i en skild bilaga

1 (4)

5.6.2012

BILAGA: Nya akademiprofessorer för perioden 2013–2017 Lauri Aaltonen är akademiprofessor vid Helsingfors universitet och ledare för Finlands Akademis spetsforskningsenhet för cancergenetisk forskning. Han betraktas som en av världens ledande forskare inom cancergenetik och är respekterad bland sina internationella kolleger. Den forskningsplan han gjort upp för sin tredje period som akademiprofessor anses representera den absoluta internationella toppen på området. Aaltonen vill främja behandlingen och förebyggandet av cancersjukdomar. Arbetet innefattar dels undersökning, dataanalys och modellering av hur arvslinjen och somatiska mutationer bidrar till cancerns uppkomst och spridning, dels också nyttiggörande av forskningsresultaten i olika medicinska tillämpningar samt forskarutbildning. Den fortgående snabba utvecklingen inom genetisk teknologi medför stora utmaningar såväl för det experimentella arbetet som för databehandlingen, modelleringen och de statistiska vetenskaperna. Aaltonens forskargrupp anses ha utmärkta förutsättningar att delta i den internationella utvecklingen på alla dessa delområden. Resultaten förväntas ge betydande nytta åt det finländska samhället. Yrjö Helariutta är professor i växternas utvecklingsbiologi och forskningschef för Helsingfors universitets biotekniska institut. Hans forskningsområden är växtbiologi, utvecklingsbiologi och fysiologi, ärftlighetsforskning samt cell- och molekylärbiologi. Helariutta och hans forskargrupp fokuserar sin forskning på utvecklingen i växternas vaskulära vävnader. De undersöker vilka gener som reglerar vedtillväxten i trädets stam. Gruppen modellerar den komplicerade processen genom att studera hur backtravens rotsystem utvecklas. Helariuttas forskargrupp har starkt bidragit till att backtravens rotutveckling idag ses som en central modell för växternas organogenes. Under sin period som akademiprofessor forskar Helariutta kring cytokininets roll i regleringen av trädets vedproduktion. Forskningen koncentrerar sig dels på hur tillväxthormonet cytokinin reglerar vedproduktionen, dels på hur cytokininet och andra tillväxtreglerare rör sig från en cell till en annan i syfte att styra denna process. Som modellorganismer använder man förutom backtrav också björk och poppel. Resultaten kommer att utöka vår kunskap om de mekanismer som reglerar den individuella utvecklingen samtidigt som de tillför ny kunskap för både skogs- och träförädlingen. Helariuttas forskning ingår i programmet EfFibre som genomförs av Metsäklusteri Oy, ett av de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation. Inom skogssektorn representerar programmet en alldeles ny infallsvinkel. Jaakko Kaprio är professor i genetisk epidemiologi vid Helsingfors universitet och forskningsprofessor vid Institutet för hälsa och välfärd. Kaprio anses vara en av världens ledande experter inom beroendets genetik. Han söker svar på de synnerligen viktiga frågorna om tobaksberoende och dess konsekvenser för folkhälsan. Han kartlägger och karaktäriserar de gener och de epigenetiska förändringar i dem som predisponerar för tobaksrökning och som kan förklara

2 (4)

sambandet mellan rökning och olika tobaksrelaterade sjukdomar. Vidare studerar han hur växelverkan mellan generna och miljön formar den genetiska predispositionen. Var fjärde finländsk vuxen röker och varannan rökare dör i tobaksrelaterade sjukdomar. Rökningen är förknippad också med andra betydande folkhälsoproblem, såsom alkoholism och depression samt en ökad cancerrisk. Kaprio och hans forskargrupp utnyttjar i sin forskning Finlands unika tvillingregister, i vars utvecklande han själv har spelat en central roll. Antti Kupiainen är professor vid Helsingfors universitet och bedriver forskning inom matematisk fysik. Han betraktas som den synligaste finländska forskaren och en internationellt erkänd portalfigur på området. Kupiainen leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet för forskning om analys och dynamik. Han var akademiprofessor 1999–2008. Kupiainen är ordförande för den internationella organisationen för matematisk fysik (IAMP). Han har av det Europeiska forskningsrådet beviljats det prestigefyllda forskningsbidraget för etablerade forskare. Kupiainens forskningsprojekt koncentrerar sig på den matematiska fysiken för instabila fenomen samt statistisk geometri. Bägge är väldigt aktuella forskningsområden där Kupiainen under de senaste åren har uppnått betydande och epokgörande resultat. Siktet är inställt på ett genombrott inom diffusion och värmeledning. Den statistiska geometrin är ett nytt och mycket aktivt forskningsområde som ligger i gränssnittet mellan matematik och fysik och har kopplingar även till funktionsteorin med starka forskningstraditioner i Finland. Juha Merilä är professor i populationsgenetik vid Helsingfors universitet. Hans forskningsområden är ekologi, evolutionsbiologi och ekofysiologi, ärftlighetsforskning, utvecklingsbiologi och fysiologi samt systembiologi och bioinformatik. Han var akademiprofessor även 2006–2011, då hans grupp ingick i Finlands Akademis spetsforskningsenhet för evolutionsgenetik och -fysiologi. Merilä har med sina nya rön inspirerat både forskningen och tänkandet inom många av evolutionsbiologins olika delområden, och han har utvecklat genetiska infallsvinklar på flera frågeställningar av allmänt intresse. Meriläs forskning kring fenotypernas genetik och interaktionen mellan genotyp och miljö i naturliga populationer har varit banbrytande och aktuell. Som akademiprofessor forskar han i kryptisk anpassning och konvergent evolution med hjälp av moderna genomiska och statistiska metoder. Som modellorganism används småspiggen, som hör till släktet spiggar. Dess isolerade populationer i nordliga tjärnar lämpar sig utmärkt som modellsystem vid genkartläggning. Forskningsresultaten är viktiga för förståelsen av dels evolutionen och frågan om hur den biologiska mångfalden kan bevaras, dels anpassningen till klimatförändringarna och fiskeriets evolution. Uskali Mäki, professor och forskningschef vid Helsingfors universitet, företräder vetenskapsfilosofi och metodologi. Mäki gjorde sitt internationella vetenskapliga genombrott som en av grundarna av den moderna ekonomiska vetenskapens filosofi. Han anses vara den som gjort mest i hela världen för att utveckla denna filosofiska gren, och hans forskningsgrupp har en erkänd ställning inom det

