Hot och våld i arbetslivet

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, Utvecklingspsykologi
Share Embed Donate


Short Description

Download Hot och våld i arbetslivet...

Description

Hot och våld i arbetslivet

1

2 © 2015 AKADEMIKERFÖRBUNDET SSR FOTO SID 1, 2, 4, 6, 8, 10, 13, 16, 20: STOCK.XCHANGE. SID 10, 22: COLOURBOX. TRYCK: KST INFOSERVICE, KALMAR, FEBRUARI 2015

INNEHÅLL

Ingen ska behöva stå ut med hot eller våld i sitt arbete Vad är hot och våld? / Hot och kränkningar i sociala medier / Följderna av hot och våld

4

Arbetsgivarens ansvar Undersök och förebygg riskerna / Säkerhetsrutiner / Åtgärder vid hot och våld – minimera skadeverkningarna / Åtgärder vid en akut våldshändelse / Överväg skyddade personuppgifter

10

Polisanmälan och rättegång

18

Arbetsmiljöverkets föreskrift om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)

20

Var får jag mer information?

23 3



3

INGEN SKA BEHÖVA STÅ UT MED HOT ELLER VÅLD I SITT ARBETE

4

Hot och våld i arbetslivet finns i många skepnader. En kniv som gör ett hastigt skär genom luften. En hatisk kommentar på Facebook. En aggressiv klient som skriker att hen vet exakt vilken skola dina barn går i.

Många av Akademikerförbundet SSR:s medlemmar arbetar i yrken där hot och våld är en del av vardagen. Att motverka detta är en mycket viktig fråga för för­ bundet. Målet är att ingen ska behöva utstå hot eller våld i sitt arbete. Hot och våld är en allvarlig arbetsmiljö­ fråga. Genom kunskap, delaktighet och krav på konkreta åtgärder kan vi minska hotet och våldet på arbetsplatserna. Professionellt arbete med utsatta männ­ iskor kräver en trygg och säker arbets­ miljö. Det är nödvändigt med utbildning, dokumenterade säkerhetsrutiner och förebyggande insatser, men också stöd och ett bra omhändertagande av perso­ nal som drabbas. Om något trots allt händer är det viktigt att händelserna anmäls till Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och till polisen. Det ska finnas rutiner för detta. Det finns anledning att anta att många händelser med hot och våld i arbetslivet inte anmäls. Särskilt när

det gäller sociala medier finns skäl att tro mörkertalet är stort. Det finns en tendens att ta lättare på hot och trakas­ serier på sociala medier. Det är viktigt att anmäla om du utsätts för hot eller våld. Annars finns en risk att mängder av reaktioner och symptom aldrig kommer fram i någon allmän statistik. Rättvisande och hel­ täckande statistik behövs för effektiva åtgärder och uppföljning. Akademikerförbundet SSR ställer krav på att arbetsgivarna mer aktivt arbetar för att skapa trygga och säkra arbetsplatser. Vi accepterar inga besparingar på personalens säkerhet. Förbundet är hela tiden engagerat i att motverka fysiskt och psykiskt våld i arbetslivet. Ökad kunskap för att minska riskerna Med den här skriften vill vi bidra till ökad kunskap och diskussion inom området och bidra till att hot och våld minskar på

