Individen i samhällsekonomin

January 9, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Statsvetenskap, Political Economy
Share Embed Donate


Short Description

Download Individen i samhällsekonomin...

Description

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskap Samhällskunskap

Karl-Henrik Jansson

Individen i samhällsekonomin

The individual in economics

Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet Datum: Handledare: Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 [email protected] www.kau.se

2008-06-11 Ann Bernmark-Ottosson

Abstract The aim for this thesis, with the help from content analysis, is to discover how Swedish textbooks in civics, creates familiarity with the value system. In the Swedish directional documents, it is stated that the students should be fostered to become responsible citizens. The main question for this thesis is: Does the chapters in Economics, in Swedish textbooks, provide familiarity to the value system in a way that enables fostering of democratic citizens, according to the syllabus in the course of Civics A? With the help of a model of analyze, this thesis has discovered that there are reasons to reflect over the content in the textbooks. The lack of a personal perspective in the text books complicates the aim of fostering students to think democratic. Economics is in the chosen books more described as a process without an entirety. The content could be more describes as fragments of theories, models and concepts. The absence of this entirety generates a risk where the reader views economics more as a science, than a source of knowledge from where responsible decision can be made. In the thesis, it is discussed what didactic methods should be used to approach this problem. Most important of all, is that the teacher brings the personal perspective in to the study of economics, which enables the fostering of democratic citizens which is what the Swedish school is assigned to do.

2

Sammanfattning Målet med denna uppsats är att med hjälp av innehållsanalys ta reda på hur svenska samhällskunskapsböcker ger förtrogenhet till värdegrundstänkande. I de svenska styrdokumenten fastslås det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring värdegrundsfrågor. Frågeställningen för detta arbete är: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhällskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat till värdegrunden, enligt kursplanen för Samhällskunskap A? Tre läroböckerböcker i samhällskunskap har analyserats med hjälp av en innehållsanalys som bygger på styrdokument och didaktiska modeller. Denna uppsats har kommit fram till att det finns skäl att fundera kring det läromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet till värdegrundstänkande. Samhällsekonomi beskrivs i de utvalda böckerna oftast som en företeelse utan helhet, utan mer fragment bestående av modeller, teorier och begrepp. Frånvaron av denna helhet och ett individperspektiv gör att läsaren riskerar att se samhällsekonomi som en vetenskap istället som en möjlighet till att fatta ansvarsfulla beslut på lokal och global nivå. I uppsatsen diskuteras tänkbara didaktiska metoder för att bemöta denna problematik. Framför allt ställs det krav på att läraren, i sin genomgång av samhällsekonomi, lyfter fram individperspektivet som möjliggör det demokratiska fostrandet som styrdokumenten fastslår att skolan har som uppdrag.

3

Innehållsförteckning 1.Inledning

5

1.1 Problemformulering

5

1.2 Syfte och frågeställning

6

1.3 Tidigare forskning

6

2 Metod

8

2.1 Uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

10

2.2 Disposition

10

3 Värdegrund

11

3.1Värdegrund som begrepp

12

3.2 Demokrati som livsform

12

3.3 Skolan och samhällskunskap

13

3.3.1 Skolans fostrande roll

13

3.3.2 Kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn

16

3.3.3 Samhällskunskap som ämne

16

3.3.4 Kunskapssyn på samhällsekonomi

19

3.4 Modell för analys 4 Resultatredovisning

20 22

4.1 Reflex

22

4.2 Millennium

29

4.3 Forum A Bas

36

5 Diskussion

44

5.1 Diskussion Reflex

44

5.2 Diskussion Millennium

47

5.3 Diskussion Forum A Bas

48

6 Avslutande diskussion

50

7 Referensförteckning

54 4

1. Inledning 1.1 Problemformulering Varför undervisar man gymnasieelever i samhällsekonomi? Ekonomi har på senare tid fått en del uppmärksamhet i skoldebatten. I detta avseende gäller det dock inte skolans ekonomi. Debatten har istället kretsat kring elevernas kunskaper i ekonomi. “Låt privatekonomi bli ett eget obligatoriskt ämne i gymnasieskolan!”, skrev Eva Adolphson pensionsekonom och ofta förekommande i samhällsdebatter, i en debattartikel i Aftonbladet, 2006-07-01. Vidare skriver hon i samma artikel: Vår gemensamma välfärd hänger på att var och en så långt det är möjligt står på egna ben ekonomiskt. Detta förutsätter i sin tur medvetna beslut hos varje enskild individ. Får man inte redan i skolan lära sig om ekonomi i stort och hur man sköter sin privata ekonomi finns stora risker för felaktiga beslut eller icke-beslut. (ibid) Frågan är vilket syfte Adolphson har med detta ökat införande av kunskaper inom ekonomi. Inga detaljer framgår i hennes artikel om vad som ska ingå i ämnet. Däremot står det ganska klart att det finns en egennytta i ökad utbildning om ekonomi. Med Eva Adolphsons artikel ligger egenintresset i att den enskilde individen får ökad kunskap i hur den privata ekonomin kan växa, och att det gäller att fatta “medvetna beslut”. Men vilka är dessa medvetna beslut och vilka parter är berörda? I en debattartikel på Dagens Nyheter, 2008-03-16 skriver Mona Sahlin om det ökade intresset för mer kunskaper i ekonomi. I den uttrycks det att det finns ett egenintresse, ett tillväxtfrämjande sådant, om staten ökar kunskaperna i entreprenörskap. Vad är det för syn på ekonomi som Sahlin och Adolphson presenterar? Är det egennyttan med ekonomi som ska framgå i undervisningen? Än en gång måste den grundläggande frågan ställas – varför undervisar vi i ekonomi? Samtliga lärare och ämnen verkar under en läroplan som syftar till att fostra demokratiska medborgare. Samhällskunskapen, ska syfta till att beakta värdegrundsperspektivet, där en vidgad syn på demokrati ska genomsyra stoffet. Gällande just ekonomi, syftar denna del bland annat till att ge eleverna en problematiserad förståelse och förtrogenhet, till hur den ekonomiska aspekten påverkar livsförutsättningarna för samhällsmedborgare. På vilket sätt framställs samhällsekonomi i våra läroböcker och ger de förtrogenhet till materialet på ett sätt som förbereder dem för ansvarstagande i en komplex värld? Ambitionen med denna uppsats är försöka ge ett svar på dessa frågor för att få en förståelse för hur samhällsekonomi kan behandlas för att skapa denna förtrogenhet.

5

1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på hur böckerna i samhällskunskap framställer samhällsekonomi. Vidare är syftet att se om dessa böcker ger eleverna förtrogenhet till värdegrundsperspektivet med den vidgade synen på demokrati för att kunna leva som demokratiska medborgare. Arbetet utgår från följande frågor: 

Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhällskunskapsböckerna förtrogenhet till värdegrundstänkande?



Möjliggörs fostrande av demokratiska medborgare enligt kursplanen för Samhällskunskap A?



Vilka tänkbara didaktiska konsekvenser innebär resultatet?

1.3 Tidigare forskning Mycket arbete kring textanalyserande av läroböcker inom ämnen som historia, religion och samhällskunskap kan hittas. Gällande samhällskunskap, finns det framför allt ett stort intresse av att titta på hur begreppet demokrati framställs inom området statskunskap. Uppsatserna har oftast som mål att finna svar på om det vidgade synsättet på demokrati framgår, eller om den mer beskrivs som en beslutsprocess. Det går även att finna intresse för hur läroböcker framställer samhällsrelaterade delområden som islamofobi, ideologier, EU, medborgarskap, jämställdhet och media. När det kommer till att finns tidigare uppsatser om samhällsekonomi och hur värdegrunden framgår, finns en mindre kvantitet. Endast tre arbeten vid Karlstads Universitet kan finnas som berör läroböckers hantering av ekonomi. Anna- Karin Thorn, presenterar ett examensarbete från 2005 med titeln Hur förstås u-länder i gymnasieskolans läroböcker? – en analys av bilden av u-länder i två läroböcker i samhällskunskap. I detta arbete använder hon kursplaner som utgångspunkt för analyserandet, precis som i detta arbete, men med en frågeställning som berör huruvida litteraturen behandlar u-länder i förenlighet med kursplanen. Sofia Lindkvist gör på D-nivå gör ett liknande forskningsarbete med titeln Fyra läroböckers framställning av u-landsproblematiken (2003). Morgan Anderssons D-uppsats med titeln Marknadsekonomi vs planekonomi – läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet (2003), är den enda uppsatsen som direkt berör samhällsekonomi där han jämför hur de ekonomiska systemen presenteras. Det går också att finna arbeten som behandlar värdegrundsperspektivet i böckerna för samhällskunskap. Karoline Borkmar skrev i sitt examensarbete år 2003; Värdegrunden – finns den i läroböckerna eller ej? Arbetet var fokuserat på om och hur kursplanen för högstadiet gällande demokrati, ansvar, etik och moral, framgår i litteraturen för den åldersgruppen. Camilla Nordström gjorde ett examensarbete med titeln Om etik i skolans statliga styrdokument samt i undervisning och 6

läroböcker i samhällsorienterade ämnen (2002). (Abstract saknas). Det finns arbeten som berör hur samhällsekonomi kan bemötas didaktiskt. Lotta Waljeståhl Åhs och Anders Ulvik berör detta med sina respektive arbeten på D-nivå; Att undervisa om samhällsekonomi på gymnasieskolan (2001) och Hur undervisa om samhällsekonomi på gymnasieskolan? (2001). (Abstract saknas till båda) Sammanfattningsvis kan det sägas att det alltså saknas arbeten kring demokrati och värdegrund i samhällsekonomi, som har textanalys som metod för att se hur dessa perspektiv framgår i läroböckerna på gymnasial nivå.

7

2. Metod För att finna svar på mina forskningsfrågor, genomförs en kvalitativ innehållsanalys på böcker som fokuserar på samhällskunskap A. Oftast när man pratar om innehållsanalys, nämns det att dess användningsområde är mest lämplig på det kvantitativa området. Men då detta arbete inte tänker räkna eller mäta något specifikt i de valda texterna, är den kvalitativa mest lämplig. Med den kvalitativa varianten ser jag bättre förutsättningar för att fånga hur de valda läroböckerna presenterar samhällsekonomi och ger eleven förtrogenhet till materialet. Arbetet har som utgångspunkt att analysera ett antal texter efter ett visst analysverktyg, vars mer detaljerade beskrivning jag ska redogöra för senare. (Bergström, 2005, s.44) Men varför just innehållsanalys? Det finns en rad andra textanalytiska metoder som är kvalitativa till sin natur. Diskursanalys, ideologianalys, och argumentationsanalys är exempel på vanliga metoder. Det som gör att innehållsanalys är mer tillämpbar jämfört med dessa, är att den kan användas på alla former av texter, läroböcker, politiska tal, broschyrer, transkribering, etc., men också andra former av källor. Som nämnt, är det vanligast att den kvantitativa metoden används, då i syfte att, till exempel, räkna hur många gånger ett visst ord förekommer, eller omnämnande av vissa företeelser. Oavsett om den sker via kvalitativ eller kvantitativ metod, är syftet alltid att få fram textens innebörd, man vill finna ett mönster. (ibid) Esaiasson anger ett antal skäl till användning av metoden. Det första skälet kan beskrivas som ett försök att finna det centrala i en text, alltså att vissa delar av en text kan vara viktigare än övriga delar. Ett annat skäl är att genom intensiv läsning kunna hitta ett innehåll i en text som kan ligga dolt under ytan. (Esaiasson, 2007, s. 237) En diskursanalys eller argumentationsanalys hade varit mer lämplig om jag valt att studera debatter för att lyfta fram det gemensamma, det som skiljer parterna åt, eller rentav se om det finns spänningar mellan dem. Maktdimensionen kan också vara en lämplig utgångspunkt, eller retorikens utformning i argumenterandet. Ideologianalyser kan också tillämpas på debattområdet, men oftast är man intresserad av att fånga relationen mellan aktör och idé i den ideologiska argumentationen. (Bergström, 2005, s. 145, 178, 358) Jag har nu argumenterat för mitt val av metod och vill nu beskriva arbetets genomförande. Till min analys har jag plockat fram tre1 samhällskunskapsböcker. De är tryckta mellan åren 2005 och 2007. Valet sker på de böcker som vanligtvis används inom undervisningen av samhällskunskap A och ligger 1 Vid arbetets början bestod urvalet av fyra böcker. Då resultatet ifrån analyserna av respektive bok hade en så hög grad av överensstämmelse, beslutades det att fokuserade på endast tre böcker.

