Information från Läkemedelsverket Årgång 24 • nummer 1 • februari 2013
sid 11
Nya cancerläkemedel Läkemedelsverket presenterar i denna översiktsartikel de tre nya centralt godkända cancerläkemedlen Xalkori, Pixuvri och Jakavi som godkänts i EU det senaste året. Informationen är hämtad från produktresumeér och European Public Assessment Reports (EPAR). En kort värdering av varje läkemedel presenteras också.
sid 17
Compassionate Use Program (CUP) – utökad tillgänglighet till läkemedel under utveckling i svensk sjukvård Förutom licensförskrivning och kliniska prövningar finns sedan juli 2012 möjlighet att via så kallat Compassionate Use Program ansöka om användning av ett icke godkänt läkemedel som är under utveckling inom EU. Programmet är framför allt till för patienter med särskilda behov inom terapiområden där läkemedelsutvecklingen sker i snabb takt.
sid 14
Uppdaterade riktlinjer för utveckling av diabetesläkemedel
sid 25
Incivo (telaprevir) Victrelis (boceprevir) Nevanac (nepafenak) – ny indikation Zinforo (ceftarolinfosamil) Atopica (ciklosporin) Cardalis vet. (benazepril + spironolakton) Fortekor vet. (benazeprilhydroklorid) – ny indikation Prascend (pergolidmesilat) Purevax Rabies
Den europeiska läkemedelskommittén (CHMP) har antagit uppdaterade riktlinjer för utveckling av läkemedel vid behandling av diabetes mellitus. De viktigaste förändringarna är skärpta krav på information om säkerhet samt uppdaterade krav när det gäller studier på barn.
sid 19
Vad gör man på Läkemedelsupplysningen? Med bred kompetens och generösa telefontider utgör Läkemedelsupplysningen ett viktigt stöd till allmänheten för frågor som rör läkemedel. Hit kan man ringa och i lugn och ro ställa frågor om sina eller sina anhörigas mediciner.
Nya läkemedel
sid 50
TLV informerar
approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence • cosmetics • dialogue • directives • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health economics • herbals • homeopathics • information • inspection laboratory analysis • market surveillance • medicinal products • medical devices • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability • risk/benefit • safety • scientific • standardisation • transparency • vigilance • approvals • authorisation • clinical trials • communication • competence • cosmetics • dialogue • directives • efficacy • environment • evaluation • guidelines • harmonisation • health economics • herbals • homeopathics • information • inspection • laboratory analysis • market surveillance • medicinal products • medical devices • narcotics • public health • quality • registration • regulations • reliability •
www.lakemedelsverket.se
L EDARS I DA
Välkommen till ett nytt och händelserikt 2013 Läkemedelsverket fortsätter att utvecklas som organisation för att säkerställa ett effektivt regulatoriskt arbete och en god tillsyn – båda med en fortsatt hög kvalitet. Från och med den 1 januari 2013 har vi en ny organisation (se organogram på Läkemedelsverkets webbplats www.lakemedelsverket.se, Om Lakemedelsverket, Organisation) som på ett tydligt sätt ska visa våra olika ansvarsområden och göra det lätt att ta kontakt med oss. Vår ambition är att möta omvärldens alltmer kom-plexa utmaningar på ett öppet, proaktivt och professionellt sätt och genom detta bidra till att stärka patientsäkerheten och skapa förutsättningar för en jämlik vård och omsorg. I årets första nummer av Information från Läkemedelsverket skriver vi om den reviderade licensföreskriften LVFS 2008:1 (ändring LVFS 2012:21) som syftar till att garantera alla patienter – både människor och djur – säkra och effektiva läkemedel när godkända läkemedel inte finns tillgängliga. Avsikten med ändringarna är att göra regelverket tydligare och lättare att tillämpa samt att underlätta valet av licensläkemedel. Ändringarna gäller från och med den 1 oktober 2012. Licenser beviljade före den 1 oktober 2012 omfattas dock inte av förändringarna. Vidare kan du på sidan 17 läsa om compassionate use program (CUP) – ett program som Läkemedelsverket introducerar för svensk sjukvård och som är ett komplement till licensförskrivning. Syftet med CUP är att öka patienters tillgänglighet till läkemedel under utveckling inom EU och att möjliggöra ett EU-gemensamt förfarande. Programmet