5

arbetsplatserna. De regler och råd som beskrivs är användbara vid hot och tra­ kasserier både i den fysiska verkligheten, via e-post och på sociala medier. För hot, trakasserier och kränkningar på sociala medier gäller samma lagar och regler som i samhället i övrigt. Skriften vänder sig till både anställda och arbetsgivare inom framför allt socialt arbete, institutionsvård, psykiatri, omsorg, rättsväsende samt Arbets­ förmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan. God arbetsmiljö är grunden En trygg och god arbetsmiljö är grunden för en bra och effektiv verksamhet. God arbetsmiljö, med allt vad det innebär, är en nödvändig grund för säkerheten. Arbetsgivarna har ansvaret för att förebygga riskerna för hot och våld på arbetsplatserna. Våra erfarenheter visar att utbild­ ning skapar trygghet på jobbet. De som är utbildade vet oftare hur de ska agera, har dokumenterade rutiner och upplever oftare att säkerheten är ett tillräckligt prioriterat område. Vi tror att arbetsgivare som utbildar sin personal också bryr sig om säkerhetsfrågorna. Arbetet för att angripa problemet med hot och våld i arbetslivet måste präglas av en helhetssyn och omfatta alla delar av verksamheten. Det krävs utbildning och en medvetenhet om problematiken hos alla inblandade. Vi vill med denna skrift bidra till ett bättre förebyggande arbete, ökad säker­ het och ett bättre omhändertagande till dem som drabbats av hot och våld i sin yrkesutövning. 6 6

7

Vad är hot och våld? Det finns ingen enhetlig definition av begreppen hot och våld. I skriften Hot och våld inom vård och omsorg från Arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting, definieras begreppet hot så här: ”Med hot menas muntliga hotelser om fysiskt våld eller skadegörelse. Dessa hot kan vara riktade mot vårdgivare eller mot individen själv, till exempel hot om självmord. Obscena eller aggres­ siva gester, icke önskvärda sexuella närmanden och anspelningar, skymford och nedsättande personangrepp är andra exempel på hot. Ett uppträdande med bristande respekt för en annan person kan också uppfattas som hotande. En ständig rädsla för att något obehagligt eller farligt ska inträffa kan öka vårdgivarens sårbarhet och rädslan i sig kan därmed upplevas som ett kontinuerligt underliggande hot”.

8

Våld beskrivs så här: ”Våld kan definieras som en aggressiv handling, vilken leder till fysisk eller psykisk skada hos en annan människa. Exempel på sådana handlingar är att bita, klösa, riva, nypa, knuffa eller hålla fast. Allvarliga skador kan uppstå vid grövre våld, t.ex. fysiskt angrepp och överfall med slag, sparkar eller vapen. Vad som upplevs som hot eller som våld varierar och går inte alltid att särskilja.”

Vilka gärningar som utgör brott som till exempel misshandel, olaga hot, ofre­ dande framgår av brottsbalkens olika bestämmelser.

Hot och kränkningar i sociala medier Som tidigare beskrivits arbetar många av förbundets medlemmar i yrken där hot och våld förekommer och det sker även på sociala medier. Det är viktigt att arbetsgivaren tar med risken för hot och kränkningar via sociala medier i arbetet för att skapa trygga och säkra arbetsplatser. Rent juridiskt finns det inget brott som heter ”näthat” eller ”nättrakasse­ rier”. Däremot finns andra brottsrubrice­

ringar som kan vara tillämpliga. Det kan till exempel vara förtal, ofredande och olaga hot. Att något som skrivs i en blogg eller på Twitter kan upplevas som elakt betyder inte att det automatiskt ska bedömas som ett brott. Samma lagar och regler gäller för hot, trakasserier och kränkningar på sociala medier som i samhället i övrigt.

Följderna av hot och våld Följderna för den som drabbats varierar givetvis, beroende på vad som inträffat och på individens förmåga att hantera det inträffade. Snabb och bra hjälp från omgivningen, i första hand på arbetsplat­ sen, har en positiv inverkan på individens möjligheter att klara det inträffade så bra som möjligt. Den som blivit utsatt för hot eller våld kan reagera med chock, stress och andra välkända reaktioner på krissituationer. Vid våld kan givetvis alla typer av fysiska skador finnas med. Långsiktiga konse­ kvenser är en del av bilden med exem­ pelvis olika posttraumatiska symptom. Livet kan förändras drastiskt för den som utsätts för hot eller våld. Det kan

till och med leda till att man måste byta yrke. Ofta glöms det bort att även den drabbades anhöriga påverkas. Arbets­ platsen påverkas också negativt. Det är inte effektivt att bedriva verk­ samhet i en arbetsmiljö som präglas av hot och våld, vilket blir följden om inte arbetsgivaren hanterar situationen på ett bra sätt. Självklart strider det också mot Arbetsmiljölagen och de krav som Akademikerförbundet SSR ställer. Det är viktigt att arbetsgivare synlig­ gör hur hot och våld påverkar verksam­ heten i stort. En korrekt hantering av frågorna motverkar mänskligt lidande, medför ekonomiska besparingar och ger totalt sett en bättre verksamhet.