8

nära i tiden för att fånga en så aktuell bild av hur samhällskunskapsböcker kan framställa ekonomi kopplat till värdegrunden. Böckerna är alla inriktade på Samhällskunskap A. Då böckerna är få till antalet, är inte min strävan att ge en generell bild av hur samhällsekonomi porträtteras, istället bygger uppsatsens resultat på just dessa tre böcker (se vidare diskussion om validitet, reliabilitet och generaliserbarhet). Samhällskunskap tillhör den kategori ämnen där alternativa källor kan användas utöver kurslitteraturen. Inom didaktiken för samhällskunskap vid lärarutbildningen har det diskuterats hur frekvent läraren använder läroböckerna i undervisningen. Det är inte alltid läraren väljer att använda läroböcker som kunskapskälla, utan ofta kan det förekomma alternativa sådana. Vid min analys har jag dock valt att utgå från att det är just samhällskunskapsböckerna som tillämpas vid undervisning av samhällsekonomi. Det ska här sägas att inga siffror finns över hur frekvent dessa böcker förekommer i skolorna då förlagen inte utger dessa. De böcker jag har valt är: 

Reflex (Gleerups, 2005)



Millennium (2007, Bonniers)



Forum A bas (Bonniers, 2007)

Kvalitativ innehållsanalys är till arbetssättet en mycket enkel metod. Det handlar om att ta sig an en text genom noggrann och intensiv läsning. När denna del har gjorts ska forskaren tillämpa någon form av kod, ett set av forskningsfrågor eller någon form av analyskategori till texten för att få fram ett resultat till sin forskningsfråga. Analysverktyget appliceras på texten, i detta fall samhällskunskapsböckerna. Det är detta tillvägagångssätt som gör att den kan klassificeras som kvalitativ. Hur detta analysverktyg ser ut beskrivs mer i detalj innan resultatdelen. Vad som här kan sägas, är att det baseras på de styrdokument jag har tagit fram som är aktuella för denna studie. Dessa är Lpf94, kursplanen för samhällskunskap A och ämnesbeskrivningen för samhällskunskap. Lpf94 har valts därför att denna studie fokuserar på böcker som används på gymnasiet. Jag har valt att begränsa mig till läroböcker för samhällskunskap A, därför blir kursplanen för densamma aktuell. Vidare är det viktigt att också diskutera perspektiv. När jag som forskare läser texten, kan jag välja att inta olika positioner. Jag kan till exempel försöka sätta mig in i författarens position för att försöka få en bild av vad denne vill förmedla. Jag kan också inta läsarens perspektiv, i detta fall elevens för att försöka förstå hur mottagaren uppfattar budskapet i texten. Framförallt sker ett perspektivintagande i diskursanalyser men mer sällan i innehållsanalyser. (Esaiasson, 2007, s. 246ff) Jag har inte valt att inta en viss parts position, utan jag har istället valt att koncentrera mig på att analysera fram själva budskapet för att se hur de lever upp till styrdokumenten. 9

2.1Uppsatsens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet Reliabiliteten, eller tillförlitligheten, är ett mått på i vilken utsträckning ett tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika forskningstillfällen under i övrigt lika omständigheter. Annorlunda uttryckt kan man förklara reliabilitet genom att säga att om vi gjorde denna studie under två olika tillfällen, skulle vi få fram samma resultat? Är svaret ja, har vi en hög reliabilitet. (Bell, 2005, s. 117) Jag har angett vilka böcker jag ska analysera, dessa kan vid ett senare forskningstillfälle användas, likaså kan styrdokumenten hittas. På så sätt är reliabiliteten för detta arbete hög. Vad som återstår att diskutera om reliabilitet, är frågan om analysverktygets tillförlitlighet. Just denna punkt vill jag se som uppsatsens känslighetspunkt. Som läsaren kommer se i kapitel tre, finns det stort utrymme för tolkning av styrdokumenten. Då analysen baseras på dessa, måste det här förmedlas en medvetenhet om att annan forskare skulle kunna tolka dessa dokument annorlunda, vilket skulle generera en annan analysmodell och därmed ett annat resultat. Studiens intersubjektivitet kan alltså ifrågasättas och därmed huruvida denna studie skulle komma fram till samma resultat om den gjordes av två olika forskare. Validitet, som är termen för huruvida vi mäter det som verkligen avsågs att mäta. Validiteten har som syfte att kritiskt diskutera datans trovärdighet. En låg reliabilitet innebär också direkt en låg validitet, men en hög reliabilitet innebär inte automatiskt en hög validitet. (ibid, s. 117f) Generaliserbarheten är ett annat mått som behöver beaktas. Dess innebörd är huruvida en studie kan generaliseras, göras till något allmängiltigt. (Esaiasson, 2007, s. 26) Jag har tidigare nämnt att i denna studie kommer endast tre böcker att användas. Vi vet att betydligt fler alternativ finns att välja mellan och att dessa böcker kan variera i sin utformning på ett sånt sätt att dessa utvalda böcker inte kan sägas vara representativa, mer än att vi vet att de förekommer i undervisningen. Min bedömning är därför att generaliserbarheten för denna studie är låg. 2.2 Disposition Efter att metoddelen nu har beskrivits, kommer jag att i kapitel tre diskutera den grund som skolan vilar på – värdegrunden med demokrati som livsform. Jag kommer där att plocka ut citat ur de olika styrdokumenten samhällskunskapslärare har att verka efter. Dessa citat kommer att senare fungera som den analysmodell jag tänker använda mig av. Denna modell beskrivs i slutet av kapitel tre. Dessförinnan sker en problematiserande diskussion kring begreppet värdegrund. I kapitel fyra finns resultatredovisningen. Jag går här igenom bok för bok och beskriver innehållet. I kapitel fem sker analys av bok för bok. Därefter, i kapitel sex, sker en avslutande diskussion där uppsatsens frågeställning besvaras och vilka tänkbara didaktiska konsekvenser detta resultat genererar.

10

3. Värdegrunden Under lärarutbildningen, och framför allt inom didaktiken för samhällskunskapen, har det diskuterats vad för typ av värden som ska överföras till eleverna. Två begrepp har då blivit aktuella; värdegrunden och demokrati som livsform. De utgör kärnan i de värden som ska förmedlas och jag kommer nedan att redogöra för deras innebörd. Därefter kommer jag att visa hur dessa värden är förankrade i de olika styrdokumenten. Jag kommer också att redan här föra en didaktisk diskussion för att ge förståelse för vilken typ av kunskapssyn och kunskapsform som skolan och samhällskunskapen ska undervisa. Tillsammans utgör de mitt analysverktyg för att svara på frågeställningen. 3.1 Värdegrund som begrepp Värdegrund som begrepp infördes på 1990-talet med Läroplanskommitténs utredning Skola för bildning (SOU 1992:94). I denna utredning framkom det att värdegrund var något som skulle genomsyra all verksamhet i skolan. (Zackari, 2000, s. 34) Någon definition av begreppet ger inte Zackari, utan istället hänvisas till en metafor för att bäst beskriva den. Hedin och Lahdenperä (2000, s. 7f) ligger bakom denna metafor där värdegrund liknas med ett hus. Ordet värdegrund kan delas in i två delar: värde och grund. Ett värde består av olika värderingar, dessa kan motiveras men inte bevisas. Värderingar uttrycker förhållningssätt inför ett visst fenomen och det är av dessa värderingar vi styrs. En grund är till skillnad mot värden betydligt mer fast, precis som en grund hos ett hus. Metaforen blir att ett hus som står på en grund, kan liknas med att samhället vilar på en värdegrund, alltså värderingar. Samhället består av människor och det är i våra meningsutbyten som värderingarna framträder. Men vilka värden ligger då i detta ord som vårt samhälle vilar på? I läroplanerna framgår detta: “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta.” (Zackari, 2000, s. 34) Detta är kärnan i begreppet värdegrund. Dess uppgift i läroplanerna är att visa vilka värderingar som skolan ska fostra framtidens samhällsmedborgare. (Hedin & Lahdenperä, 2000, s. 19) Mer om värdegrundens roll diskuteras senare i detta kapitel i avsnittet om skolan och samhällskunskapen. Om värdegrunden kan två saker sägas: För det första så innehåller den värden som inte är förhandlingsbara, dom är ej acceptabla att inskränka. För det andra kan man säga att dessa värden utgör den minsta gemensamma nämnaren som samhällets medborgare ska vara överens om. (Orlenius, 2001, s. 16) Dessa två punkter kan sägas vara kopplade till FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen. Värdena i dessa framgår i svenska läroplaner som läraren på uppdrag ska 11

förmedla och gestalta. (Zackari, s.38) Denna människosyn bygger på att vi människor besitter de ovan nämnda rättigheterna, men också skyldigheter att som samhällsmedborgare att respektera dessa rättigheter för våra medmänniskor. Det är här “demokrati som livsform” kommer in i bilden. 3.2 Demokrati som livsform I uppdraget som samhällskunskapslärare, ingår att utveckla bilden av demokrati. John Deweys “demokrati som livsform”, har varit benämningen för detta utvidgande. Framför allt har detta begrepp använts inom diskussionen av hur det demokratiska styrelseskicket ska presenteras inom didaktiken för samhällskunskap. Vad är det för bild av demokrati som förmedlas i undervisningen av detta? Är demokrati mer en beslutsprocess, eller finns en mer utvidgad uppfattning av begreppet demokrati? Dessa frågeställningar har Ann Bernmark-Ottosson i sin avhandling Demokratins stöttepelare (2005). Hon presenterar där tre olika uppfattningar om demokrati bland blivande samhällskunskapslärare och pol.mag-studerande. Uppfattningarna varierar, de ser demokrati som en möjlighet att påverka, men med olika grad av deltagande. Essensen i hennes arbete ligger i hur vi ska vidga diskussionen med elever kring demokrati. Begreppet demokrati begränsar sig inte bara till just avsnittet om statsskick. Det handlar framför allt om hur man bryr sig om och bemöter sina medmänniskor (se också: Värdegrundsboken, Zackari, 2000, s. 41). När begreppet blir beskrivet som livsform, blir dess betydelse och problematik än större. Den starka kopplingen till FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna återkommer. John Deweys tankar från tidigt 1900-tal är idag ansedd som en modern tankegång och förgrund till tankarna om demokrati som livsform. I skolans styrdokument framgår det att skolan ska förmedla kunskap som rustar eleverna för ett föränderligt samhälle. Dewey diskuterar detta rustande med ett resonemang som ger en djupare förståelse: Ett samhälle som är rörligt och som genomkorsas av kanaler för en förändring som pågår överallt, måste se till att dess medlemmar fostras till initiativ och anpassningsförmåga. Annars överväldigas de av de förändringar som drabbar dem och vars betydelse eller samband de inte förstår. Resultatet blir allmän förvirring och få kommer att tillägna sig resultaten av andras blinda och utifrån styrda aktiviteter. (Dewey, 1997, s. 128) Citatet är från 1916, men är än mer aktuellt idag med den snabba globalisering vi lever i idag. Den speglar de styrdokument med fokus på demokratiskt fostrande som finns idag. Uppdraget som lärare innebär att med värdegrunden och det demokratiska förhållningssättet, fostra elever att förstå 12

