Ett glas fettfri mjölk: 10 g socker • 50 g Kelloggs Special K: 9 g socker + 29 g stärkelse • >> totalt 48 gram socker • Jämför: 5 dl cocacola: 54 g socker

DAGS ATT UPPSÖKA LÄKARE? Egenvård och hälso- och sjukvårdssystemet s.220-228

Lär dig tolka symptom

När skall man uppsöka läkare?

• Reflektera över hur du mår och vilka symptom du känner

• Feber: orsakas ofta av virusinfektion som går över av sig själv.

• Besvär som kan skötas hemma är lindriga skador, små

Vanligtvis hjälper vila och vätska. Om man har feber över en vecka eller lider av andra besvärliga symptom skall man kontakta läkare. • Hosta: man kan dricka varmt, andas vattenånga och ta hostmedicin. Om man även har hög feber, svårt att andas eller stickande smärta skall man uppsöka läkare. • Snuva: vanligtiv har man infektion i andningsvägarna och det går över med förkylningen. Om det inte går över, eller om man får snuva på våren eller sommaren ska man uppsöka läkare

infektioner, tillfällig värk eller smärta • Mediciner skall inte intas I onödan eller I orätt syfte • Därför säljs merparten av effektiva medicinerna på basis av recept som skrivits av en läkare

• Huvudvärk: det brukar hjälpa med att vila och ta en

• Urineringsbesvär: Vanligtvis går det över av sig själv. Man

värktablett. Om man har stött huvudet kraftigt eller även lider av andra symptom som kräkningar ska man uppsöka läkare. • Buksmärta: vanligtvis beror det på bakterie- eller virusinfektion I tarmen eller olämplig föda. Feber tyder vanligtis på allvarligare infektion. Om man har svåra smärtor vid högra nedre sidan av buken kan det vara blindtarmsinflammation. Då ska man uppsöka läkare

ska dricka mycket klä sig varmt. Kvinnor kan lätt lida av urinvägsinfektion (tranbärssaft kan hjälpa). Om det inte går över skall man uppsöka läkare. • Symptom I könsorganen: irritation, sveda och rodnad. Det brukar hjälpa med att skölja med varmt vatten (INTE TVÅL) och röra så lite som möjligt. Om det inte går över skall man uppsöka läkare.

14

28.10.2013

• Menstruationssmärta: unga kvinnor kan lida av häftiga

• Stukning: man kan stuka sin vrist, finger, hand eller knä.

menstruationssmärtor, det brukar lätta med åren. Regelbunden motion brukar minska smärtan. Man kan också ta värkmedicin, men om smärtan stör ditt liv eller du även har andra avvikande symptom skall du uppsöka läkare. • Sår: Små sår kan skötas hemma, men om de inte läker eller blir inflammerade skall man uppsöka läkare.

Vanligtvis hjälper det med vila och vara försiktig. Om det inte går över eller smärtan är kraftig skall man uppsöka läkare. • Psykiska problem: Hos unga människor svänger humöret lätt. Små saker kan kännas tunga. Prata med familj och vänner! Om problemen känns för stora att bära och man känner sig så nere att fritidsintressen och skolarbetet lider skall man ta kontakt med hälsovårdare, psykolog eller läkare.

Hälsovårdstjänster

FPA

• I Finland ansvarar kommunerna för invårnarnas hälso-

• FPA ansvarar för socialskyddet i Finland

och sjukvård. De kan samarbeta med andra kommuner. • På s.k. centralsjukhus erbjuds mer krävande vård. Dit ska man gå om man fått remiss eller om tillståndet är brådskande och allvarligt • Finns fem universitetssjukhus, dit remitteras de mest krävande fallen.

• Administrerar förmåner som tryggar en skälig utkomst i

Varför vakar unga?

Må bra på jobbet

• Mängden skärmtid är kopplat till sömnstörningar • Egen TV försämrar livsstilen (dator?) • >3h skärmtid /dag  sömnproblem vid 20 år

• Psykiska, fysiska och sociala faktorer har en stor

• Mediaflödet, chattande, spel, telefoner…

olika skeden i livet • Verksamhet 10 miljarder/år • 27% av socialutgifterna • 7% a BNP (GDP på engelska)

betydelse för hur vi mår på jobbet • Välorganiserat och väldimensionerat arbete känns

meningsfullt och tillräckligt utmanande

• Social press

• Möjlighet att lära sig nytt och utvecklas

• Obekväma träningstider

• Om man har för mycket arbete eller om tidspressen är för

• Snabba fysiologiska förändringar

stor känns arbetet betungande • För lätt och för lite arbete kan kännas frustrerande • Viktigt att inte belasta kroppen fel eller för mycket