9

ARBETSGIVARENS ANSVAR

10

Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret. Arbetsgivaren är skyldig att planera, genomföra och följa upp arbetet för en god arbetsmiljö. De anställda ska medverka i arbetsmiljöarbetet.

Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetsta­ gare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) och Arbetsmiljöverkets olika föreskrifter anger närmare vilka krav som ställs. Det är viktigt att de anställda samarbetar med arbetsgivaren kring säkerhetsfrågorna, till exempel genom att informera om brister och risker som de ser. Skyddsombuden har en nyckelroll i skyddsarbetet, som regleras i Arbets­ miljölagen. Det övergripande ansvaret för arbets­ miljön har en bolagsstyrelse, kommuneller landstingsfullmäktige respektive generaldirektören för ett statligt verk eller myndighet. Dessa kan fördela vissa uppgifter till andra i organisationen. När det gäller kommuner och landsting är det fullmäktiges uppgift att fastställa arbetsmiljöpolicy, fördela arbetsmiljöuppgifter till nämnderna och följa upp nämndernas arbete. Den verksamhetsansvariga nämnden har oftast ansvaret för att uppfylla arbetsmiljölagens krav. Ansvaret har normalt delegerats till förvaltningsche­

fen som i sin tur kan ha befogenhet att fördela arbetsmiljöuppgifter längre ut i organisationen. Inom privat verksamhet är det ofta VD som har det övergripande personal­ ansvaret och som fördelar arbetsmiljö­ uppgifter inom organisationen. Arbetsmiljöuppgifter fördelas på per­ soner som företräder arbetsgivaren, det vill säga personer med chefsbefattning och som leder och fördelar arbetet. Che­ ferna ska ha kunskap och befogenhet att fatta beslut, men också resurser för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter. När arbetsmiljöuppgifter delegeras ska det vara tydligt vad uppdraget innebär, vilket ansvar som medföljer och vilka resurser som finns för genomförandet. På större arbetsplatser kan arbetsmil­ jöuppgifterna vara fastlagd i delega­ tionsordningar, arbetsbeskrivningar eller liknande. Det är viktigt att alla medarbetare på en arbetsplats vet vem som har ansvaret för arbetsmiljöfrågorna. Alla på arbets­ platsen ska veta vem som har rätt att fatta beslut när det gäller att förbygga ohälsa och olycksfall.

11

Undersök och förebygg riskerna Arbetsgivare som bedriver verksamhet där det kan finnas risk för hot och våld är skyldiga att förebygga riskerna. Det regleras särskilt i Arbetsmiljöverkets föreskrift om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2). Det är arbetsgivaren som ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet och vidta de åtgärder som krävs. Arbetet ska ordnas så att risk för våld och hot så långt det är möjligt förebyggs. Arbetsgivaren ska kartlägga riskerna för hot och våld och ta fram rutiner för att hålla en hög säkerhetsnivå. Det är arbetsgivaren, vanligen chefen, som ansvarar för inventeringen. De anställda bör medverka. Kartläggningarna och rutinerna ska kontinuerligt ses över, så att de alltid är

aktuella. Det ska också finnas en plan för vad som ska göras när något har inträffat. Dessutom är det viktigt att kontinuerligt utbilda personalen i säker­ hetsrutinerna. Erfarenhet och forskning visar att förbättrade rutiner, planer och utbildning har en avgörande förebyg­ gande effekt. Det är också grunden för bästa möjliga omhändertagande när något har inträffat. Det är arbetsgivarens ansvar att vidta de åtgärder som krävs för få en säker och bra arbetsmiljö för de anställda. Den kan till exempel vara att genomföra ombyggnader ifall säkerheten så kräver. Att hänvisa till brist på pengar duger aldrig som argument när det gäller att minimera risken för hot och våld i arbetslivet.