människans rättigheter och att respektera dessa. Då dessa två begrepp har så starka kopplingar till varandra, kommer jag för enkelhetens skull att under den fortsatta delen av detta arbete, benämna dessa två begrepp under ett och samma namn, nämligen värdegrunden. Hur värdegrunden framgår i styrdokumenten följer härnäst. 3.3 Skolan och samhällskunskap I detta avsnitt kommer jag att var för sig, diskutera skolans roll och vilken kunskapssyn som den grundar sig på. Jag har här plockat ur citat från Lpf94 då detta arbete koncentrerar sig på den frivilliga skolformen. Vidare finns även kursplanen för samhällskunskap A, samt ämnets karaktärsbeskrivning. 3.3.1 Skolans fostrande roll Sedan den allmänna skolans införande 1842, har dess uppgifter sett olika ut. Till början var syftet med skolan att fostra elever till gudstro och ett liv baserat på kristendom. Skolans roll var att skapa ett folk som skulle följa regler och rätta in sig efter rådande kultur. De värden som skolan vilade på hade alltså som funktion att skapa medborgare som kunde tänka självständigt, istället var skolan ett verktyg för samhällskontroll. Kyrkans roll i denna form av fostrande var omfattande, men detta minskade kraftigt under 1900-talets början. Fortfarande rådde dock ett starkt behov av att fostra ett underdånigt folk. Skolan skulle tjäna samhället och stå för en garanti om att dess fostran skulle generera blivande medborgare som tjänade Gud och fosterlandet. Skolan blev så att säga mer patriarkalisk. (Orlenius, 2001, s. 46ff) Efter 1900-talets mörka period med två världskrig, uppstod en vilja om att skolan var tvungen att förändra sin patriarkaliska roll. Med andra världskrigets fasansfullheter insåg man att en kritiskt tänkande medborgare måste fostras fram, en person som hade förmågan att se sig själv i en helhet och ta ansvar för sina handlingar. På den grunden skapades ett mål om att den demokratiske medborgaren skulle fostras fram inom skolan. Främst var det Tage Erlander som uttalade denna vision, en vision som fick ett starkt inflytande på utformningen av Lgr80 och Lpo/Lpf94. (ibid, s. 59) I Lpf94, som detta arbete fokuserar på, står det följande i inledningen: Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (1985:1100) slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (1 kap. 2 och 9 §§). Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. 13

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. [...] Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Lpf94, s. 3) Så inleds första kapitlet med rubriken “Grundläggande värden” i Lpf94. Skolan ska förmedla en demokratisk förhållning, där det centrala i värdegrundstänkandet; “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta”, tydligt framgår. Läroplanen finns där för att fungera som ett verktyg för att styra i vilka uppgifter och värden som skolan ska jobba med. (Larsson, 2004, s. 10) I det demokratiska förhållningssättet ingår också individens skyldigheter och rättigheter. I Lpf94 står följande att läsa om detta: Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. (Lpf94, s. 4) Av betydelse för denna analys är främst “utveckla elevernas förmåga och vilja till att ta personligt ansvar och aktivt deltaga i samhällslivet”. För att eleven ska kunna utveckla sin förmåga i att ta ansvar och se sina rättigheter, måste demokratin praktiseras i enlighet med Deweys (1997) filosofi. Det är genom detta praktiserande som vi lär eleverna för livet genom att införliva demokrati genom elevinflytande i skolan. Om just livslångt lärande kan följande läsas om skolans uppdrag i Lpf94 som bekräftar ovanstående:

14

Eleverna skall också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna skall träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. [...] Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. [...] De etiska perspektiven är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Därför skall undervisningen i olika ämnen behandla detta perspektiv och ge en grund för och främja elevernas förmåga till personliga ställningstaganden. [...] Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv i undervisningen är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. (Lpf94, s. 5f) Detta är en ambitiös text som ställer stora krav på vilken kunskapsform som förmedlas. Skolan kan och får inte gå i en riktning där endast tyckande och dålig verklighetsförankring förekommer. Därför måste skolan ta på sig ett större didaktiskt ansvar för att förmedla en kunskap och lärande som är djupare. (Vernersson, 1999, s. 51f) Inom didaktiken pratar man om “de fyra F:en” : Fakta – kvantitativ information, varken djup eller ytlig som kan mätas. Fakta är grundstenen för kunskapsbyggande. Förståelse – meningsskapande kunskap. Fenomen kan förstås på kvalitativt olika sätt och har anknytning till begrepp, teorier och modeller. Färdighet – att kunna analysera, argumentera och dra slutsatser. Förtrogenhet.- kunna tillämpa principer på olika sätt beroende på situation. (ibid, s. 144) Blickar man tillbaka till den citerade texten ovan, kan man se hur dessa kunskapsformer framträder. Om man ”översätter” den i ett mer vanligt språkbruk och tillämpar kunskapsformerna blir den mer lättförståelig. Eleverna ska förses med faktakunskaper, men det måste ges en vidare förståelse för i vilket sammanhang dessa fakta är användbar. När eleven har förstått dess mening skall eleven lära sig att göra ställningstaganden, analysera och dra slutsatser från dessa fakta. I slutändan ska detta generera en förtrogenhet i att använda denna kunskap i olika typer av livssituationer som gör att man kan se 15

konsekvenser i sitt handlande och ta ansvar för dem. Det är detta vi kallar livslångt lärande, vilket också sägs i texten. För att göra det hela än mer tydligt om vilka värden och kunskaper som ska förmedlas, redogör jag här för de mål kopplat till normer och värden som Lpf94 säger skall uppnås: Skolan skall sträva mot att varje elev • vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställnings taganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, • respekterar andra människors egenvärde och integritet, • inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor, • förstår och respekterar andra folk och kulturer, • kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och • visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. (Lpf94, s. 12) När man läser citaten kan en bild av den framtida samhällsmedborgaren skönjas. Styrdokumenten ger oss direktiv om att den framtida samhällsmedborgaren ska rustas för att kunna orientera sig och hantera en snabbt föränderlig och komplex värld där individens handlingar kan få effekter på lokal, men också på global nivå. För att kunna fatta beslut, krävs livslång kunskap som förmågan att tänka kritiskt, sätta sig själv i ett större sammanhang och se konsekvenser av olika typer av agerande för att ett hållbart samhälle ska kunna bli en verklighet. Vidare, ska den framtida samhällsmedborgaren känna till sina rättigheter och möjligheter i samhället. Eleven ska inse att dennes rättigheter icke är tillåtna att inskränkas. Med dessa rättigheter görs människan till en fri sådan, men den förutsätter ett gemensamt ansvarstagande, att om individens egna rättigheter ska skyddas, måste denne också respektera sina medmänniskors rättigheter. Rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande är andra ledord som ska prägla den hela gruppen av medborgare. Den blivande samhällsmedborgaren ska i de olika ämnena få en grund att stå på för att få en förmåga till göra personliga och aktiva ställningstaganden. Dessa ställningstaganden ska vara förankrade i kärnan med värdegrunden; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Hur läroböckerna tar upp denna förtrogenhet till värdegrunden i avsnitten om ekonomi, är en fråga som ska ställas i analysen. 3.3.2 Kvantitativ och kvalitativ kunskapssyn Jag vill här fortsätta på spåret med livslångt lärande med en diskussion om kunskapssyn. Livslångt lärande betyder just som det är skrivet, kunskap för livet. Det är med införlivandet av förtrogenhet detta 16

blir möjligt. Men hur uppnås detta praktiskt? Vernersson skriver om kvantitativ och kvalitativ kunskap. Kvantitativ kunskap, karaktäriseras av att man reproducerar fakta. Med detta menas att eleven till exempel räknar upp antalet riksdagsledamöter, hur många utskott som finns i riksdagen eller beskriver en viss process eller teori. Vernersson menar att denna typ av kunskap “... tillför sällan eleverna något kvalitativt nytt. Det blir främst fråga kvantitativ tillväxt av ofta löst sammanhängande kunskaper, som snabbt glömmes av eleven.” (Vernersson, 1999, s. 71). En undervisning som präglas av denna kunskapssyn kan därmed inte ge en grund för förtrogenhet och livslångt lärande. Vernersson ger ingen tydlig bild av vad kvalitativ kunskap innebär mer än att den ger grund till förtrogenhet till stoffet. För att å kunna ge en bild av vad kvalitativ kunskapssyn innebär vill jag åter igen hänvisa till Ann Bernmark-Ottossons avhandling. I hennes avhandling framgår det bland annat att lärare och läroböcker tenderar att framställa demokrati som en beslutsprocess. Detta skulle enligt Vernersson benämnas som kvantitativ kunskapssyn. Bernmark-Ottosson skriver i sin avhandling, att en kunskapssyn på demokrati mer som en livsform än en beslutsprocess, skulle enligt John Deweys tankegångar, ge: “En samhällsutveckling [som] kräver kommunikation mellan människor från olika grupper och kulturer samt utbildning där människor lär sig färdigheter som gör att det kan hantera förändringar.” (Bernmark-Ottosson, 2005, s. 60) För att undervisningen ska kunna skapa förtrogenhet, bör undervisningen ha en form som möjliggör en känsla av delaktighet, med andra ord; elevinflytande. (ibid, s. 248) Denna form av undervisning av demokrati blir då något mer än en syn på den som en beslutsprocess. Den blir en aktiv form där eleven tränas, ges förtrogenhet till begreppet. Detta skulle kunna sägas vara ett konkret exempel på kvalitativ kunskapssyn. Vilken betydelse har denna diskussion för arbetet? Jag menar att om förtrogenhet till samhällsekonomins begrepp ska kunna skapas till värdegrundstänkandet, bör man också fråga samhällskunskapsböckerna vilken typ av kunskapssyn de förmedlar. Är den kvantitativ eller är den kvalitativ? 3.3.3 Samhällskunskap som ämne Samhällskunskap är ett relativt ungt ämne. Med SOU 1948:27 föddes en tankegång om att ämnet samhällskunskap skulle bildas. Skolan som helhet hade rollen att fostra fram demokratiska och ansvarstagande medborgare, men det fanns ett behov av ett ämne som på vetenskapliga och objektiva grunder kunde förmedla ett stoff om demokrati. Kristendomsämnet fråntogs i viss mån rollen som den huvudsakliga fostraren av demokratiska medborgare i förmån för samhällskunskapen. (Orlenius, 2001, s. 60) Under året som ämnet har funnits, har det gått från att vara ett ämne avsedd för att förmedla medborgarkunskap, till ett ämne där olika statsvetenskapliga discipliner integreras. Dessa är integrerade 17

för att tillsammans bilda ett ämne som ska generera en förmåga “... att analysera och värdera allt komplexare frågor av relevans för dem själva och för den omvärld de lever i.” (Vernersson, 1999, s. 46f) Trots att hela skolan ska stå för demokratiskt fostrande, är det främst samhällskunskapen tillsammans med religion och historia som har fått detta ansvar. (Larsson, 2004, s.58f) De statsvetenskapliga discipliner som utgör ämnet samhällskunskap, är bland annat statskunskap, sociologi och nationalekonomi. Samhällskunskap är ett ämne med utrymme för många andra forskningsområden med tanke på kursplanernas utformning. Hur dessa kursplaner ser ut, tas upp senare, men jag vill här inledningsvis fortsätta med diskussionen kring ämnets syfte. Att få en grundläggande förståelse för detta, ger oss en guidning för vilken typ av kunskap som ämnet ska förmedla, vilket kommer att vara till hjälp vid den kommande analysen. Vernersson hänvisar till sociologen Anthony Giddens i diskussionen om hur samhällsvetenskap skiljer sig från naturvetenskapen. Den förstnämnde kan inte, enligt Giddens, “... behandla människors aktiviteter, som om de vore orsaksbestämda på samma sätt som skeenden i naturen. (...) Samhällen existerar bara i den mån de skapas och återskapas genom mänskligt handlande.” (ibid, s. 48) Vad som menas är att samhället är ständigt under förändring, och i vilken riktning det går, beror på dess invånare. Den riktning som vi vill att samhället ska utvecklas mot beror till en viss del på hur skolan är utformad. Vilken denna väg är kan skönjas i kursplanerna och samhällskunskapen spelar här sin roll som det ämne som mer och mer tagit ansvar för de medborgerliga kunskaperna. I ämnesbeskrivningen av samhällskunskap ges direktiv om vilka mål som ämnet ska uppnå. När man läser texten kan man åter igen se hur de fyra F:en framträder i målen: omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och förstår hur olika perspektiv och ideologier ger olika sätt att uppfatta samhället, utvecklar kunskap om och förståelse av det mångkulturella samhället, utvecklar kunskap om och förståelse för olika grupper av nationella minoriteter, utvecklar kunskaper om de mänskliga rättigheterna samt individens rättigheter och skyldigheter i samhället, fördjupar sina kunskaper om och reflekterar över samarbete och konflikter i internationella relationer, fördjupar sin förståelse av såväl det svenska som det internationella samhället i historisk belysning, utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt 18