15

28.10.2013

Pigga upp vardagen • Arbetsgemenskap och god atmosfär främjar hälsan och

• Ta pauser

gagnar organisationen • Mobbning på jobbet skadar hälsan och arbetsgemenskapen • Arbetskyddslagen säger att man inte får trakassera sina arbetskamratter eller utsätta dem för osakligt bemötande • Arbetsgivaren är skyldig att ingripa om det sker

• Sträck på dig

After work

Symptom på stress

• Låt musiken fly iväg med dig

• Magbesvär

• Gå ut och rör på dig

• Återkommande huvudvärk

• Slöa och lata dig • Unna dig en tupplur

• Umgås med arbetskompisar • Att älta ogjorda arbeten tär mer på krafterna än att ägna

sig åt en arbetsuppgift • Ogjorda arbeten förblir ogjorda om man bara oroar sig

över dem

• Smärta i nacke och skuldror • Snabbare puls samt sömnsvårigheter • Trötthet

• Läs en bok eller tidning

• Lindrig ångest

• Massera varandra

• Irritation • Koncentrationssvårigheter • Försämrat minne

Symptom på utmattning

Hur kan utmattning behandlas?

• Sömnlöshet

• Läkemedel hjälper inte

• Depression

• Inte ens bara vila hjälper

• Livet känns tungt

• Man behöver rekreation, stimulans och glädjeämnen

• Mår dåligt, känner olust

• Ibland kan miljöbyte behövas, samt extra näring för att

• Ständig trötthet

balansera upp binjurarna och andra hormonella obalanser

16

28.10.2013

Motion • Vila 3/4 av dagens energiförbrukning • Fysisk aktivitet 1/4

MOTION

Regelbunden träning effektiviserar kroppens syreintag

• Idrott / fysiskt tunga arbeten ökar förbrukningen

Motionens hälsoeffekter • Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och

• Lungkapaciteten ökar • Hjärtats slagvolym ökar • Nya kapillärer bildas runt musklerna • De energiproducerande mitokondrierna i muskelcellerna

ökar i antal

blodomloppet • Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och

balans • Muskelstyrka • Ledrörlighet • Stöd- och rörelseorganens kondition –

bentäthet • Viktkontroll

Kondition = • andnings- och cirkulationsorganens förmåga

att transportera energi och syre under en långvarig prestation • samt det tillhörande muskelarbetet.

17

28.10.2013

Energi ur: • Kolhydrater • Fetter • Proteiner < 5%

UKK-institutets motionskaka

Aerob kondition = • uthållighet = • andnings- och cirkulationsorganens förmåga att

Det rekommenderas att man vid sidan av vardagsmotionen avsätter 2-3 timmar per vecka för fysisk träning i syfte att upprätthålla uthålligheten och muskelstyrkan. 


Uthållighet

transportera energi och syre under en långvarig prestation.

Grunduthållighet • Jämt tempo, låg puls ((220 – ålder) x 0,5)

• Grunduthållighet

• Konditionshöjande

• Fartuthållighet

• Muskeluthållighet ökar

• Maximal uthållighet (220-ålder)

• Slagvolym ökar • Tar främst energi ut fettdepåer

18

28.10.2013

Fartuthållighet Max puls ((220-ålder) x 0,70) Förbättrar andnings- och cirkulationsorganens funktion Förbättrar kolhydratmetabolismens effektivitet, även lite fetter förbrukas Aerobt initialt, anaerobt till slut 1. Övning med variabel intensitet 2. Övning med konstant intensitet

Anaerob uthållighetsträning

30 min/dag 75% av max.puls (220 – åldern) • Rytmisk belastning av de

stora muskelgrupperna förbättrar energimetabolismen och blodcirkulationen (uthålligheten) • Raska promenader, cykling, simning, skidåkning...

Motion på olika nivåer

• Snabbhetsträning • Kroppens förmåga att motstå utmattning vid nästan

maximal prestation • Intervallträning • Träning vid mjölksyregränsen • Träning under mjölksyregränsen

Motion på olika nivåer

Motion på olika nivåer

• Lätt motion – främjar fettomsättningen. Ska pågå länge

• Maximal effektiv träning – rekommenderas bara för

och i lugn takt • Måttlig motion – förbättrar uthålligheten. Hjärtats

slagvolym ökar och kapillärnät öppnas till musklerna vilket leder till att syre- och energiintaget ökar.

personer som har en mycket god kondition. Ämnesomsättning i de snabba muskelcellerna förbättras. Intervall träning där enskilda övningar endast varar 10-60 sek.