EXEMPEL PÅ FRÅGOR I EN KARTLÄGGNING Frågorna bygger på Arbetsmiljöverkets stödmaterial. ●● Var

finns riskerna för hot och våld finns på arbetsplatsen? ●● Finns förhöjda risker i särskilda situationer eller på vissa platser? ●● Känner alla anställda, även nyan­ ställda, till riskerna? ●● Vet alla anställda hur de bör agera i en hot- eller våldssituation? ●● Har alla anställda fått tillräcklig utbildning för att kunna arbeta säkert och tryggt?

12

●● Är

arbetsplatsen utformad och utrus­ tad så att hot- eller våldssituationer kan undvikas? ●● Går det att få snabb hjälp vid en hotsituation? ●● Finns larm och fastställda rutiner för hur larmsituationer ska hanteras? ●● Kan de anställda rutinerna och vet hur de ska använda dem? ●● Övar personalen med jämna mel­ lanrum på hur vad som ska göras när ett larm utlöses?

13

●● Underhåller

och kontrollerar ni larmen kontinuerligt? ●● Hur hanteras information om de anställda på olika hemsidor? ●● Vilka risker finns när de anställda syns i sociala medier? ●● Vilka rutiner finns för att kontakta internetleverantören för åtgärder vid hot och kränkningar på nätet? ●● Förekommer ensamarbete och finns i så fall särskilda risker i samband med detta?

●● Gör

arbetsgivaren löpande förteck­ ning över händelser rörande hot och våld? ●● Utreder arbetsgivaren dessa händelser? ●● Anmäler ni allvarligare olycksfall till Arbetsmiljöverket? ●● Vet ni vilken form av fysisk och psykisk hjälp eller socialt stöd som ska ges för att undvika eller lindra skador? ●● Finns särskild professionell hjälp att tillgå, till exempel företagshälsovård?

Säkerhetsrutiner A och O i säkerhetsarbetet är att förebygga att något händer. Ett led i det arbetet är att se till att det finns särskilda säkerhetsrutiner om arbetet innebär risker för hot eller våld. De ska hållas aktuella och följas upp regelbundet. Alla som riskerar att utsättas för hot eller våld ska känna till rutinerna.

EXEMPEL PÅ RUTINER Här ges några exempel på vad rutinerna kan innehålla, utifrån Arbetsmiljöverkets rekommendationer: ●● Förbered

fördelning av arbets­ uppgifter i en krissituation. ●● Fastställ och dokumentera vem som ska göra vad. ●● Notera viktiga namn och telefon­ nummer. ●● Utforma lämpliga checkslistor för arbetsplatsen. ●● Framhåll att arbetstagare inte får ta personliga risker vid våld eller hotsituationer.

14

●● Rutiner

för meddelande när arbets­ tagare lämnar arbetsplatsen. ●● Telefonnummer till person som arbetstagaren önskar ska kontaktas om något händer. ●● Se regelbundet över säkerhets­ rutinerna och kontrollera att de följs.

Åtgärder vid hot och våld – minimera skadeverkningarna Alla anställda måste känna till rutinerna. De ska vara väl utbildade, ha bra stöd och en vettig arbetssituation. Att veta vad som ska göras när en hot- eller våldssituation inträffar bidrar till att förebygga skador.

