Hårprov i körkortsärenden
Short Description
Download Hårprov i körkortsärenden...
Description
SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013
Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping
Hårprov i körkortsärenden Kerstin Käll, Beroendekliniken Robert Kronstrand, RMV Ingrid Nyström, RMV
Körkortsintyg
Efter: Drograttfylleri Andra narkotikabrott Transportstyrelsen kräver in läkarintyg om tillförlitlighet. Drogfriheten skall styrkas med urinprover
Körkortsintyg
Praxis tidigare: 2 urinprover med minst tre månaders intervall. Det brukar inkrävas minst tre intyg under en period av 1,5 år Fler intyg om positiva prover dyker upp Alla kollas även för alkoholmarkörer I intyget ska också bedömas om beroende eller missbruk föreligger
Hårprovsstudien
Kan hårprov ersätta urinproverna? Används redan i andra länder: Tyskland, Italien, Frankrike Provtagningen okomplicerad, mindre kränkande Svårare att manipulera Mer heltäckande tidsmässigt
Frågeställningar
Ger hårprov mer information är urinprov? Missas något drogintag som skulle fångas i urinprovet? Hur är acceptansen bland patienterna? Andra praktiska problem?
Metod
Under ett år ombads alla som önskade körkortsintyg att förutom urinprov även lämna hårprov vid det avslutande läkarbesöket. Håret skulle då vara minst 3 cm i nacken vid detta tillfälle. Den som ej kunde tänka sig lämna hårprov hänvisades till annan mottagning för sitt intyg.
Så här går det till: 3 sådana tussar tas från nacken
Om hår
Huvudhåret växer med ungefär 1 cm i månaden Genom sekvensanalys kan man få en ”drogkalender” Drogmolekylerna binder sig till melaninet – ju mera grått hår desto svårare att spåra
Analysmetoder
Hårprov: LC-Ms-MS för 20 analyter inom opiater, opioider, amfetaminer, kokain och bensodiazepiner. För cannabis används GC-MS. Verifikation på segment med Gc-MS eller LC-MS-MS Urinprov: immunokemisk screening och verifikation med GC-MS eller LC-MS
Resultat
99 hårprover från 84 patienter samlades in. Dessa jämfördes med vardera två urinprover som togs med i medeltal 61 dagars mellanrum. 73 hårprover visade samma negativa resultat som urinproverna
Resultat
Av positiva resultat visade Två identiska resultat (en kodein och en tramadol). I urinproven fanns ingen illegal narkotika medan hårproven påvisade cannabis, amfetamin och kokain vid totalt sju tillfällen.
Resultat
Narkotikaklassade läkemedel: Tramadol: 13 i hår 1 i urin (screeningmetod saknas för urin) Bensodiazepiner: 6 i urin ingen i hår (oxazepam & alprazolam analyseras ej i hår, nordazepam hittades under cut off)
Erfarenheter och slutsatser
Hårprovet fångar mer illegal narkotika men missar en del narkotikaklassade läkemedel. Tröskelvärden kan behöva justeras. Acceptansen god, men vissa unga män irriteras över att tvingas låta håret växa ut. Troligen preventiv effekt – upptäcktsrisken uppfattas som större
D-amfetamins effekt på körförmåga före och efter sömndeprivation
Per Woxler, Robert Kronstrand RMV, Hjälmdahl m.fl TFI
18 st friska försökspersoner i körsimulator Doser: 0, 10 och 40 mg d-amf. Före och efter sömndeprivation Dubbelblind, placebo Samarbetsprojekt med Trafikforskningsinstitutet och Rättskem. Publicerad i Psychopharmacology online maj 2012
Resultat
Viss positiv effekt på en körvariabel på 10 mg. Ingen förbättring av den högre dosen. Sömnigheten pga sömndeprivationen påverkades ej av amfetamin oavsett dos.
Pågående, ej slutförda projekt Beroendekliniken Linköping
Bensodiazepiner
sjuksköterskan Ingrid Olsson, psykolog Tomas Trygg
Undersökning av kognitiva, exekutiva, personlighetsmässiga och sociala effekter av långvarigt bruk/missbruk av bensodiazepinpreparat. Före, under och efter utsättning Antal inkluderade hittills: 5
Kartläggning av effekter av samtalsbehandling MD, socialsekr. Kjell Johansson
Instrument: AUDIT, DUDIT + enkät, journalgenomgång Uppföljning efter 6 och 12 månader Inkluderade patienter: 72 st Aktivt avböjt: 10 st Sammanställning beräknas vara klar innan sommaren 2014
Utredning och behandling av personer med ADHD och samsjuklighet Beroende/missbruk psykolog Tomas Trygg, dr Per Woxler - RMV
Öppen randomiserad, ej placebokontrollerad Inkluderade: 52 patienter 2002-2009 Frågeställningar (bl.a.): 1. Kan man genom omfattande NP utredning finna objektiva mått för ADHD 2. Hitta objektiva mått för dosoptimering
View more...
Comments