3 (4)

internationella forskarsamhället. Mäkis syfte är att etablera en tvärvetenskaplighetens filosofi, vilket också är målet för den forskningsplan han gjort upp för sin period som akademiprofessor. Mäki har två forskningslinjer som bägge stöder varandra: å ena sidan en filosofisk analys av den ekonomiska vetenskapen och dess grannvetenskaper samt de inbördes relationerna mellan dem, å andra sidan en allmän filosofisk analys av tvärvetenskaplighetens former och dynamik. Mäki leder Finlands Akademis spetsforskningsenhet för samhällsvetenskapernas filosofi vid Helsingfors universitet. Han har tidigare varit akademiprofessor (2006–2011) och grundade då forskningsgruppen Trends and Tensions in Intellectual Integration (TINT), som sedermera har utvecklats till ett internationellt erkänt interdisciplinärt forskningssamarbete inom filosofi och samhällsvetenskaper. Kari Rissanen har varit akademiprofessor vid Jyväskylä universitet (2008–2012) och inleder nu en ny period. Han företräder supramolekylärkemi, nanokemi och röntgenkristallografi. På supramolekylärkemins område är han en erkänd expert, både inom strukturforskning och inom syntetik. Ett centralt tema i hans forskning är svag, icke-kovalent växelverkan i fasta tillstånd, lösningar och gasform. Speciell uppmärksamhet ägnas åt väte- och halogenbindningarna samt övergångsmetallernas koordinationskemi. De nya nano- och supramolekylära system som Rissanen har skapat bygger på svag växelverkan. Halogenbindningen är ett relativt nytt koncept, och Rissanens bidrag har varit avgörande för förståelsen av dess mekanismer och möjligheterna att utnyttja den. Rissanens mål är att framställa nya kapselformade supramolekyler med hjälp av metallkoordination eller halogenbindningar samt nya halogenbundna och organiska två- eller tredimensionella nät. Dessa nya forskningsinriktningar förväntas ge upphov till nya och epokgörande framgångar på supramolekylär- och nanokemins område. Elina Vuola är docent i teologi vid Helsingfors universitet. Vuola betraktas som en internationellt erkänd klassisk feministteolog och expert inom forskningen kring Latinamerika. Hon har välutvecklade samarbetsnätverk i Nordamerika, Latinamerika och Skandinavien. Typiskt för Vuolas forskning är en starkt interdisciplinär approach. Under sin period som akademiprofessor ska Vuola forska under temat Kroppslig religion. Temat handlar om den föränderliga innebörden av kroppslighet och kön i fråga om den moderna religiösa identiteten i Finland. Vuolas projekt kombinerar etnografiska och textuella metoder för att undersöka tre religiösa och dels också etniska minoritetsgrupper i Finland: gammallæstadianismen, judendomen och den ortodoxa kyrkan. Projektet ska särskilt fokusera på dessa konservativa grupperingars uppfattningar om kön, förhållandena mellan könen och könens förhållande till samhällets ideal. Målet är att utveckla en sådan forskningstradition som slår ihop religionsforskning som levd religion (etnografi) med teologisk analys. Forskningen ska ge upphov till en mer omfattande uppfattning om hur teologi och religiös identitet påverkar varandra, särskilt i sådana sammanhang där de kan komma i konflikt med varandra. Det handlar dels om kön och sexualitet, dels om fattigdom, etnicitet och den

4 (4)

judekristna traditionens allmänna betydelse i fråga om sekulära uppfattningar om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Mer information: generaldirektör Heikki Mannila, tfn 09-7748 8210, och överdirektör för forskning Riitta Mustonen, tfn 09-7748 8220 biovetenskap och miljöforskning: enhetsdirektör Laura Raaska, tfn 09-7748 8336, och vetenskapsrådgivare Timo Sareneva, tfn 09-7748 8243 kultur- och samhällsvetenskaplig forskning: enhetsdirektör Liisa Hakamies-Blomqvist, tfn 09-7748 8223, och ledande vetenskapsrådgivare Raija Matikainen, tfn 09-7748 8348 naturvetenskaplig och teknisk forskning: enhetsdirektör Susan Linko, tfn 09-7748 8215, och ledande vetenskapsrådgivare Ritva Taurio, tfn 09-7748 8384 hälsoforskning: enhetsdirektör Jarmo Wahlfors, tfn 09-7748 8328, och vetenskapsrådgivare Sara Illman, tfn 09-7748 8294

Finlands Akademi, kommunikationen kommunikationsdirektör Maj-Lis Tanner tfn 09-7748 8347 fornamn.efternamn(at)aka.fi