TIPS PÅ ÅTGÄRDER Bygger delvis på Arbetsmiljöverkets rekommendationer. ●● Lämna

ingen ensam som utsatts för eller bevittnat hot och våld. ●● Arbetsledningen måste engagera sig och visa sympati. ●● Medicinskt omhändertagande och psykosocialt stöd ska sättas in snab­ bast möjligt. ●● Överväg om den som drabbats ska ansöka om skyddade personuppgif­ ter genom sekretessmarkering (se sidan 18) ●● Följ upp händelsen noga för att han­ tera fördröjda reaktioner, förebygga stress tillexempel vid rättegång eller när en kollega råkar ut för en liknande situation. ●● Stöd från arbetskamrater till den som blivit utsatt, även med praktiska avgöranden. ●● Informera övriga medarbetare, motverka ryktesspridning. ●● Arbetsgivaren ska, i samråd med skyddsombudet, anmäla allvarliga tillbud till både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Anmälan till båda myndigheter kan göras på www.anmalarbetsskada.se.

●● Arbetsskada

ska anmälas till försäk­ ringskassan. ●● Se till att polisanmälan görs ●●Juridisk uppbackning vid polisförhör och rättegång samt ett intensifierat psykologiskt stöd. ●● Hot och kränkningar i sociala medier ska dokumenteras på ett sådant sätt att polisen vid eventuell förundersök­ ning kan spåra från vilken dator och profil de skickats. ●● Se till att hotfulla eller kränkande uppgifter som lagts ut i sociala medier tas bort så snart som möjligt utan att spårbarheten går förlorad. Det finns metoder för att komma åt även uppgifter som är publicerade på webbsidor utanför den egna organisationens kontroll, se Data­ inspektionens sajt www.kränkt.se. ●● Uppdatera säkerhetsrutiner och risk­ bedömningar utifrån det som hänt. ●● Utred händelsen noga. ●● Hantera rädsla och skuldkänslor hos alla inblandade. ●● Uppmärksamma anhöriga och deras behov.

15

Åtgärder vid en akut våldshändelse Om en akut våldshändelse inträffar, trots förebyggande insatser, är det naturligtvis av största vikt att de anställda vet vad som ska göras. Det viktigaste är att säkerhetsruti­ nerna och den beredskapsplan som upprättats träder i funktion omedelbart. Omedel­ bar hjälp ska sättas in av arbetsledning och arbetskamrater.

TIPS PÅ ÅTGÄRDER Bygger på Arbetsmiljöverkets rekommendationer. ●● Ta

hand om dem som drabbats, ge stöd och ställ upp för samtal. ●● Se till att anhöriga kontaktas. ●● Se till att drabbade får vård. Följ med till sjukhus och stanna tills den drab­ bade tagits om hand. ●● Besök den skadade på sjukhuset så snart som möjligt. ●● Ordna sällskap vid hemfärd och hemkomst. ●● Se till att polisanmälan görs. ●● Vid allvarliga tillbud kontakta ome­ delbart Arbetsmiljöverket ●● Informera övriga arbetstagare så snabbt som möjligt. ●● Använd företagshälsovården för genomgång av händelsen. ●● Se till att var och en som blivit berörd av händelsen får möjlighet att tala om den. ●● Stöd en snabb återgång i arbete. Underlätta fortsatt delaktighet i

16

arbetsgemenskapen. möjlighet till avlastning under en tid. ●● Uppföljningssamtal inom en vecka för att ta reda på om det finns behov av ytterligare hjälp. ●● Ytterligare uppföljning inom tre månader för att ta reda på om problem kvarstår. ●● Följ noga sjukfrånvaron hos de drabbade. ●● Bedöm om ytterligare uppföljnings­ samtal eller behandling behövs. ●● Vid eventuell rättegång ge den drab­ bade stöd i form av sällskap. ●● Biträd vid behov den drabbade arbetstagaren med framställning till domstol med begäran om att åtalad lämnar rättssalen medan arbetstaga­ ren hörs som målsägande eller vittne. ●● Ge

Överväg skyddade person­uppgifter När en anställd utsatts för hot eller våld är det ofta nödvändigt att skydda den enskildes personuppgifter. Den som är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan begära skyddade personuppgifter genom sekretessmarkering hos Skatte­ verket. Sekretessmarkering gör det svårare för andra att ta del av en persons per­ sonuppgifter i folkbokföringsregistret. En markering för särskild sekretesspröv­

ning införs då i folkbokföringsdatabasen. Det är en varningssignal, så att en noggrann prövning görs innan några uppgifter lämnas ut. En sekretessmarkering innebär dock ingen absolut sekretess, utan vid en begäran om utlämnande av personupp­ gifter görs det en självständig sekretess­ bedömning. Läs mer på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se.