hållbart samhälle, utvecklar sin förmåga att kritiskt granska samhällsförhållanden samt sin förmåga att kunna se konsekvenser av olika handlingsalternativ för sig själv och för samhället, utvecklar sin förmåga att formulera frågor, argumentera och uttrycka ståndpunkter samt utvecklar den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen, utvecklar sin förmåga att använda olika metoder vid arbetet med samhällsfrågor och övas i ett alltmer vetenskapligt förhållningssätt. Det behövs fakta för att förstå vilka rättigheter och skyldigheter jag som elev har. I samband med detta måste eleven få en förståelse till varför denne har dessa. För att kunna tillämpa dem måste eleven ges en färdighet i att argumentera och dra slutsatser. I slutändan ska detta leda till att eleven kan tillämpa principen om mänskliga rättigheter i olika livssituationer, det vi kallar förtrogenhet. Som det nämndes tidigare, är styrdokumenten utformade efter de olika kunskapsformerna. Det samma gäller för kursplanen för samhällskunskap A. Eleven skall ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet framgår tydligt. Vad jag nu vill ta upp är samhällsekonomin som en del av samhällskunskapen och den kunskapssyn som ingår med den. När detta är gjort, kommer analysmodellen att presenteras. 3.3.4 Kunskapssyn på samhällsekonomi Samhällsekonomi, eller mer korrekt; nationalekonomi, är studien om samhällens hushållning med knappa resurser. Brottandet med knappa resurser är något som utgör en ständig problematik för 19

samhällen. Nationalekonomi kan delas in i micro- och macronivå. På micronivå ses ekonomin ur ett perspektiv från den egna närheten, alltså hushållens och företages beteende. Den privatekonomiska biten framgår mer här. På macronivå lyfts perspektivet upp till att se helheten. Det egna landets ekonomi studeras och om hur den är relaterad till den globala ekonomin. (Vernersson, 1999, s. 56) Hur kommer värdegrundsaspekten in i det som vi hädanefter kallar samhällsekonomi? Detta avsnitt är svårt att grunda sig på tidigare diskussioner för att ge ett djupare och mer korrekt svar på denna fråga. Styrdokumenten ger oss inte heller några specifika instruktioner om vad ska ingå i samhällsekonomi. Tar vi kursplanen för Samhällskunskap A, förekommer ordet “ekonomi” i endast ett stycke, och då belyses vikten av att beakta den ekonomiska aspekten av samhällens strukturer och förutsättningar. Detta säger oss inte mycket. Däremot, om den diskussion som jag har fört här i kapitel tre används för att svara på frågorna ovan, får man en förståelse för vad som borde beaktas. De fyra kunskapsformerna, liksom kunskapssyn blir här centrala begrepp. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är vad som utgör kärnan i styrdokumenten. Det är denna kunskapsform som skolan ska agera efter. Vi får en form för undervisning av samhällskunskap och därmed också samhällsekonomi. I undervisningen av delområdet samhällsekonomi skall eleven ges kunskaper om fakta, begrepp modeller och teorier som berör samhällsekonomi. Dessa kunskaper ska ge förtrogenhet i hur denna kunskap om samhällsekonomi kan användas i olika verklighetsförankrade situationer. Här kommer värdegrundstänkandet in i bilden. Att eleven ges förtrogenhet att analysera fenomen ur olika perspektiv, innebär också att denne ska kunna tillämpa värdegrunden till dessa fenomen. Man jobbar alltså med en kvalitativ kunskapssyn, det som inom lärarspråk också kallas livslångt lärande. Samhällsekonomi ska vara en del i att bidra till att fostra och förbereda demokratiska medborgare som kan ta ansvar för sina handlingar i en komplex värld. Lever samhällskunskapsböckerna upp till detta? Här blir alltså forskningsfrågan aktuell då det är just detta jag vill ta reda på med denna uppsats; Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhällskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat till värdegrunden, enligt kursplanen för Samhällskunskap A? Nedan presenteras det analysverktyg jag har valt för att kunna svara på denna forskningsfråga. 3.4 Modell för analys Som det framkom i metoddelen, bör någon form av kod, modell eller analyskategori användas för att kunna analysera de texterna. Syftet är ju att se på hur de ekonomiska avsnitten i samhällskunskapsböckerna ger eleverna färdighet i att tillämpa kunskaper i samhällsekonomi som möjliggör fostrande av demokratiska medborgare som fastslås i styrdokumenten. För att få en förståelse för denna innebörd har jag redogjort för värdegrund som begrepp, kopplat det till gällande 20

styrdokument och de fyra kunskapsformerna. Analysen baseras på denna diskussion. Jag har valt att formulera ett antal analysfrågor som speglar den diskussion som har förts i detta kapitel för att ge svar på forskningsfrågan. Dessa analysfrågor är:



Hur behandlas texten efter de olika kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet?



Förmedlas stoffet i böckerna av en kvantitativ eller kvalitativ kunskapssyn?



Ger textens kunskapsform och kunskapssyn, förtrogenhet till att tillämpa värdegrunden på samhällsekonomi på ett sådant sätt att demokratiskt fostrande möjliggörs?

21

4. Resultatredovisning I denna del kommer jag att sammanfatta budskapet i respektive bok, en för en. Jag kommer här att förmedla vad det är böckerna tar upp, och deras innebörd. En diskussion till analysfrågorna tas upp i kapitel fem. 4.1 Reflex Reflex (Almgren, Höjelid & Nilsson, Gleerups, 2005) har ett mycket omfattande avsnitt om ekonomi. Av bokens ca. 260 sidor, ägnas ca. 130 av dem åt ekonomi, uppdelat i fem olika avsnitt. I bokens inledning diskuteras samhällskunskap som helhet och vad kunskaperna i ämnet ska leda till. Författarna sammanfattar de mål som finns med samhällskunskap. För det första ska man erhålla grundkunskaper. Vilka dessa grundkunskaper är ger författarna svaret på genom att sammanfatta kursplanen för Samhällskunskap A. För det andra ska grundkunskaperna ge läsaren förståelse och respekt för andra människor och deras rättigheter. För det tredje ska läsaren ges förmåga att ställa frågor och kritiskt granska förhållandena i samhället. De avsnitt om ekonomi som tas upp är: Kärleken, pengarna och livet. Välfärdssamhället Jobben och arbetsmarknaden Ekonomi – konsten att hushålla Internationell politik och ekonomi Kärleken, pengarna och livet. Avsnittet ägnar helt åt privatekonomi, boende, vad som gäller i olika former av äktenskap och vad dödsboende innebär. Avsnittet är mycket praktiskt präglat och tar upp flera vardagliga exempel på olika privatekonomiska aspekter, ämnade för att ge läsaren grundläggande kunskaper i vad som gäller när man flyttar hemifrån. Det finn olika former av boenden, som innebär olika regler, rättigheter och skyldigheter. Författaren ger då och då råd om vad läsaren kan tänka på när denne ska flytta hemifrån. (s.134ff) Giftermål innebär också juridiska rättigheter och skyldigheter. Skillnaden mellan giftorättsgods och enskild egendom redogörs det för., liksom vad som händer när man skiljer sig, när en av makarna avlider, samt vad äktenskapsförordets juridiska innebörd är. Att skaffa barn för med sig även ett ekonomiskt ansvar, man har s.k. gemensam underhållningsskyldighet. (s. 138ff) 22

Författaren förklarar de juridiska skillnaderna mellan äktenskap och att vara sambor. Och vad som måste uppfyllas för att kunna kallas sambor. Registrerat partnerskap, en juridisk relation för homosexuella, nämns i ett kortare stycke. Homosexuella har med få undantag, samma juridiska och ekonomiska rättigheter som gifta par. De kan också vid prövning få rätt att adoptera. (s. 143ff) Kopplat till avsnittet finns ett case: ”Svart eller vitt för Lisa.” Caset behandlar svartarbete. Lisa har en arbetsgivare som vill anställa henne men ge henne svart lön. Lisa kontaktar istället facket för att få reda på hennes rättigheter, som lön och semesterersättning. Caset syftar till att få en förståelse mellan svart och vitt arbete, att välja mellan att jobba skattefritt till lägre lön, eller få högre lön samt andra förmåner men samtidigt behöva betala kommunalskatt. Det tycks inte finnas en idé om att läsaren ska ställas inför det etiska problemet med att jobba svart. Här tycks det istället handla mer om alternativkostnader. (s. 154) Läsaren får kunskaper om ärvdabalken, alltså vilka bestämmelser som finns vid arv. Ett område går igenom olika lagar som konsumenten har som rättigheter, men också som skyldigheter. De lagar som nämns är avtalslagen, konsumentlagen, köplagen och distansavtalslagen. Vidare går författaren in på vad innebörderna är med att handla på kredit. Risken att hamna hos kronofogden och vilka konsekvenser det innebär går också igenom. (s. 148ff) Avsnittet avslutas med olika typer av arbetsuppgifter som utgörs av fakta-, diskussions- och fördjupningsfrågor. De inledande faktafrågorna är vanliga instuderingsfrågor som inte leder till djupare svar. Exempel på en sådan fråga är: ”Vad är skillnaden mellan att bo i en lägenhet i första och i andra hand?” (s. 155) Frågan är formulerad på ett sådant sätt att svaret reproduceras från det som stått i texten. Diskussionsfrågorna är däremot av ett djupare slag. Här efterfrågas svar man inte helt och håller kan hitta i texten, utan här måste eleven titta in i sig själv för att söka svar som kan kombineras med texten. ”Vill du gifta dig i framtiden? Varför? Varför inte?” (ibid) Ett annat exempel är att man ska bilda sig en uppfattning om vad som är skillnaderna mellan att vara sambor och gifta. (ibid) Till sist finns ett antal fördjupningsuppgifter, dessa har en praktisk läggning. Till exempel ombeds läsaren att läsa föräldrarnas hemförsäkring för att ta reda på vad som gäller när man blir sjuk utomlands, får inbrott i bostaden, cykeln blir stulen och om vad som gäller om det forsar vatten i bostaden på grund av en trasig tvättmaskin. (ibid) Välfärdssamhället Inledningsvis redogörs det kort om olika typer av välfärdsmodeller – socialdemokratisk, liberal samt konservativ. En socialdemokratisk välfärdsmodell innebär enligt boken att “alla omfattas av välfärdssystemet (...) Ersättningen vid sjukdom eller arbetslöshet är relativt hög” (s. 157). Den liberala 23