riktar sig till patienter med kroniska eller allvarligt försvagande sjukdomar samt till patienter med sjukdomar som anses vara livshotande och som inte kan behandlas på ett tillfredsställande sätt med godkända läkemedel. Läkemedel som tillhandahålls inom programmet ska finnas tillgängliga ända till dess att de marknadsförs på vanligt sätt. Den europeiska läkemedelskommittén CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) antog i november 2012 en reviderad version av riktlinjerna för utveckling av läkemedel för diabetes mellitus. De viktigaste förändringarna gäller information om säkerhet, i synnerhet vad gäller effekter på hjärta-kärl, samt uppdaterade krav på studier på barn. Mer om detta finns att läsa på sidan 14. I Läkemedelsverkets uppdrag ingår att tillhandahålla partsobunden information om läkemedel till både yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och allmänhet. I detta nummer presenterar vi en viktig kanal till allmänheten, Läkemedelsupplysningen. Där arbetar apotekare och receptarier med att besvara frågor om läkemedel, i huvudsak per telefon. Tjänsten är bemannad på vardagar klockan 8–20 och under 2012 togs nästan 125 000 samtal emot. Slutligen vill jag önska dig ett bra och givande 2013! Och tveka inte att höra av dig till oss om du har synpunkter, önskemål, idéer eller frågor.
Christina Åkerman Generaldirektör
Ansvarig utgivare: Christina Rångemark Åkerman
Information från Läkemedelsverket Box 26, 751 03 Uppsala Telefon 018-17 46 00 Telefax 018-54 85 66 E-post:
[email protected]
Redaktion: Kristina Bergström, Christina Hambn, Theresa Larsdotter och Pernilla Örtqvist. Ytterligare exemplar kan rekvireras från: Medicinsk information ISSN 1101-7104 Tryck: Taberg Media AB, 2012
Har du ändrat adress? Vill du ha tidningen till en ny adress ber vi dig skicka både din nya och gamla adress till oss via e-post eller brev. 2
•
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
Innehåll Nyheter och rapporter
Frågor till Läkemedelsverket
Försäljningen av Tredaptive upphör ......................... 4 Varannan ”naturlig” bantningsprodukt innehöll läkemedel ................................................... 4 Nya krav på rapportering av kosmetikabiverkningar inom EU .............................................. 5 Inga odeklarerade läkemedelssubstanser i kosttillskott för leder .............................................. 8 Ny plats för information om olagliga läkemedel på www.lakemedelsverket.se .................................... 10 Granskning av kortverkande beta-agonister ........... 10 Nya cancerläkemedel ............................................... 11 Uppdaterade riktlinjer för utveckling av diabetesläkemedel ................................................ 14 Licensföreskriften reviderad för att förtydliga och underlätta reglerna ............................................ 16 Compassionate Use Program (CUP) – utökad tillgänglighet till läkemedel under utveckling i svensk sjukvård ...................................... 17 Läkemedelsupplysningen ger oberoende svar på allmänhetens frågor .......................................... 19 Kombinerade p-piller och risk för blodpropp ........ 20 Två nya ämnen narkotikaklassade ........................... 20 Ny kommitté ska öka läkemedelssäkerheten .......... 21 Läkemedelsanvändningen vid ADHD följs löpande ............................................................. 22 Säkrare användning av vävnadslim minskar risken för gasemboli ................................................ 22 Granskning av infusionslösningar som innehåller hydroxietylstärkelse ............................... 23 Läkemedelsverket utreder om apotek har bedrivit partihandel utan tillstånd ......................... 23
Frågor till Läkemedelsverket ................................ 24
Nya läkemedel Introduktion till monografier för Incivo och Victrelis ............................................................. 25 Incivo (telaprevir) .................................................... 25 Victrelis (boceprevir) ............................................... 30 Nevanac (nepafenak) – ny indikation ...................... 36 Zinforo (ceftarolinfosamil) ...................................... 38 Atopica (ciklosporin) ................................................ 41 Cardalis vet. (benazepril + spironolakton) .............. 43 Fortekor vet. (benazeprilhydroklorid) – ny indikation .......................................................... 44 Prascend (pergolidmesilat) ....................................... 46 Purevax Rabies .......................................................... 48
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket informerar TLV informerar ........................................................ 50
Tidigare utgivna nummer Tidigare utgivna nummer ......................................... 56
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
•
3
nyhe ter och r apporter
Nyheter och rapporter Söker du nyheter om bristsituationer, indragningar eller säkerhetsfrågor? På vår webbplats, www.lakemedelsverket.se, publicerar vi löpande information om detta, men även om större utredningar, lagändringar och mycket annat. Här följer artiklar om aktuella frågor vi vill informera om.
Försäljningen av Tredaptive upphör Marknadsföringstillståndet för Tredaptive, som innehåller nikotinsyra och laropiprant, kommer att upphöra. Tredaptive kommer inte att finnas tillgängligt på apotek från den 21 januari 2013. Läkemedelsverket har tidigare informerat om att en utredning av nyttan och riskerna med Tredaptive inletts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA efter att en studie, (HPS2-THRIVE) inte kunnat visa att risken för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar var lägre när Tredaptive kombinerades med statiner än med enbart statinbehandling. Samtidigt visade studien på en högre frekvens av allvarliga biverkningar i patientgruppen som behandlades med Tredaptive och statiner. PR AC, den europeiska säkerhetskommittén (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) rekommenderade i början av januari att marknadsföringstillståndet skulle upphöra. Den europeiska läkemedelskommittén CHMP följer PR ACs rekommendation, och har överlämnat den till
Europeiska kommissionen som kommer att fatta det slutgiltiga beslutet. Parallellt har företaget som marknadsför Tredaptive beslutat att inte tillhandahålla läkemedlet från och med den 21 januari 2013.
Information till patienter •
Patienter som behandlas med Tredaptive bör boka en tid för återbesök hos sin läkare för att diskutera fortsatt behandling.
Information till vårdpersonal • •
Tredaptive kan inte längre förskrivas och patienter bör erbjudas andra behandlingsalternativ. Farmacevter på apotek bör hänvisa patienter som har recept på Tredaptive till behandlande läkare.
Varannan ”naturlig” bantningsprodukt innehöll läkemedel Bantningsprodukter marknadsförs ofta med beskrivningen om att de ska vara ”naturliga”. Nya analysresultat från Läkemedelsverket visar att läkemedelssubstanser som inte står med på förpackningen är vanligt förekommande i dessa produkter. Läkemedelsverket har analyserat 43 produkter genom ett samarbete med Tullverket. Av dem betraktades 21 som läkemedel då de innehöll substanserna sibutramin, orlistat, sildenafil, fluoxetin och/eller yohimbin. I 18 av 21 produkter var innehållet av läkemedelssubstans inte deklarerat på förpackningen och ingen av produkterna i samarbetsprojektet är godkända läkemedel. – Hela 19 av de analyserade produkterna innehöll sibutramin och tre av dem innehöll dubbelt så mycket sibutramin per doseringsenhet som de godkända läkemedlen gjorde vilket är skrämmande, säger Marie Kerttu, utredare på Läkemedelsverket. Sibutramin fanns tidigare i godkända läkemedel för behandling av fetma men drogs tillbaka 2010 eftersom det fanns risk för hjärtinfarkt och stroke. Substansen ansågs
4
•
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
heller inte lämplig för patienter med psykisk sjukdom eftersom den påverkar signalsubstanser i hjärnan. Svenska konsumenter tar en stor risk när de beställer dessa bantningsprodukter från oseriösa webbplatser även om produkterna marknadsförs som naturliga och ofarliga för hälsan. Förutom biverkningsrisken ökar även risken för interaktioner med andra, godkända läkemedel som personen använder. Både biverkningar och interaktioner blir svåra att spåra eftersom substanserna inte finns deklarerade på bantningsprodukternas förpackningar. För att kunna analysera innehållet i dessa bantningsprodukter och få en bild av vad de verkligen innehåller startade ett samarbete med Tullverket försommaren 2012. Arbetet var begränsat till postförsändelser som kom till Stockholm/ Arlanda och som valdes ut från länder utanför EU av Tullverkets personal. Läkemedelsverkets laboratorium har sedan analyserat produkterna. Urvalet av produkterna representerade därmed de produkter som svenska konsumenter faktiskt beställer från länder utanför EU.