17

POLISANMÄLAN OCH RÄTTEGÅNG

Alla tillbud eller händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas. Allvarligare tillbud eller händelser med våld eller hot om våld ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan och polisen. Vi tycker att arbetsgivaren ska göra polisanmälan efter samråd med den drabbade och skyddsombudet. Det kan finnas ett motstånd mot polisanmälan hos den som utsatts för hot. Det kan bero på att situationen inte uppfattas som allvarlig. Hotet kan utta­ lats i så förtäckta ordalag att arbetstaga­ ren tror att en anmälan inte kommer att leda till åtal. Risken att förringa hot och kränkningar är större i sociala medier, eftersom acceptansen för påhopp och hårda ord är större där. Motståndet kan också bero på rädsla för repressalier. Det är viktigt att polisanmäla om en anställd utsätts för hot eller våld i tjäns­ ten. Hela samhället har ett intresse av att brott anmäls och att ansvar utkrävs

18

18

av gärningspersonen. Arbetsgivaren ska göra polisanmälan, men det är den som blivit utsatt för brottet som är målsä­ gande. Arbetsgivaren har ansvar för att få fram nödvändig information och göra polisanmälan efter samråd med den som drabbats. Akademikerförbundet SSR anser att den anställde ska ha rätt till juridiskt stöd vid polisförhör och rättegång. Om den anställde inte beviljas målsägande­ biträde av tingsrätten ska arbetsgivaren bekosta juridiskt stöd, anser Akademi­ kerförbundet SSR. Alltför ofta får den som utsatts för hot eller våld vara ensam vid polisförhö­ ren. Målsägandebiträdet ska säkra att förhöret blir balanserat och att alla frå­ geställningar blir belysta. Hen ska sedan gå igenom förhörsprotokollen med målsäganden och begära eventuella kompletteringar. Skulle förundersökningen läggas ner utan att åtal väcks kan målsägan­

debiträdet begära överprövning av åklagarens beslut. Lyckas det återupptas förundersökningen. Vid en rättegång kan målsägandebiträdet bidra till att avleda gärningsmannens fokus från den utsatte tjänstemannen. Det är lämpligt att tala med åklagaren om önskemålen om ett målsägandebiträde, men frågan avgörs

av tingsrätten. Målsägandebiträdet, eller en annan advokat, blir sedan den som hjälper till och driver skadeståndstalan vid sidan av åklagarens åtal. Utöver det juridiska biträdet är det självklart viktigt med stöd och sällskap från arbetsledare, facklig representant och arbetskamrater.

EXEMPEL PÅ RUTINER VID ANMÄLAN OCH RÄTTEGÅNG ●● Polisanmälan

ska alltid göras när någon blivit utsatt för hot eller våld ●● Arbetsledaren polisanmäler efter samråd med den drabbade ●● I anmälan uppges arbetsplatsens adress och telefonnummer – ange inga hemadresser eller privata telefonnummer!

●● Arbetsledaren

är alltid med vid rättegång. ●● Fyll genast i arbetsskadeanmälan till Försäkringskassan och tillbudsan­ mälan till Arbetsmiljöverket. De båda anmälningarna görs enklast samtidigt på www.anmalarbetsskada.se.