modellen bygger på “en lägre ersättning vid exempelvis sjukdom eller arbetslöshet. Alla garanteras en grundtrygghet men inget mer. Men ersättningen är så låg att det blir ett rejält inkomstbortfall när man är sjuk eller arbetslös” (ibid). Den konservativa modellen ges en djupare beskrivning. Här prioriteras företag och familjen, vilket gör att en välfärdsmodell kan se olika ut. Det kan röra sig om en tryggare modell om företagen bistår, men också en otrygg sådan där den arbetssökande riskerar att hamna utanför välfärdsnätet om man inte har jobb. (ibid) Författaren väljer att sedan beskriva den svenska välfärdsmodellen med rubriken “från vaggan till graven”. Här beskrivs olika typer av bidrag som socialdemokratin har byggt ut sedan barnbidragets införande 1946. Läsaren får också veta tankegången med den socialdemokratiska modellen, “att om alla blev delaktiga, så skulle även de som tjänade bra, ställa sig bakom utbyggnaden av välfärdssamhället”. (s. 159) Socialförsäkringarnas betydelse diskuteras: “Socialförsäkringarna ska alltså vara är skyddsnätet som fångar upp och håller kvar människorna om något skulle hända. Men vad händer om skyddsnätets maskor är för glesa? Blir det fritt fall för medborgaren ner i fattigdom och misär?” Redogörelsen för den svenska välfärdsmodellen tycks ha starka kopplingar till den socialdemokratiska idén. Avsnittet väljer att gå in mer på djupet kring den socialdemokratiska modellen men talar inte i lika positiva ordalag om de liberala och konservativa modellerna. Det nämns att välfärd kan bedrivas i privat regi, att en sådan välfärdsmodell kan baseras på tron om att “... människan ska ha valfrihet och välja olika alternativ och inte bara vara hänvisad till statliga och kommunala lösningar”. (s. 165) Vidare presenteras den kritik som vissa har angående en liberal välfärdsmodell. De menar att “... det är olämpligt att vinstintresse, ska ha betydelse i frågor om vård och omsorg (...) en lika och rättvis del i välfärdssamhället garanteras bäst om stat och kommun har huvudansvaret”. (ibid) Genusperspektivet beaktas genom att boken tar upp ämnet om huruvida föräldralöner skulle kunna utgöra en kvinnofälla. Två sidor av detta presenteras i ett case, där den ena sidan ser det som en rättighet att få vara hemma med barnen, alternativt att sådana skulle utgöra en kvinnofälla. Läsaren ombeds att ta ställning, är föräldralöner en kvinnofälla och hur ser läsaren på barnens bästa? (ibid) Avsnittet går vidare med ytterligare problematiserande kring välfärden. Kapitlet Klarar vi välfärden? Behandlar ekonomiska orättvisor, om det misslyckade “tvåtredjedelssamhället” vi lever i, där två tredjedelar av landet lever under goda ekonomiska villkor. Samtidigt står det svenska systemet inför två stora utmaningar: det stigande antalet pensionärer - “åldersexplosionen”, samt hur systemet ska kunna hantera denna del av befolkningen. Pensionssystemet beskrivs på ett liknande sätt som 24

vardagsekonomin för unga gjordes, för att sedan gå in på frågan hur kostnaderna ska hanteras. Pensionerna är en kärnfråga, samtidigt som välfärdssystemet hela tiden har växande krav på sig att beakta andra aspekter som behovet av god utbildning. Avsnittet försöker alltså belysa att ekonomi innebär hushållning med begränsade resurser. Det är i slutet av detta man kan skönja en viss outtalad kritik mot den socialdemokratiska modellen. “Finansieringen av välfärdssystemet bygger till största delen på skatter och arbetsgivaravgifter. Det betyder att välfärdssystemet blir sårbart när exempelvis arbetslösheten gör att dessa inkomster minskar.” (s. 170). Avsnittet innehåller ett case, ett mer utförligt sådant som behandlar “Fattigbarnen”. Caset tycks syfta till att skapa en medvetenhet om att även Sverige har vad man kallar fattigbarn. Vidare finns ett syfte att påvisa läsaren vilka ekonomiska resurser dessa barns familjer har att röra sig med. Statistik presenteras på skillnader mellan utvalda kommuner, rika som fattiga sådana. Eleverna ombeds att diskutera om fattigbarnens situation och titta på situationen i den egna kommunen ser ut. Vidare kan eleverna ta kontakt med politiker i kommunen för att höra vad de har att säga om det antalet fattigbarn som finns i kommunen. (s. 168f) I slutet finns arbetsuppgifterna, och de har samma utformning som tidigare. Faktafrågorna kan se ut som följande: ”Vad innebär den så kallade riksnormen?”, ”Förklara uttrycket åldersexplosionen.” (s. 171) Diskussionsfrågorna tar upp ämnen som huruvida offentlig sektor ska förekomma i privat eller statlig regi. En annan fråga författarna ställer är att läsaren ska gå in i rollen som framtida finansminister och ställa sig inför den tuffa uppgiften att välja spara kostnader i antingen barnbidraget eller pensioner. Vilket alternativ väljs, och hur motiverar man detta? Fördjupningsuppgifterna är än en gång mer praktiska sådana. Till exempel ombeds eleven att ta reda på om det finns skillnader i hur män och kvinnor utnyttjar välfärdssamhället. (ibid) Jobben och arbetsmarknaden Kapitlet inleds med en beskrivning av hur den svenska arbetsmarknaden har förändrats sedan bondesamhället och anger vilka faktorer som ligger bakom till att vi idag har en större tjänstesektor än producerande ekonomi. Arbetskraftsinvandring diskuteras kort där problematiken med högre arbetslöshet bland invandrare tas upp. (s. 172ff) Skälen till dessa anges som bristande kunskaper, men man hänvisar till ett senare diskussionsavsnitt där diskriminering av invandrare tas upp. (s. 189) Arbetsmarknadens parter är nästa tema. Man beskriver olika typer av fackförbund och redogör för vilka olika typer av medel respektive part har i konflikter, samt vilka lagar som finns (MBL, LAS, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagar). Här finns en diskussion kring invandrares uteslutning från arbetsmarknaden. Ett exempel är att ett visst efternamn kan ha stor betydelse när man söker jobb. Här 25

tas också lönediskrimineringen mellan män och kvinnor upp. Som arbetstagare har man dessa lagar på sin sida för att de ska se till att arbetsgivaren tar hand om sina anställda. (183ff) I kapitlet ingår ett case som ställer läsaren frågan: “varför gå med i facket”? (s. 191) Två personers erfarenhet av facket presenteras där den ena påpekar vikten av “... solidaritet och gemenskap, demokrati...” (ibid). Den andre menar att facket har sina fördelar men när denne jobbade på Ericsson, gjorde facket ingenting när man lade ned verksamheten. Dessutom har denne lyckats löneförhandla själv utan fackets hjälp. Poängen med uppgiften är att se vilka argument som finns för att vara med eller inte i facket. (ibid) Till sist avslutas kapitlet med de sedvanliga uppgifterna. Faktafrågorna är likt tidigare avsnitt formulerade på ett sätt för att eleven ska kunna reproducera fakta, till exempel: “Vad är ett kollektivavtal?” (ibid). Diskussionsuppgifterna ger en djupare infallsvinkel, som till exempel: “Varför tjänar kvinnor i allmänhet mindre än män”, “Är det rätt att kräva att en arbetssökande ska ta ett jobb långt hemifrån?” (ibid). De praktiska fördjupningsuppgifterna syftar bland annat till att ta reda på hur arbetsmiljöarbetet fungerar på elevens skola, hur fungerar MBL på skolan, finns skillnader och vad kan dessa bero på? En annan uppgift kan vara att gå till arbetsförmedlingen och fråga vilken samhällsgrupp som är värst utsatta, vilka ekonomiska ersättningar får de arbetslösa? (ibid) Ekonomi – konsten att hushålla Kapitlet utgör den bilden vi traditionellt kan ha om samhällsekonomi. Det ekonomiska kretsloppets utformning, prisbildning, konkurrensformer, BNP, tillväxt, produktionsfaktorer, HDI, konjunkturer, inflation, finans- och penningpolitik tas upp här. Kapitlet omfattar alltså många delar på ett trettiotal sidor och går därför sällan in på djupet. Kapitlet tar upp de nämnda begreppen, beskriver dem och tar upp exempel. Den infallsvinkel vi har sett i tidigare kapitel, där man kan skönja en text som talar till läsaren, alltså att denne kan se vilka rättigheter, möjligheter och skyldigheter man har, är i detta avsnitt inte lika närvarande. Endast i redogörelsen av det ekonomiska kretsloppet, kan läsaren följa hur dennes pengar cirkulerar runt i detta kretslopp. Konsten att hushålla är beskriven mer från ett upp-i-frånperspektiv. (194ff) När författaren tar upp ekonomiska sjukdomar, förmedlas läsaren en känsla av otrygghet. Vad händer om man blir arbetslös? “...de allra flesta arbetslösa får lägre levnadsstandard och en ovissare framtid. Hur länge klarar vi av att bo kvar i det här huset?” (s. 212f) Fortfarande ligger dock fokus på det samhälleliga, att samhället inte har råd att ha arbetslöshet. “Skatteinkomsterna minskar medan de ekonomiska bidragen ökar, vilket tillsammans leder till att det inte finns pengar till utbyggnaden av skola, sjukvård, barnomsorg och annat nödvändigt” (s. 213). Inflation, det andra hotet mot ett lands 26

ekonomi, har samma effekter, därför måste den hållas ned. Individperspektivet återinträder när läsaren får veta vad som händer med ens sparade pengar i tider då det råder hög inflation. (214f) Det sedvanliga caset behandlar denna gång frågeställningen “Ska arbetslösa tvingas ta jobb inom vården”? (s.220) Eleven ska ta ställning till lagen om aktivitetsgaranti, att om man inte accepterar garantin riskerar att förlora a-kassan. Diskussionen syftar till att diskutera vilka rättigheter och skyldigheter en medborgare har när det kommer till arbete. Det som eleven har att ta ställning till berör vården, där den ena sidan (kommunen) säger att det är ett bra sätt att få mer personal till vården, och det i slutändan kan leda till fast anställning med lön. Den andra sidan (Gunilla, 62 år) ser dock aktivitetsgarantin som “ren diktatur” då hon under många år jobbat som ekonom och nu skulle tvingas jobba inom vården bara för att hon blivit arbetslös. Vilken sida har rätt? Vilka rättigheter och skyldigheter har vi för att kunna hålla en hög sysselsättning för att kunna bevara välfärden? Den privatekonomiska delen återkommer genom ytterligare ett case. Detta case tar upp den svarta marknaden bland hyresrätter i Stockholm, om hur kontrakt överlåts genom att gå före i kön med kontanta insatser. Dels ska eleven ta ställning till hur man själv skulle agera, dels handlar det om att reda på hur mycket en bostadsrätt i centrala Stockholm kostar. Syftet är förmodligen att gå in djupare på utbud och efterfrågan, för att se varför priserna mellan bostäder i Stockholm och andra städer skiljer sig så kraftigt åt. Detta kan vara bokens sätt att diskutera den frånvarande genomgången av marknadsoch planekonomi. Att kunna köpa sig en bostadsrätt i Stockholm eller ett hyreskontrakt innebär att man behöver större resurser, vilket väcker frågor om rättviseaspekten. (s. 224f) Slutligen kommer man åter till arbetsuppgifterna. Den reproducerande delen innehåller frågor som ”Vad innebär jämviktspriset”, ”Vad är reporäntan?” (s. 227). Diskussionsfrågorna går in på frågor som vilka områden och marknader man vill se monopol på, och “Är Sverige ett rikt land, dvs. är vi svenskar i allmänhet välmående och har det bra?” (ibid). Fördjupningsuppgifterna fångar upp de begrepp som det har redogjorts för under avsnittets gång. I ett av dem ombeds läsaren att försöka analysera det ekonomiska läget just nu. Som redskap kan man använda konjunkturprognoser, ekonomiska rapporter från LO, TCO och andra organisationer som förser med sådana rapporter. (ibid) Internationell politik och ekonomi Ekonomins och bokens sista kapitel väljer att fokusera på det internationella. Som kapitlets titel antyder, blir fokus inte bara på ekonomi, utan även politik. Fokus ligger fortfarande på att analysera den ekonomiska biten och texten är strukturerad på ett sådant sätt att det blir lätt att fånga upp den ekonomiska biten. Kapitlets uppbyggnad kretsar mycket kring konflikter mellan stater. Att ett land har stora 27

naturtillgångar, satsningar på utbildning och infrastruktur har alla betydelse för hur maktförhållandet mellan stater ser ut. Ekonomi kan vara en orsak till konflikter, behov av att kontrollera naturtillgångar och marknader men också ekonomiska orättvisor. Konflikter innebär mer än strid mellan soldater, den kan också yttra sig genom ekonomisk krigföring, ett motmedel för att förhindra konflikter genom att utnyttja olika typer av embargon. Någon djupare diskussion kring den ekonomiska aspektens betydelse i konflikter får inte läsaren av kapitlets första del. (s. 228ff) I den andra delen av kapitlet diskuteras globaliseringen och hur ekonomins betydelse ökar. Globalisering är starkt förknippat med pengar. Vi lever i en enda global by där varor, tjänster och information handlas konstant. Globaliseringen beskrivs till en början som något positivt. Det är den som via marknadsekonomins principer gör att levnadsstandarden ökar och att varorna blir billigare, allt tack vare att konkurrensen hårdnar när företag tvingas att även konkurrera med utländska sådana. Det antal fördelar som boken menar finns med globalisering, motsvaras av lika stort antal nackdelar. Författaren anger ökade orättvisor, företagens flyttande av produktion, försvagade fackföreningar och mer makt till de stora företagen. Än en gång anges bara fördelar och nackdelar på ett ytligt plan genom att beskrivas i ett fåtal meningar. Globalisering omfattar inte bara utbyte av kapital, utan även kulturellt och socialt utbyte. Genom Internet kan vi få information från världens alla hörn. (248f) WTO: s roll är att ta bort handelshinder som tullar och importkvoter. Om detta görs kan alla länder dra nytta av globaliseringen. Därefter kommer U-landsproblematiken in. Läsaren ges en beskrivning av hur man definierar ett U-land. Stark förknippning till Afrika görs med flertalet bilder därifrån. Orsakerna till att man är ett U-land är flera och varje faktor beskrivs med ett stycke text vardera. Brist på demokrati, korruption, skulder, naturgeografiska orsaker, analfabetism, dålig hälsa, historia, krig, överbefolkning, samt att man är beroende av ett fåtal exportvaror, är de faktorer som räknas upp. Vägen ut ur fattigdom kan ske på tre sätt: bistånd, handel och skuldavskrivning, men framför allt betonar boken vikten av att U-länder förankrar en demokratisk stat där den kreativa människan får utrymme att skapa. Kort tar författaren upp hur Sveriges biståndspolitik ser ut med policyn att Sverige ska bidra till att U-länder kan stå på egna ben. Kapitlets frågeavsnitt väljer att fokusera till största del på politik och säkerhetspolitik. Den ekonomiska aspekten kan ändå ses här. Är det till exempel acceptabelt att stater och företag tillverkar och exporterar vapen? Ska alla fattiga länder få sina skulder avskrivna? Etc. (s. 251ff)

4.2 Millennium A Bas Millennium (Palmquist & Widberg, Bonniers, 2007) har sina ca. 220 sidor uppdelat i fyra och jämlikt 28

omfattande områden, två av dessa ägnas åt ekonomi. Dessa två delar heter ”Arbete och pengar”, samt ”Samhällets ekonomi”. De omfattas av ca. 40 sidor vardera. Området ”Arbete och pengar” är uppdelat i nio korta kapitel, och ”Samhällets ekonomi” består av fem längre kapitel. Innan den första delen presenteras, vill jag citera den inledning författarna ger till kommande avsnitt. Social jämlikhet har under lång tid varit ett av de viktigaste politiska målen. Under efterkrigstiden har vårt välfärdssystem byggts upp. Rätt till social trygghet – rät till arbete – rätt till utbildning och vård är viktiga frågor. Men hur långt ska samhällets ansvar sträcka sig? (s. 51) De kapitel om ekonomi i boken är: En arbetsmarknad i förändring

Familjerätt

Arbetsmarknaden i den nya tiden

Arv och testamente

Vilken trygghet ska staten ge?

Olika ekonomiska system – olika spelregler

Socialpolitik och den nya tiden

Ekonomin i praktiken

Privata affärer

Ekonomisk politik – en debatt utan slutreplik

Slott och koja

Statens ekonomiska verksamhet

När olyckan är framme En arbetsmarknad i förändring Läsaren ges en historisk förståelse kring fackföreningarnas tillkomst i slutet av 1800-talet. Saltsjöbandsandan beskrivs för att ge en inblick i hur den svenska avtalsrörelsen skiljer sig från andra länder, samt hur en medling kan gå till. Viktiga organisationer på arbetsmarknaden nämns, vilken roll de har, vad skillnaden är mellan centrala och lokala avtal, samt respektive parts egenintressen. De fackliga organisationerna vill ha centrala avtal då lika jobb ska ge lika lön. Motparten vill ha lokala avtal då olika regioner har olika ekonomiska förutsättningar (s. 52ff) Kapitlet avslutas med fyra instuderingsfrågor som speglar kapitlets innehåll. De är av reproducerande art, till exempel: ”Beskriv kort hur avtalsförhandlingar går till.” (s. 57) Arbetsmarknaden i den nya tiden Komplexiteten på arbetsmarknaden diskuteras här. Hur ska man skapa en hög sysselsättning utan att ekonomin skenar iväg? Tre teoretiska modeller presenteras. ”Låt marknaden styra”, ett liberalt 29

alternativ där konkurrensen fixar problemen. Om fri lönesättning råder så tar folk jobb till den lön som marknaden kan erbjuda. Lönekostnader hålls nere och inflationen likaså men sysselsättningen hålls hög. Den andra modellen, ”Keynes väg”, utgör keynesianismen. I dåliga tider ska staten investera i arbetsmarknadsprojekt för att stimulera ekonomin. Skattesänkningar är ett annat alternativ ör att stimulera konsumtion. Den tredje modellen är ”Den svenska vägen”. Den påminner mycket om keynesianismen. Politikernas uppgift under lågkonjunkturer blir att försöka matcha tillgång på arbetskraft och vad arbetsgivarna efterfrågar. (s. 58ff) Den nya regeringen från 2006 och dess arbetsmarknadspolitik presenteras för att ge läsaren en bild av vilken modell som tillämpas i verklighetens nutid. Exempel på förändringar i a-kassan och LAS ges. Den nya regeringen vill också tillåta lönespridning, alltså en friare lönesättning lokalt så att regionernas förutsättningar tas i beaktning. Författaren beskriver varför förespråkarna av denna politik ser fördelar med denna modell: ”... om vi ska ha en chans att konkurrera med andra länder måste vi tillåta en låglönesektor i Sverige. De anser att det skulle leda till en ökad produktion och till att arbetslösheten minskar.” (s. 60) Kapitlet fortsätter att diskutera arbetslöshet. Vad är dess orsaker men vilka är det som framför allt drabbas? Arbetslöshet är inte bara en nationalekonomisk fråga, utan även en fråga om människovärde. Geografiska skillnader i arbetslösheten beskrivs, liksom att invandrare är den grupp som är mest utsatta. Exempel på lyckade projekt för att få in invandrare på arbetsmarknaden ges. Två sidor ägnas åt statistik där läsaren får en bild av hur Sverige ligger till bland OECD-länderna i frågan om öppen arbetslöshet och öppen ungdomsarbetslöshet. Författaren fortsätter på spåret om ungdomsarbetslöshet med ett stycke om vikten av att utbildning lönar sig, men bara så länge utbildningen matchar det marknaden efterfrågar. I slutet av detta stycke så nämns hur den sociala bakgrunden med föräldrarnas utbildning, kan avgöra hur tonåringen väljer sin väg mot arbete. Statistiken säger att 80 % av de med föräldrar som har akademisk bakgrund, väljer en teoretisk väg. Siffran för ungdomar med föräldrar som har högst grundskoleutbildning, är 25 %. Staten ser att begåvade finns i alla samhällsklasser och därför har antalet studieplatser byggts ut. (s. 61ff) Instuderingsfrågorna är åtta till antalet och samtliga reproducerande. En kraftig majoritet innehåller inledande frågor som ”Vad är...”, ”Vad menas...”, ”Förklara...” och ”Beskriv...” Samtliga kan sägas vara reproducerande. (s. 64) Vilken trygghet ska staten ge? Likt tidigare kapitel ges en historisk beskrivning. Det socialdemokratiska folkhemmet blev en möjlighet genom perioder av stark tillväxt. Reformerna kunde snabbt byggas ut, men idag är denna 30

möjlighet mer begränsad. Frågan är hur framtidens välfärdspolitik ska se ut. En diskussion till denna fråga ges i näst kapitel, men här vill författaren beskriva socialpolitik, vad den är, hur den finansieras och vilka som är berättigade. Hur socialpolitiken ska se ut är upp till regering och riksdag, men på lokal nivå är det kommunerna som via ramlagar utformar den. (s. 65f) Vad är försörjningsstöd? ”... alla som vistas i en kommun och som inte har pengar till mat och hyra, kan få hjälp av socialtjänsten...” (s. 67) Dess uppgift är att ge en godtycklig levnadsstandard, boken ger inget svar på vad detta är, utan ger svaret att en sådan fråga får tolkas från fall till fall. Instuderingsfrågorna fortsätter vara av den reproducerande typen. ”Ange huvudinnehållet i socialförsäkringarna”, ”Vad menas med det svenska folkhemmet?”, är exempel på frågor som berör välfärdspolitiken. Socialpolitik och den nya tiden Kapitlet söker ett svar på den fråga som inledde det förra. I en tid då den ekonomiska välfärden inte alltid kan garanteras, förutsätts ett större eget ansvar hos individen. Individen blir mer ansvarig för att finansiera egna försäkringar i tider då det råder högre arbetslöshet. Författaren söker en diskussion om framtidens skattenivåer. Det finns nackdelar med både högre och lägre skatter. Högre skatter ger en sämre disponibel inkomst, vilket generar arbetslöshet. Höga sociala försäkringar ger bristande arbetsmotivation och mindre inkomster till statskassan. Ett system med lägre skatter löser inte hjälpbehovet. Författaren menar att snarare ökar utslagningen. Poängen med resonemanget är att framtidens välfärdssystem handlar om ”... gränsdragningen mellan samhällets ansvar och den enskildes, i frågor som rör ekonomisk och social grundtrygghet.” (s. 71) Socialpolitik inom EU vill författaren också ta upp. Hur fungerar socialpolitik inom unionen? Vilka sociala rättigheter har jag som elev, om jag efter gymnasiet väljer att jobba i något av medlemsländerna? Mycket kort besvaras denna fråga genom EU börjar mer och mer homogenisera sin socialpolitik, vilket är en svår fråga då ländernas kultur skiljer sig åt när det gäller synen på socialpolitik. Målen för denna politik inom EU beskrivs som ”höjd levnadsstandard för alla medborgare [...] samt kvalitetens betydelse när det gäller arbetstillfällen, sociala utgifter och förhållandet mellan arbetsmarknadens parter”. (s. 72) Författaren försöker konkretisera detta med att EU:s strävan är att skapa en konkurrenskraftig ekonomi i kombination med en välfärdspolitik som skapar solidaritet och rättvisa, diskrimineringen på arbetsmarknaden inom EU måste bekämpas. För att nå dessa mål måste länderna samordna respektive politik, främja dialog, samt utnyttja handlingsprogram och fonder som till exempel Europeiska socialfonden. (ibid) Texten har alltså i detta kapitel lyfts från en beskrivande karaktär till en mer problematiserande. 31

Detta märks även på instuderingsfrågorna som intar en mer reflekterande än reproducerande prägel: ”Vilka samhällskontrollerande verksamheter bör inte privatiseras? – Varför”? ”Bör staten inkomstpröva barnbidraget?” (ibid) Privata affärer Välfärdspolitiken är nu avslutad och nu följer en serie kapitel som berör privatekonomiska frågor. Det inledande kapitlet redogör för vilka lagar som vi konsumenter har för att stärka vår makt gentemot företagen. Konsumentköplagen, hemförsäljningslagen och konsumentkreditlagen beskrivs alla som lagar konsumenten bör känna till för att inse ens rättigheter vid olika typer av köp. (s. 73f) Vad banken är till för och hur vi kan använda oss av deras tjänster för att säkra ekonomiska medel för framtiden diskuteras, liksom vad innehav av kontokort innebär samt vikten av att förstå effektiv ränta. Att vara skuldsatt och dess konsekvenser för individen nämns, liksom olika sätt att sanera sin ekonomi. (s. 75f) Vilka olika sätt kan man bygga upp sin ekonomi på? Olika sparformer samt deras för- och nackdelar diskuteras. Vad gäller när man tar lån och hur betalar man tillbaks? Instuderingsfrågorna återgår till den reproducerande formen men skillnaden här från tidigare frågor av samma typ, är att frågorna har en formulering som kan generera svar som riktar in sig på elevens vardag : ”Vad innebär ångervecka?” ”Vad är skillnaden mellan kreditkort och betalkort?”, ”Gör upp en budget” o.s.v. Slott och koja Vilka alternativ finns när man flyttar hemifrån, finns skillnader mellan boendeformer och vad är dessa skillnaders innebörd för individen? Svar på sådana frågor ges i detta kapitel. Författaren ger läsaren tips på vad denne ska fråga sig vid köp av bostadsrätt. (s. 81f) Instuderingsfrågorna är av samma typ som i föregående kapitel. De är riktade mot elevens vardag. ”Vilka risker finns med att hyra i andra hand?”, ”Vad bör man kontrollera innan man skaffar sig en bostadsrätt?” (s. 82) När olyckan är framme Försäkringar är temat för detta kapitel. Personförsäkringar, sakförsäkringar och tjänsteförsäkringar beskrivs. Intill texten finns en bild från Tsunamikatastrofen med en undertext: ”Efter tsunamikatastrofen i Thailand betalades ofattbara belopp ut till de personer som försäkrat sin egendom och de företag som försäkrat sin verksamhet.” (s. 83) Tsunamikatastrofen vinklas alltså efter ett privatekonomiskt perspektiv. Råd om skadestånd ges. Vad har individen för rättigheter om en 32

privatperson orsakar en skada på ägodelar? Skillnad mellan sak- och personskada anges. Vilka skyldigheter företag har gentemot varandra beskrivs även. (s. 84f) Instuderingsfrågorna fortsätter på samma spår, till exempel: ”Vad ingår i tjänsteförsäkringen?” Familjerätt Kapitlet ger svar på vilka ekonomiska rättigheter och skyldigheter man har i olika former av relationer. Med äktenskapet följer ett juridiskt bindande avtal. Homosexuella får inte gifta sig men med partnerskapet gäller samma regler. Hur fungerar bodelning beroende på om man är sambo eller gift? Ett praktiskt exempel ges på detta. Om man har barn men bestämmer att separera, vad gäller då? Föräldrabalken anges och att tingsrätten kan bestämma vårdnad av barn. Rättigheter och skyldigheter som umgängesrätt och underhållsbidrag beskrivs. (s. 86ff) Instuderingsfrågorna är flera till antalet och korta. Fortfarande är det reproducerande fakta som efterfrågas, till exempel: ”Vad är registrerat partnerskap?” (s. 88) Arv och testamente Även detta kapitel är mycket kort till sidantalet. Arvsordningen återges detaljerat. Testamentets betydelse och funktion nämns. Många juridiska termer som hör till arv och testamente tas upp för att ge eleven en förståelse för deras innebörd. Instuderingsfrågorna har formats därefter. (s. 90ff) Första delen av ekonomiavsnitten är nu avslutad. Det är ett delområde som genomgående har tagit upp ämnen som rör mico-nivå. Här nedan följer ”Samhällets ekonomi” som tar upp ekonomin på macronivå. Avsnittet inleds med följande citat: Idag är Sveriges statsfinanser på topp. Så har det inte alltid varit och så kommer det inte alltid att vara. Vem är det som styr över ekonomin? Vem bestämmer vad som ska produceras och vem bestämmer priset? Råder det en fri konkurrens mellan olika producenter av varor och tjänster? (s. 93) Olika ekonomiska system – olika spelregler De två inledande kapitlena (som här räknas som ett), behandlar de ekonomiska systemen, främst marknadsekonomi och planekonomi. De beskrivs båda två som teorier då de flesta länderna i verkligheten tillämpar blandekonomi. De klassiska frågorna i valet av ekonomiska system presenteras, vem ska producera, vad ska produceras, osv. Någon verklig planekonomi eller marknadsekonomi har vi 33

inte kunnat skåda genom historien, men förespråkandet av någon av dessa två modeller beror på vilken ideologi man tillhör, socialistisk eller liberal. Verkligheten sägs i en mening vara betydligt mer komplex. Detta är det inledande kapitlet innan boken går igenom de två ytterligheterna bland ekonomiska system. (s. 94f) Marknadsekonomi beskrivs efter dess renaste princip, alltså att marknaden, bestående av konsumenter och företag bestämmer svaren på de klassiska frågorna. Någon stat presenteras inte. Det är utbudet och efterfrågan som styr produktionen och hur priset sätts. Boken går i samband med detta igenom principerna för prissättning. Marknadsekonomi är vidare den modell som med sin fria konkurrens skapar välstånd. En historisk presentation av Adam Smith och hans tankegångar kring detta presenteras. Det är den ”osynliga handen” som bidrar till välstånd genom att både konsument och producent ”... strävar efter att tillgodose sina egna behov”. Marknadsekonomin har lagt grunden för ett bättre välstånd genom specialisering, d.v.s. att människor gör det man är bäst på. Boken betonar att marknadsekonomi förespråkas av liberaler, som också menar att detta val av ekonomiskt system bygger på den grundläggande principen om frihet, staten ska inte blanda sig i. I slutet av beskrivningen av marknadsekonomi presenteras andra former av konkurrens, där exempel ges. (s.97ff) Planekonomi beskrivs i mindre mängd än dess motpart. Planekonomi är den modell som bygger på centraliserad och planerad ekonomi. Det är samhället som äger produktionsfaktorerna. Skälen till att man väljer planekonomi presenteras via Karl Marx tankar. ”Han menade att människans girighet (där några få blev väldigt rika och resten av befolkningen hade det ganska knapert) och den ekonomiska utvecklingen i det 'nya industrisamhället' så småningom skulle leda till ett ekonomiskt sammanbrott och revolution.” (s.100) Vad som menas med detta förklaras inte. Istället finns en indirekt kritik om planekonomin, att informationsflödet måste fungera perfekt, och att samhället tvingades in i en ordning där makten utgjorde eliten. (s. 99f) Vad författaren tycks vilja få fram på dessa sex sidor, är att dessa två ekonomiska system är just teorier och därför har också kapitlet en karaktär av endast beskrivning av deras respektive system. Skälen till användandet av dem nämns inte mer än i termer av ”frihet” och ”orättvis fördelning”. Kapitlets tio instuderingsfrågor speglar också detta. De strävar endast efter reproducerande av fakta som presenterats, till exempel: ”Nämn de olika ekonomiska systemen som kapitlet beskriver”, eller ”Vad menas med att planekonomi är en centraliserad ekonomi”? (s. 100) Ekonomin i praktiken Anledningen till den ytliga presentationen får sin förklaring här. Här inleds kapitlet med att inta en något mer frågande karaktär genom att ta upp några av problemen med dessa två system. De är dock av 34

beskrivande karaktär och utgörs av enstaka meningar. Marknadsekonomins brister är att ekonomin går upp och ner Vidare är det sällan det existerar full konkurrens då företag strävar mot att kontrollera marknaden. Marknadsekonomin skapar också miljöförstöring i jakt på nya råvaror. Planekonomins brister ligger främst i att det är oerhört komplicerat att planera en hel ekonomi. Den saknar också förmågan att skapa nya varor på ett snabbt och effektivt sätt. Andra brister som man skulle kunna tillskriva båda systemen, nämns inte. Poängen, enligt författaren, är att de inte funkar och att behovet av en mix är mer nödvändigt, därav blandekonomi. Innan detta system tas upp så väljer författaren att ta upp produktionsfaktorer, också beskrivande och exempelfierande. Blandekonomi sägs vara en mer korrekt beskrivning av verkligheten. (s.101f) Ekonomisk politik – en debatt utan slutreplik Samtliga politiska partier har i grund och botten samma mål; att skapa en ekonomi som har hög sysselsättning, en rättvis fördelning av välstånd, balans i handeln med omvärlden, etc. Det är sättet att nå dit som skiljer dem åt. Samma sak gäller svängningarna i ekonomin. Det här kapitlet tar nytta av tidigare diskussioner gällande hur man löser lågkonjunkturens negativa effekter och hejdar den från att förvärras. När lågkonjunkturen träder in och arbetslösheten ökar, då är det viktigt att en form av ekonomiskt skyddsnät finns. Men detta skyddsnät har inte obegränsade resurser i och med att skatteintäkterna som finansierar trygghetssystemen sjunker snabbt. Hur löser man då lågkonjunkturer? Två metoder presenteras; Den traditionella skolan och den keynesianska skolan. Antingen ska staten blanda sig i så lite som möjligt och endast ta hand om dem som har det sämst, eller ha stort inflytande genom att påverka finanspolitiken. Principerna redogörs för respektive skola och vilka effekter de får på ekonomin som helhet. (s. 114ff) Med de nya ekonomiska fenomen som uppstått under de senaste decennierna, målkonflikter och stagflation, ställer författaren frågan om detta innebär slutet för välfärdsstaten? En ny ekonomisk politik kan vara nödvändig där individens eget ansvar får större betydelse. Bakgrunden till denna frågeställning ges i en historisk presentation över hur den globala ekonomin har sett ut från 1970-talet fram till idag. Ekonomin har varit skakig och författaren avslutar kapitlet med att säga att vi är på väg mot en ny omvälvande period med Kinas och Indiens inträde som ekonomiska giganter. De kommer att över mer och mer av produktionen då lönerna är så låga. (s. 118ff) Hur bemöter då författaren dessa komplexa diskussioner i sina instuderingsfrågor? Än en gång efterfrågas svar som reproducerar textens innehåll. ”Vad visar Phillipskurvan?” ”Vad hände med svensk ekonomi under 1970-talet?” ”Beskriv de ekonomiska omvälvningarna på 1970- och 2000-talen.” (s. 120) 35

Statens ekonomiska verksamhet Kapitlet är mer omfattande och bearbetar typiska nationalekonomiska begrepp. Bekämpningen av inflation tas upp, liksom valutapolitikens principer. Läsaren ges en fördjupad förståelse till begrepp som stagflation, inflation och devalvering med koppling till oljekrisen på 1970-talet. De begrepp som eleven fått en förståelse för sätts nu i ett mer komplext sammanhang. Ett ekonomiskt kretslopp kan ses hur olika delar av detta kretslopp under denna period gick i gungning. Man får också nytta av begreppen när författaren beskriver vad som präglade ”det glada 1980-talet” och ”1990-talets kris” och varför det som skedde kunde ske. Konsekvenserna av den ekonomiska politiken tas upp för att sedan komma in på dagens politik. Denna politik karaktäriseras av ohälsa och långtidsarbetslöshet där de med arbete får dra ett större lass. Orsakerna till ohälsan anges som större krav på både företag och arbetskraft. Kort tas löneskillnader mellan män och kvinnor upp. (s. 121ff) Kapitlet ändrar fokus från det historiska till att diskutera vilka villkor som gäller idag. Med den nya regeringens arbetsmarknadspolitik följer hårdare tag och lägre ersättningar. Vilka dessa förändringar anges men inget om deras innebörd. Från att diskutera förutsättningarna på arbetsmarknaden, kommer EU in i bilden med de ekonomiska mål som satts upp enligt Lissabonagendan. Poängen ligger i att varje land på sitt sätt måste bidra till att göra EU till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med bibehållen miljöhänsyn och social sammanhållning”. (s. 130) Författaren avslutar ännu en gång med att ställa sig frågan om välfärden är hotad med tanke på den situation Sverige befunnit sig i under 2000-talet med många långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Hur ska pengarna räcka till om inte fler är i arbete? Även detta kapitel tog upp komplexa frågor men trots detta efterfrågas reproducerande svar med frågor som ”Vilka uppgifter har Riksbanken”, ” Förklara skillnaden mellan fast och rörlig växelkurs.” 4.3 Forum A Bas Boken är uppdelad i fyra delområden där ekonomi behandlas som ett separat ämne. Delområdet ”Ekonomi” är uppdelat i fyra avsnitt, uppdelat i ett antal kapitel och omfattar totalt 90 sidor av bokens 300 sidor. Jag kommer här att redogöra avsnitt för avsnitt. Dessa är: Ekonomins grunder Bostaden Den svenska ekonomin Den globala ekonomin 36