nyhe ter och r apporter
Exempel på produkter som analyserats. Foto: Läkemedelsverkets laboratorieenhet. – Vi ser dagligen bantningsprodukter vid våra kontroller i postflödet och det framgår inte alltid av förpackningen att den innehåller förbjudna substanser, säger Magnus Berzelius, gruppchef vid Tullverkets gränsskydd. Läkemedelsverket och Tullverket vill uppmana till försiktighet vid inköp av ”naturliga” bantningsprodukter eftersom
de kan innehålla odeklarerade läkemedelssubstanser. Vid misstanke om att man fått biverkningar bör man kontakta sjukvården samt skicka in en biverkningsrapport till Läkemedelsverket. Blanketter samt information om hur man rapporterar biverkningar finns på Läkemedelsverkets webbplats, www.lakemedelsverket.se.
Nya krav på rapportering av kosmetikabiverkningar inom EU De flesta av oss använder dagligen tvål och andra kosmetiska produkter och för vissa personer medför detta hudbesvär och andra problem. Hittills har biverkningsrapporteringen varit frivillig, men under 2013 blir tillverkare, importörer och distributörer skyldiga att rapportera allvarliga biverkningar. Sjukvårdspersonal omfattas inte av dessa krav, men Läkemedelsverket vill ändå uppmana till rapportering av alla fall som sjukvården får kännedom om.
Rapportering idag Kosmetiska produkter används dagligen av de flesta av oss. Exempel på sådana produkttyper ges i Faktaruta 1. Vi på Läkemedelsverket har sedan 1989 tagit emot rapporter om
biverkningar, eller som det nu heter i bestämmelserna ”oönskade effekter” på människors hälsa, av kosmetiska produkter och utrett dem på ett sätt som liknar systemet för läkemedelsbiverkningar. Detta innebär att vi bland annat har informerat ansvarigt företag om rapporten, avkrävt företaget vissa uppgifter och gjort en sambandsbedömning. Per år har dock endast ett 50-tal sådana rapporter kommit in till Läkemedelsverket. De flesta av dessa har kommit från hudläkare och gällt allergiska eksem. Rapportering av biverkningar av kosmetika har hittills varit frivillig, även om Läkemedelsverket på olika sätt uppmuntrat till den. Många fall rapporteras tyvärr inte och rapporterna är viktiga som underlag för vår tillsyn. Liknande system har under senare år införts i några andra länder inom EU.
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
•
5
nyhe ter och r apporter
Faktaruta 1. Exempel på kosmetiska produkter. Hudkrämer Ansiktsmasker Puder Tvål Parfym Badpreparat Hårborttagningsprodukter Transpirationsmedel Hårvårdsprodukter Rakningsprodukter Ögonsmink Läppstift Munvårdsprodukter Nagelprodukter Intimhygienprodukter Solskyddsprodukter Brun-utan-solprodukter Hudblekmedel Antirynkprodukter
Prospektiv studie vid fem hudkliniker I ett försök att öka och underlätta rapporteringen initierade vi en studie (1) vid fem hudkliniker i Sverige (Malmö, Göteborg, Uppsala, Örebro, Jönköping). Studien pågick prospektivt under sex månader 2008–2009, och alla patienter som lapptestades på grund av misstanke om kontaktallergi inkluderades. Vid positivt test mot egna kosmetiska produkter skickade testpersonalen journalkopior, testprotokoll och foton eller fotokopior av produkternas etiketter (inklusive satsnummer) som en sedvanlig rapport till Läkemedelsverket. Vid negativt test skickades avidentifierade kopior av testprotokollen. Andelen patienter som testats mot egen kosmetika sattes också i relation till det totala antalet utförda standardtester under perioden. Resultaten framgår av Figur 1. Av de 948 patienter som inkluderades, testades en tredjedel (316) också mot egen kosmetika. Kontaktallergi mot en eller flera egna produkter påvisades hos 15 % (48 personer) av dessa. Sammantaget var alltså var tjugonde patient som testades på misstanke om kontaktallergi allergisk mot någon eller några av sina egna kosmetiska produkter. Antalet rapporter till Läkemedelsverket tredubblades under studieperioden jämfört med motsvarande period tidigare år och handläggningstiderna minskade, eftersom uppgifterna om produkterna var mer fullständiga redan från början.
Allvarliga oönskade effekter av kosmetiska produkter Under år 2013 införs krav inom hela EU (2) på rapportering av så kallade allvarliga oönskade effekter till tillsynsmyndigheterna (Faktaruta 2 och Figur 2). I Sverige är Läkemedelsverket tillsynsmyndighet. Rapporteringskravet gäller tillverkare/importörer (så kallade ansvariga personer) och
6
•
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
distributörer (övriga i handelsleden). Tillsynsmyndigheterna ska bedöma rapporten och skicka informationen vidare till de andra ländernas myndigheter. Den ansvariga personen måste också informeras om rapporten kommer från annat håll. Observera att minimikrav för vidarerapportering inom EU är att det finns en identifierbar rapportör, beskrivning av den oönskade effekten, när den började samt specifikt namn på den aktuella produkten. Något krav på sjukvården eller konsumenten införs dock inte gemensamt inom EU, utan detta måste i så fall införas nationellt. Sverige kommer inte att införa någon sådan skyldighet, men Läkemedelsverket vill uppmana även dessa parter att rapportera alla oönskade effekter som de får känne-dom om. Information från sjukvården kommer att vara till stor hjälp för att göra en korrekt bedömning av rapporterna. Rapporterna kommer att vara ett viktigt underlag för myndigheterna vid övervägande om tillsynsåtgärder mot produkter och företag på marknaden. Figur 1. Resultat för alla lapptestade patienter vid fem hudkliniker under sex månader år 2008–2009.
Basserie 948
Egen kosmetika
Nej
632
Nej
268
Ja
316
Positiv test egen kosmetika
Ja
48
Faktaruta 2. Allvarlig oönskad effekt på människors hälsa av en kosmetisk produkt. En oönskad effekt är en negativ inverkan på människors hälsa vid normal eller rimligen förutsebar användning, som leder till tillfällig eller bestående funktionsnedsättning, funktionshinder, sjukhusvård, missbildning eller en allvarlig omedelbar risk eller till döden.
nyhe ter och r apporter
Figur 2. Rapportering av allvarliga oönskade effekter av kosmetiska produkter.
Konsumenten
Tillverkare/importör
Distributör
Sjukvården
Röd linje = obligatorisk Grön linje = frivillig
Foto: Shutterstock.
Ökad rapportering önskas För att få en bättre överblick över de besvär som kosmetiska produkter orsakar användarna, önskar vi att samtliga fall som sjukvården får kännedom om rapporteras till oss. För att underlätta detta kommer Läkemedelsverket att utveckla speciella blanketter som kan användas vid rapporteringen. Blanketter avsedda att användas av konsum-enter kommer också att tas fram. Blanketter och instruktioner för hur rapporteringen kan ske kommer då att finnas på vår webbplats, www.lakemedelsverket.se. Till dess att särskilda blanketter finns tar vi tacksamt emot rapporter på samma sätt som hittills.
Referenser 1. Tammela M, Lindberg M, Isaksson M, Inerot A, Rudel J, Berne B. Patch testing with own cosmetics – a prospective study of testing and reporting of adverse effects to the Swedish Medical Products Agency. Contact Dermatitis 2012;67:42–6. 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter.
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
•
7
nyhe ter och r apporter
Inga odeklarerade läkemedelssubstanser i kosttillskott för leder Läkemedelsverket har köpt in och analyserat 27 produkter som marknadsförs som kosttillskott för leder. Laboratorieanalyser har visat att inga smärtlindrande läkemedelssubstanser som normalt finns i värktabletter finns i de analyserade kosttillskotten. Projektet är en uppföljning efter fynd av substansen nimesulid i kosttillskott 2009, som orsakade flera allvarliga biverkningar hos konsumenter.
Undersökta produkter för ledhälsa. Foto: Läkemedelsverkets laboratorieenhet.
2009 gick Läkemedelsverket ut med en varning efter att ett kosttillskott för ledbesvär spetsat med läkemedelssubstansen nimesulid hade gett allvarliga symtom hos konsumenter. Produkten såldes i stor skala i svenska hälsokostbutiker. Läkemedelsverket har följt upp detta under 2012 och köpt in 27 olika kosttillskott inom segmentet ”ledhälsa” från etablerade återförsäljare av hälsokost i butiker och på nätet. Produkterna hade ett deklarerat innehåll av till exempel ingefära, gurkmeja och nypon. – Vi har inte undersökt om produkterna har någon effekt eller om de innehåller vad som utlovas av innehållsdeklarationen, men vi hittar inget som tyder på att produkterna innehåller substanser som finns i värkläkemedel, säger Maria Gustafsson, utredare på Läkemedelsverket.
8
•
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
Läkemedelsverkets laboratorium undersökte om produkterna innehöll någon läkemedelssubstans som används i värkläkemedel. Inga sådana substanser kunde dock påvisas i produkterna. – Det är ett positivt resultat, säger Maria Gustafsson. Om man köper kosttillskott på nätet är det ändå ett gott råd att undvika de aktörer som till exempel saknar tydliga kontaktuppgifter eller som utlovar vidlyftiga medicinska effekter. Det finns ett problem med oseriösa webbplatser som säljer produkter som spetsats med odeklarerade läkemedelssubstanser. Problemet är stort främst bland produkter för bantning och potens. Att använda sådana produkter innebär en stor risk eftersom effekter och biverkningar är okända. Produkterna kan också påverka effekten av läkemedel som tas samtidigt.
nyhe ter och r apporter
Läsarenkät Hjälp oss med att svara på några frågor om vår tidskrift Information från Läkemedelsverket
Enkäten hittar du på
www.lakemedelsverket.se/lasarenkat
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
•
9
nyhe ter och r apporter
Ny plats för information om olagliga läkemedel på www.lakemedelsverket.se Läkemedelsverket har skapat en speciell plats för information om olagliga läkemedel på vår webbplats. Tanken är att allmänheten ska vända sig hit för att få tillförlitlig information och nyheter om olagliga läkemedel. Olagliga läkemedel kan till exempel vara förfalskningar av ett godkänt läkemedel, kosttillskott med ett otillåtet innehåll, eller helt verkningslösa produkter som säljs som läkemedel. Det är okontrollerade produkter som man inte har någon möjlighet som konsument att bedöma kvaliteten och effekten på.
Konsumenter i Sverige kommer huvudsakligen i kontakt med olagliga läkemedel via oseriösa webbplatser – med verksamhet i Sverige och/eller i andra länder. Det kan handla om olagliga internetapotek och tveksamma webbplatser som säljer receptbelagda läkemedel, läkemedelssubstanser och produkter som liknar läkemedel som kosttillskott och kosmetika. Försäljningen sker utan krav på recept eller efter endast bristfällig ”onlinekonsultation”. Försäljarna kan ge sken av att vara seriösa och skriver att legitimerade läkare och godkända apotek är inblandade i verksamheten fast det i själva verket inte är så. För konsumenter är det i regel omöjligt att avgöra om produkterna är av bra eller dålig kvalitet eller om de är lagliga eller olagliga. Som en del av arbetet med att främja folkhälsan har vi skapat en speciell plats för olagliga läkemedel på vår webbplats. Hit kan konsumenter vända sig med frågor, funderingar och för att få information om olagliga läkemedel.
Kika in på www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/
Granskning av kortverkande beta-agonister Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PR AC (Pharmacovigilance Risk Assessment Committee) har påbörjat en granskning av kortverkande beta-agonister för att bedöma deras säkerhet och effektivitet när de används för att förhindra förtidig förlossning. Kortverkande beta-agonister används allmänt i Europa för behandling av astma. I flera europeiska länder är vissa kortverkande beta-agonister också godkända för att hämma sammandragningar vid för tidigt värkarbete, eftersom de slappnar av musklerna i livmodern. När läkemedlen används för detta ändamål ges de vanligtvis i form av injektioner, som tabletter eller som stolpiller. Man använder då också högre doser än vid astmabehandling.
10
•
I n f o r m at i o n f r å n L ä k e m e d e l s v e r k e t 1: 2 013
På grund av de högre doserna finns en känd risk för biverkningar som påverkar hjärta och blodkärl med dessa läkemedel när de används för att förhindra förtidig förlossning. Informationen till förskrivare innehåller säkerhetsvarningar och läkemedlen får inte användas till patienter som har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Dessutom finns det osäkerhet om effektiviteten vid långvarig användning av dessa läkemedel (mer än 48 timmar) för att förhindra förtidig förlossning. Den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, kommer nu att utvärdera nytta-riskförhållandet för kortverkande beta-agonister när dessa läkemedel används för att förebygga förtidig förlossning.
nyhe ter och r apporter
Nya cancerläkemedel Här presenteras kort några av de cancerläkemedel som godkänts i EU/Sverige under det senaste året. Urvalet har begränsats till nya substanser som blivit centralt godkända i EU. I det följande presenteras Jakavi, Pixuvri och Xalkori. Informationen är hämtad från produktresumeér och European Public Assessment Reports (EPAR), dokument som är tillgängliga på den europeiska läkemedelsmyndighetens webbplats (www.ema.europa. eu). Läkemedel som tidigare presenterats i monografier eller i monografier som kommer att publiceras inom kort är inte inkluderade i denna text. Detta gäller Zelboraf, Dacogen, Inlyta, Caprelsa och Adcetris.
Icke-småcellig lungcancer (NSLC) Xalkori (crizotinib) Xalkori är indicerat för behandling av vuxna med tidigare behandlad anaplastiskt lymfomkinas (ALK)-positiv avancerad icke-småcellig lungcancer (NSCLC). Xalkori är en selektiv hämmare av ALK-receptortyrosinkinas (RTK) och dess onkogena varianter (det vill säga ALKfusioner och vissa ALK-mutationer). Det har tidigare visats att förekomst av dessa onkogena varianter är en negativ prediktiv faktor vid behandling med EGFR-blockerare. Användning av Xalkori som monoterapi vid behandling av ALK-positiv avancerad NSCLC har undersökts i två enarmade multicenterstudier (studie A-A8081001 och studie B-A8081005, Tabell I). Båda studierna inkluderade tidigare systemiskt behandlade patienter där adenokarcinom dominerade som histologi (98 % och 93 % i respektive studie). Prim-ärt effektmått i båda studierna var sammanlagd responsfrekvens (ORR). Sekundära effektmått var responsens varaktighet, progressionsfri överlevnad (PFS) och total överlevnad (OS). Jämförande effektdata från randomiserade kliniska prövningar är ännu inte tillgängliga. Det noterades att sjutton patienter som inkluderades i studie B hade asymtomatiska hjärnmetastaser som inte strålbehandlades. Hos åtta (47 %) av dessa påvisades en respons i hjärnan som var jämförbar med eller överskred den systemiska tum-örresponsen varav två (25 %) fick komplett respons. Vad avser biverkningsprofilen var de vanligaste biverkningarna oavsett svårighetsgrad synrubbningar, illamående, kräkningar, diarre, ödem, förstoppning och trötthet. Allvarliga biverkningar var sällsynta förutom neutropeni och förhöjt ALAT.
I sin nytta-riskbedömning noterade den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté (CHMP) att Xalkori uppfyller kriterierna för ett villkorat godkännande. Detta innebär att företaget har förbundit sig att komplettera med ytterligare information inför ett definitivt godkännande. Detta innefattar studieresultat från två pågående fas III-studier. I den ena (A8081007) randomiseras patienter i andra linjens behandling mellan Xalkori eller kemoterapi (pemetrexed eller docetaxel). I den andra (A8081014) randomiseras patienter i första linjens behandling mellan Xalkori eller kombinationskemoterapi med pemetrexed/platinumpreparat. Vid sidan av data gällande effekt och säkerhet efterfrågas också en jämförelse av nyttan vid adenokarcinom jämfört med annan histologi samt nyttan vid asiatisk jämfört med kaukasisk etnicitet. Prelimära resultat från A8081007 har rapporterats där progressionsfri överlevnad förlängdes från 3 månader i kontrollarmen till 7,7 månader i gruppen som behandlades med Xalkori (p