19



19

FÖRESKRIFTERNA

20

Arbetar­skydds­styrelsens kungörelse med föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön Beslutad den 14 januari 1993

Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 § arbetsmiljö­förordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Riskförebyggande åtgärder 2 § Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen. Bestämmelser om anlitande av minderåriga till arbete där våldsrisker kan förekomma finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1990:19) med föreskrifter om anlitande av minderåriga i arbetslivet. 3 § Arbetet skall ordnas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs. Särskilda säkerhetsrutiner skall finnas för arbete som kan medföra risk för våld eller hot om våld. Rutinerna skall hållas aktuella och följas upp fortlöpande. Rutinerna skall vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna. 4 § Arbetstagarna skall ha tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet. 5 § Vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld skall arbetstagarna få särskilt stöd och handledning. 6 § Arbetsplatser skall placeras, utformas och utrustas så att risk för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.

Arbetsgivaren skall se till att - det finns larmutrustning där så krävs för säkerheten - det finns fastställda rutiner för vem som skall ta emot larm och för åtgärder som skall vidtas när larm utlösts - övning av säkerhetsrutiner och åtgärder vid larm genomförs regelbundet - larmutrustning underhålls och kontrolleras - det finns andra tekniska hjälpmedel om det behövs. 8 § Innebär en arbetsuppgift påtaglig risk för våld eller hot om våld får den inte utföras som ensamarbete. 9 § Värdetransporter skall organiseras och utföras så att arbetstagarna har betryggande säkerhet. Uppföljande åtgärder m.m. 10 § Tillbud och händelser med våld eller hot om våld skall dokumenteras och utredas. 11 § Arbetstagare som utsatts för våld eller hot om våld skall snabbt få hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta. Ikraftträdande Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli 1993. Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 19831) beträffande våldsrisker i arbetsmiljön.

7 § Arbetstagarna skall ha möjlighet att kalla på snabb hjälp vid en vålds- eller hotsituation.

21



21

22

Var får jag mer information? Akademikerförbundet SSR www.akademssr.se SSR Direkt ger råd i arbetsmiljöfrågor på 08-617 44 71, [email protected] Chef Direkt ger råd till chefer på 08-617 44 99, [email protected] Arbetsmiljöverket www.av.se På hemsidan finns föreskrifter, allmänna råd, checklistor, broschyrer etc. Hot på jobbet www.hotpajobbet.se Vänder sig till tjänstemän inom staten. Framtagen av Partsrådet och Brottsförebyggande rådet. Partsrådet är en ideell förening med Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O, Saco-S och Seko som medlemmar. Suntarbetsliv www.suntliv.nu En hemsida om arbetsmiljöfrågor, för kommuner och landsting. Suntarbetsliv – parter för prevention är Akademikerförbundet SSR, Kommunal, Sveriges Läkarförbund, Akademikeralliansen, Lärarförbundet, Lärarnas Riskförbund, Vision, Ledarna, Fysioterapeuterna, Vårdförbundet i samverkan med Sveriges kommuner och landsting samt Pacta. Prevent www.prevent.se Drivs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK och arbetar med arbetsmiljöfrågor.

23

Akademikerförbundet SSR är Sveriges ledande samhällsvetar­ förbund. Vi driver frågorna som är viktiga för dig – från utbildning och forskning till arbetsmarknad och anställningsvillkor. Hos oss finns inga ”typiska” medlemmar. Du hittar oss i offentlig såväl som privat sektor, vi är egenföretagare och sitter på chefsposter. Vi är beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare, personalvetare, socionomer och andra samhällsvetare. Det som förenar våra 65 000 medlemmar är att vi alla är akademiker som strävar efter ett samhälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar och värderar akademisk kompetens. Som förbund är vi partipolitiskt obundet, men vi tvekar inte att ta ställning i frågor som rör våra medlemmar och deras arbetsvillkor. Vi finns på hela arbetsmarknaden och är varken bundna till någon speciell sektor eller någon särskild arbetsgivare. Just därför kan vi ge dig stöd genom hela ditt yrkesliv, oavsett vilken väg du väljer att ta. Vi finns där du finns och arbetar på alla fronter för att stärka dina möjligheter till karriär och professionell yrkesutövning. Är du inte medlem än? Välkommen in på akademssr.se.

Akademikerförbundet SSR Box 12800, 112 96 Stockholm 08-617 44 00, akademssr.se

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF