Imperialism_I (Word 22 kB)

Imperialism I •

I kurslitteraturen talas det då och då om ”imperial”; romarriket hade sådana ambitioner, Kina likaså, etc. I engelskspråkig litteratur ska detta inte förväxlas med ”imperialism” som snarare översätts med imperiebyggande – inte med imperialism. Det senare begreppet används vanligen som benämning på tiden från 1800-talets första hälft till de första årtiondena in på 1900-talet, då stater i Västeuropa delade upp världen mellan sig.

•

När man i dagens teoribildning talar om att stater alltid har eftersträvat att utvidga sina nationsgränser brukar man använda begreppet ”empire”. Det finns idag i forskningen tre sätt att använda detta begrepp.

•

För det första har begreppet använts för att analysera ett system av suveräna statsstater och de motsättningar som finns mellan dem.

•

För det andra har man använt begreppet för att beskriva de hierarkier som suveräna stater har trätt in i och ut ur vid olika tidpunkter.

•

För det tredje har man använt begreppet för att studera kontinuitet över längre tider, ända fram till den modern imperialismens tidevarv och våra dagar. Gemensamt för alla tre angreppssätten är att begreppet har hjälpt forskare att förstå internationella relationer som både tjocka och sega strukturer av sociala, politiska, ekonomiska, kulturella och militära samband.

•

En ny geografi

•

I brittiska och franska skrifter framfördes under 1800-talets förra hälft regelbundet tankar om en ny och förminskad geografi, där stad och landsbygd närmade sig varandra. I förlängningen av resonemanget låg att avståndet i tid och rum till de mest avlägsna platser på jordklotet påtagligt skulle minska efter hand.

•

Nyfikenheten på omvärlden hade varit stor även under föregående århundraden, men det blev under 1700- och 1800-talens lopp lättare att tillfredsställa hungern efter kunskap. När uppgifter förmedlades om att den kinesiska civilisationen var äldre än bibelns syndaflod möttes de av motstridiga reaktioner i Europa.

•

Samuel Ödmann var en tidens skickligaste översättare av reseskildringar. Han blev en auktoritet på bland annat Nordamerikas indianer, de bibliska länderna, Indien, Kina och Kamtjatka.

•

Imperialismens motiv:

•

1. Tillgång till råvaror i kolonin;

•

2. Tillgång till en marknad där man kan sälja hemlandets produkter;

•

3. Vinsterna kan vara större än i hemlandet, bland annat beroende på låga arbetskraftskostnader;

•

4. Den ”vite mannens börda”;

•

5. Religiösa skäl spelar en stor roll, särskilt för många enskilda individer som verkar i kolonierna;

•

6. Kolonier innebär status för moderlandet.

•

Malthusianismen och Darwin

•

Charles Darwin inspirerades av den brittiske ekonomen Thomas Malthus An Essay on the Principle of Population (1789). Malthus ville visa vad som kunde hända om mänskligheten växte snabbare än produktionen av födoämnen och andra nödvändiga varor, vilket var ett hot mot mänskligheten.

•

Denna utveckling ledde till att vissa människor blev rika medan andra riskerade att bli allt fattigare. Men även om Malthus såg svårigheter betonade han att svält och fattigdom var naturliga – cykliska – inslag i historien; en del av det naturliga urvalet.

•

Darwins naturliga urval

•

Organismer med missbildningar har en tendens att dö ut innan de kan reproducera sig

•

”Användbara” egenskaper hos en individ gör att denna har en större tendens att överleva.

•

Herbert Spencer, The Evolution of Society

•

Vissa människor anpassar sig bättre till sin miljö än andra;

•

De som anpassar sig bättre kommer också att utvecklas bäst;

•

Dessa hans argument kom att rättfärdiga marknadsekonomier, imperialismen, kolonialismen, rasismen.

•

Spencer såg på samhället som en organism, som växte enligt en långsam evolutionär process;

•

Samhället var som en kropp, där alla kroppens delar motsvarade olika funktioner i samhället. Vad som var huvud, axlar, knä och tår kunde variera beroende på skriftställare.

Socialdarwinism •

Samhället har allt att vinna på att låta de svaga elementen klara sig själva så gott det går. Det är inte bara en politik som är bäst för samhället; den är också moraliskt försvarbar;

•

Man bygger detta på iakttagelser som säger att koloniserade områden, fattiga människor eller outvecklade områden måste ha förtjänat sitt tillstånd eftersom de inte kunde anpassa sig bättre till sin miljö;

•

Spencers bok sålde över 400 000 exemplar bara i USA; Han var en av de mest inflytelserika tänkarna kring sekelskiftet 1900.

•

”Good Government”

•

Anses vara en god gärning att ”lag och ordning” införs i de afrikanska samhällena;

•

Mindre intresse av att införa utbildning, sjukvård eftersom européerna fruktade följderna av massutbildning; förlitade sig ofta på missionärsskolor;

•

Stor skillnad mellan brittisk och fransk administration.

•

James K. Polk, Inaugural adress (1844):

•

It is confidently believed that our system may be safely extended to the utmost bounds of our territorial limits, and that as it shall be extended the bonds of our Union, so far from being weakened, will become stronger.

•

Frontier Thesis

•

The existence of an area of free land, its continuous recession, and the advance of American settlement westward, explain American development (Frederick Jackson Turner 1893)

•

En stor areal av fri mark, en kontinuerlig expansion av nybyggare västerut och den vite mannens underkuvande av folk av andra etniska ursprung förklarade i allt väsentligt den amerikanska utvecklingen.

•

De tankar som han framförde var inte nya, men han sammanförde en rad olika idéer och fragment som börjat gro i 1800-talets litteratur, konst och landskapsarkitektur till ett sammanhang.

•

Avancemanget västerut skedde tack vare en etnisk mångfald som smälte samman till ett amerikanskt folk. Östkustens engelska dominans minskade ju längre västerut man reste och hade framför allt kompletterats med människor med andra ursprung. Vid fronten hade immigranterna amerikaniserats och blandats till en gemensam ”ras”.