19

28.10.2013

Maximal puls

Maximal puls

• Maxpulsen är genetiskt betingad och har stor individuell

• Maximal pulsfrekvens - högsta möjliga hjärtfrekvensen

spridning, samt att den sjunker med högre ålder. Maxpulsen säger ingenting om hur någon mår fysiskt och vilken kapacitet någon innehar, men är viktig att känna till för att kunna välja lämpliga intensitetsnivåer på träningspassen.

(ökar inte ytterligare fastän belastningen ökar) • Beräknad maximal pulsfrekvens: 220-ålder

Syreupptagningsförmåga

Styrketräning

• Lungkapaciteten ökar

• Uthållighetsstyrka

• Hjärtats slagvolym ökar

• Maximal styrka

• Nya kapillärer bildas runt musklerna

• Snabb styrka

• De energiproducerande mitokondrierna i muskelcellerna

ökar i antal

Energiförbrukning

Motion och intelligens

• Dans 250-800 kcal/timme • Skidåkning 400-1000 kcal/timme • Innebandy 35-800 kcal/timme

Motion förbättrar • Reaktionsförmågan • Koncentrationen • Logiskt tänkande • Korttidsminnet...

20

28.10.2013

Rekommendation om fysisk aktivitet i åldern 7-18 år Expertgruppen för fysisk aktivitet för barn och unga 2008 och

Grundläggande rekommendation för skolbarns fysiska aktivitet: • 7–18-åringar bör röra på sig mångsidigt och på ett

åldersanpassat sätt minst 1–2 timmar dagligen. • De bör undvika att sitta över två timmar i ett sträck. • Tiden framför tv:n eller vid datorn bör begränsas till högst

två timmar per dag ”Människan sitter sig sjuk och löper sig frisk.”

• Skolornas utmaning är att erbjuda varje elev en timme

fysisk aktivitet varje skoldag.

Aktiviteten är åldersrelaterad • Den fysiska aktiviteten minskar med åldern. • De som varit aktiva tidigare är mer sannolikt fysiskt aktiva

också senare. • Pojkar deltar mer i idrott och intensiva fysiska aktiviteter

och använder mer tid på idrott än flickor. • Med åldern blir könsskillnaden mindre och enligt vissa

undersökningar försvinner den helt. • Självkänslan och den upplevda fysiska kompetensen, det vill

säga hur duktig på idrott man känner sig, korrelerar med aktivt idrottsutövande. • Uppgiftsinriktning, (att vara motiverad av sin egen prestation och inte bryr sig om andra) korrelerar med aktivt idrottsutövande. • Övervikt hos unga korrelerar med fysisk passivitet

Rekommenderad fysisk aktivitet

Faktorer som förutspår fysisk aktivitet i vuxen ålder: • Aktivt idrottande och fysisk aktivitet i allmänhet • Idrott med hög intensitet • Deltagande i organiserad idrott, tävlingsidrott och toppidrott • Utövande av uthållighetsidrott under ungdomsåren • God kondition, god hälsa, god skolframgång, gott betyg i

gymnastik • Tillfredsställelse med den egna konditionen prestationsförmågan

och färdigheten.

21

28.10.2013

• Om föräldrarna har hög socioekonomisk ställning är det

sannolikt att barnen utövar idrott. (högt utbildade föräldrar rör själva på sig) • Kompisars och syskons aktivitet och stöd inverkar positivt på den ungas fysiska aktivitet. • De som är bra i skolan motionerar mer än de som är sämre. • Gymnasieelever motionerar mer än yrkesskolelever • Skolelever motionerar mer under vår och sommar än under höst och vinter • Ungdomar på glesbygden deltar mindre i idrottsföreningsverksamhet

Intensiv fysisk aktivitet • För unga utgörs den intensiva aktiviteten oftast av

idrottsutövande på egen hand eller i en idrottsförening. • Den ungas vardag innehåller endast sällan situationer där

pulsen stiger ordentligt. • Därför är det viktigt att var och en senast i ungdomsåren

hittar en idrottshobby som innehåller tillräckligt mycket intensiv aktivitet.

22