Ekonomins grunder Avsnittet ger läsaren en grundläggande förståelse för nationalekonomins begrepp. Författaren ställer ofta retoriska frågor i texten som ett försök att skapa intresse. Som läsaren ges man inledningsvis en bild av det ekonomiska kretsloppet. Författaren ger en bild av ekonomi sett från ett ovanifrånperspektiv. Ekonomins huvudfrågor om produktionens syfte, metod och avkastning beskrivs med exempel. Denna kunskap leder till fördelningsfrågan. En retorisk fråga som ”... vilka ska då ha de högsta inkomsterna i samhället? Är det dem som gör det bästa jobbet eller dem som har det största behoven? Eller ska vi alla ha lika mycket? Hur ser egentligen en rättvis inkomstfördelning ut?” (.s 102) Svar på dessa frågor ligger i politiken och på den ideologi den vilar på. Marknadsekonomin och planekonomin är två ytterligheter ed tillhörighet i olika ideologier. De två ekonomiska systemen presenteras i ett kortare stycke vardera. Vad de flesta länderna har kommit fram till är en blandekonomi med tonvikt på marknadsekonomi och statliga inblandning för att lösa de problem som marknadsekonomin skapar. Vilka dessa problem är nämns inte. Boken passar däremot på att introducera ekologismen som en ideologi på framfart, där ett grönt ekonomiskt tänkande anses som ett behov på lång sikt. Marknadsekonomin tenderat att skapa kortsiktigt tänkande. (s. 92ff) Marknadsekonomins förutsättningar med fria marknader och privat ägande diskuteras, liksom hur priser sätts med utbud och efterfrågan som de styrande faktorerna. Konsumenten drivs av egennyttan genom behovstillfredställande och företagen likaså med sitt vinstintresse. Pengens värde, dess historia och varför saker och ting blir dyrare beskrivs genom en grundläggande bild av inflation. (s. 105ff) Bruttonationalproduktens funktion behandlas genom att beskriva vad det är som mäts. Framförallt fokuserar författaren på att ta upp de problem som måttet för med sig. I punktform med ett fåtal meningar, får läsaren kunskap om att BNP som mått mäter inte hemarbete, tar inte hänsyn till den skadliga produktionen, hur inkomsterna inom landet är fördelade, vad som produceras samt hur svårt det är att jämföra länder med olika ekonomiska system. Författaren fortsätter att beakta den gröna synvinkeln med en kort redogörelse av grön BNP. Det traditionella måttet lyckas inte fånga upp hur produktionen skadar miljön och naturresurser, något som den gröna motsvarigheten lyckas betydligt bättre med. Även om BNP har sina brister är det ändå det mått som föredras. (s. 113ff) Att ta upp BNP innebär också en naturlig koppling till tillväxtbegreppet. Man får en bild av hur ekonomin växer sakta men stadigt på lång sikt, men tittar man på ett kortare perspektiv så är ekonomin svängig med konjunkturer. Vad som skapar tillväxt, ökandet av produktionsfaktorer eller effektivisering av dem beskrivs. Det gröna perspektivet framträder ännu en gång när tillväxtens gränser diskuteras. I 37

och med att miljön allt mer påverkas så har synen på tillväxtbegreppet blivit kluven. På en halv sida tas västvärldens stora utnyttjande av resurserna upp, hur de påverkar miljön för att västvärlden har behov av att skapa tillväxt. Samtidigt finns många fattiga länder som vill få igång sina ekonomier och därmed riskerar att påverka miljön ytterligare. ”Hållbar utveckling” nämns i en mening, alltså att ”... den ekonomiska utvecklingen måste vara hållbar på lång sikt.” (s. 117) Författaren ger å andra sidan en förståelse att vi fortfarande behöver öka tillväxten då den ”...ökar välfärden och [...] därigenom påskyndar demokratiutvecklingen.” (ibid) Hur detta ska gå till att nämna kort genom att ta upp lagstiftning och ekonomiska sanktioner. (s. 113ff) Avsnittet avslutas med olika typer av uppgifter. De består av tre olika former. Först kan läsaren svara på s.k. ”faktafrågor” som samtliga är av den reproducerande typen. Den andra typen av uppgifter är ett antal diskussionsfrågor och har en mer problematiserande prägel. Jag ger här ett exempel: Vi bör alla ta hänsyn till naturens sårbarhet och till att många resurser är begränsade. Ligger ansvaret i huvudsak på oss medborgare att som producenter och konsumenter agera för en hållbar ekonomisk utveckling? Eller borde staten ingripa mer i samhällsekonomin? (s. 119) Den tredje typen av uppgifter är s.k. ”uppdrag”. De är två till antalet. Uppdragen innebär att antingen undersöka hur det går till när SCB räknar ut Sveriges BNP, eller att ta reda på olika typer av välfärdsmått i syfte att se hur vi i Sverige egentligen har det. (ibid) Bostaden Det andra avsnittet i denna bok har fokus på privatekonomin. Genomgående är det format som vad som händer efter gymnasiet. Avsnittet inleds med olika typer av boendeformer. Deras skillnader redogörs det för, samt vad som är tänkvärt innan man bestämmer sig för innan man flyttar hemifrån. Författaren intar en rådgivande formulering i detta avsnitt. (s. 121f) Kunskaper om privatekonomi är enligt författaren bra att ha då flytta hemifrån innebär att man ofta har knappa resurser att leva på. Läsaren får en bild av hur mycket pengar man får över varje månad, beroende på hur mycket man tjänar, alltså att Sverige har en progressiv skatt, men inget om varför. Man lär sig skillnaden mellan fasta och rörliga utgifter och att ett uppställande av budget kan ha flera fördelar. Exempel på vilka kostnader män och kvinnor har ges i en budget. Olika sparformer tas upp, vad löne- och sparkonto är för något. Fondsparande, obligationer och aktier är andra exempel på att spara för framtiden med olika riskinnebörder. Då det kan finnas stora skillnader mellan bankerna bör man se upp. Man ska lära sig att jämföra alternativ. Har man inte ett större kapitalinnehav är lån alltid 38

en väg att gå. Texten lär läsaren vilka kriterier råder för att man ska få ta ett lån samt hur återbetalningen går till. Det är enligt boken, också viktigt att känna till vilka rättigheter man har som konsument. Olika typer av lagar som till exempel konsumentköplagen, konsumenttjänstlagen gås igenom så att man vet vilka krav man kan ställa på företagen man handlar hos. Även tips om vart man som konsument kan vända sig ges. Hemförsäkringen tas också upp. (s. 123ff) Vad innebär det att flytta ihop och skaffa familj? Man lär sig de juridiska skillnaderna mellan att vara sambo och gift/registrerat partnerskap i frågor om separering och arv. Att skaffa barn innebär inte bara emotionella förpliktelser utan även juridiska och ekonomiska sådana. (s. 130ff) Många unga väljer att efter gymnasiet plugga vidare. Med detta följer fördelar, till exempel ett större utbud av jobb att välja mellan men också en viktig del i den personliga utvecklingen. Hur studiemedel fungerar och vilka krav som finns förklaras. Skulle man inte välj att plugga vidare eller ta ett jobb efter gymnasiet, finns alltid ett alternativ som att starta ett eget företag. På ett par sidor tas det upp vilka riskera man som företagare utsätter sig för men särskilt om vilka faktorer man ska fundera kring innan man startar. (s. 133ff) Söker man jobb, finns mycket att tänka på. Författaren ger råd om vad man ska tänka på i sin ansökan, vad ett cv innebär och hur det kan se ut. Skulle man inte hitta ett jobb gäller det att anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Man lär sig också vilka försäkringar som finns så att man har något att leva på som arbetslös. När man väl finner ett jobb så finns det för arbetstagaren ett antal rättigheter och skyldigheter i arbetslivet. Att vara medlem i en fackförening innebär att man inte står ensam gentemot arbetsgivaren, vilket är en rättighet. Andra rättigheter, men också skyldigheter, utgörs av de lagar som Riksdagen har lagstiftat. MBL, LAS, Arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen är de viktigaste och läsaren får en grundläggande förståelse för deras innebörd. (s. 138ff) Avsnittet avslutas med de tre olika typerna av arbetsuppgifter. Den reproducerande delen har frågor som ”Vad är ett cv och vad ska den innehålla”? (s. 143) Diskussionsfrågorna är mer problematiserande, till exempel: Arbetsrätten är till för att utjämna maktförhållandena mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Av många uppskattas detta som positivt, men det finns de som ser negativa konsekvenser av en stark arbetsrätt. Vilka för- respektive nackdelar finns med en stark arbetsrätt? (ibid) Uppdragen består för det första av att göra en egen hushållsbudget där man utgår från tanken att man flyttat hemifrån och har en genomsnittlig lön. Det andra uppdraget är att fråga sig själv om det ekonomiskt är lönt att studera vidare. Man mister under studietiden inkomstkällor och kanske tar studielån. Tjänar man kanske bättre på att direkt efter gymnasiet ta ett jobb? (ibid) 39

Den svenska ekonomin Arbetsmarknadens historia, att Sverige gått från lantbrukssamhälle till ett tjänstesamhälle återges. Den utgörs av arbetstagare och arbetsgivare där respektive representeras av olika organisationer. Den svenska modellen av löneförhandlingar har varit världsberömd under lång tid, men har på senare år har den frångåtts då de centrala lönetagarorganisationerna har tappat i inflytande. Kapitlet behandlar arbetslösheten och ställer sig frågan om samhället har råd med den nuvarande situationen med stort utanförskap på arbetsmarknaden. Man lär sig skillnaden mellan öppen arbetslöshet och dold arbetslöshet. Vad kan då göras åt arbetslösheten? Att bli arbetslös innebär en ekonomisk svårighet för individen, men också psykiska och fysiska påfrestningar. Staten har två alternativ för att få igång sysselsättningen med sin arbetsmarknadspolitik. Dels finns selektiva åtgärder som ofta innebär omskolning för att matcha den efterfrågan på arbetskraft som finns. Dels kan med ekonomisk politik påverka räntan eller skatten för att få lågkonjunkturen att upphöra. Satsningar på infrastruktur nämns även som ett generellt alternativ. (s. 144ff) Offentlig sektor är den sektor som tar hand om gemensamma frågor. Dessa uppgifter är uppdelade efter stat, landsting och kommun. Offentlig sektor har två huvudsakliga syften; dels utföra tjänster som rättsväsende, försvar, skola, vård och omsorg. Den andra uppgiften är att med RobinHood-politik omfördela pengar mellan olika samhällsgrupper. Den bakomliggande principen är samma som Robin Hood använde; att ta från dem som har och ge till dem som behöver.” (s. 153). Staten har olika sätt att få in pengar på. En graf presenteras över vart dessa pengar kommer ifrån och man får kunskap om vilka typer av skatter som finns. Skälen till att vi betalar skatt är för att finansiera offentliga tjänster, omfördela inkomster, påverka beteende och att se till att miljöskadlig produktion betalar sina samhällskostnader. Den demokratiska processen för budgetarbetet presenteras: I den svenska Regeringsformen står det att >> riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas
View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF