Information från Smittskydd Halland

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Vetenskap, Health Science, Infectious Disease
Share Embed Donate


Short Description

Download Information från Smittskydd Halland...

Description

Årg. 22

Nr 3

dec 2011

Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Influensa Influensan har ännu inte tagit fart. Sporadiska fall och enstaka utbrott har rapporterats. Vi torde slippa utbrott nu under de stundande helgerna. Till jul kommer många i riskgrupp, inte minst bland äldre, att träffa små barn som kan ha utsattas för förskolesmitta. Barnen kan i sin tur vara smittsamma. Det kan alltså bli livräddande att vara influensavaccinerad inför kommande julfirande, om man hör till riskgrupp för svår sjukdom! Den oro som lyfts fram för narkolepsi som biverkan, är helt obefogad vid vaccination med årets säsongsvaccin. Narkolepsi som misstänkt biverkan är kopplad till pandemivaccinet och ska inte blandas ihop med det vaccin som nu ges.

Fortsatt uppmärksamhet kring mässling Mässling fortsätter att orsaka utbrott i Europa, dock i avklingande takt. Under 2011 har, till och med oktober, över 30 000 fall rapporterats inkluderat åtta dödsfall och 24 fall av hjärninflammation. Den högsta förekomsten finns bland barn under 1 år. Hälften av alla fall rapporteras från Frankrike. Tyskland, Spanien, Italien och Rumänien har också haft många fall. De insjuknade fallen domineras helt (82%) av ovaccinerade. I Sverige har 26 fall anmälts i år. Tre har smittats i Thailand. Vi är nu i den stora turistsäsongen för Thailand och många åker dit med små barn. Även om smittrisken är liten bör man tänka på om barnet är skyddat mot mässling. Ett eventuellt tidigareläggande av vaccinationen kan diskuteras med barnavårdscentralen. Som alltid bör man också se över det egna mässlingsskyddet. Vägledning för en sådan bedömning finns på smittskyddets hemsida (faktablad/PM).

difteri och stelkramp för att nämna några. Paradoxalt nog kan framgångsrik prevention bli ifrågasatt. Det ursprungliga hotet (= sjukdomarna) blir osynligt. Det som syns är kostnader, biverkningar och resursåtgång för något som ”inte finns”. Men visst finns sjukdomarna kvar; de får bara inget fäste i en befolkning som är immun. Det kan därför vara skäl att påminna om några ovanliga fall som dykt upp under året; exempel på sjukdomar som tidigare var ett stort folkhälsoproblem, men som numera i princip är bortvaccinerade i vårt land. 1. Röda hund En 22-årig kvinna, uppvuxen i Sydostasien, men boende i Sverige sedan flera år tillbaka, insjuknar under ett besök i hemlandet med röda hund. Kvinnan är då i tidig graviditet. Hon återkommer till Sverige senare i graviditeten och barnet föds med flera handikapp - kongenital rubella. Före röda hund-vaccination infördes på 70-talet var röda hund hos modern under tidig graviditet en vanlig orsak till att barn blev döva, blinda och föddes med svåra missbildningar. Sedan vaccination erbjöds i Sverige 1974 har i princip inga barn fötts med kongenital rubella. Det senast rapporterade fallet, innan det vi nu beskrivit, skedde 1975.

Fallbeskrivningar - Tre ovanliga fall Vårt svenska barnvaccinationsprogram är en framgångssaga. En hög täckningsgrad har gjort många sjukdomar osynliga; mässling, röda hund,

Länder som ger röda hund i sitt vaccinationsprogram (källa: WHO)

Hallandspesten nr 3, 2011

I många utvecklingsländer utan allmän vaccination mot röda hund är dock sjukdomen fortfarande vanlig. I flera länder i Sydostasien ges enbart mässling i barnvaccinationsprogrammet. Se ovanstående karta. Det betyder att många yngre utländska kvinnor som kommer till Sverige inte är immuna och riskerar att smittas under ett besök i hemlandet. Lärdomar av det som inträffat är att vi borde öka uppmärksamheten, inte bara mot mässling, utan även mot röda hund i samband med reserådgivning och hälsoundersökningar. Mödravården i Halland screenar alla gravida för röda hund. De som saknar immunitet erbjuds vaccination efter förlossningen.

2. Stelkramp En 77-årig man sökte vid en akutmottagning för att underkäken låst sig. Han hade en vecka tidigare ramlat i utomhustrappan och slagit i bakhuvudet och ryggen. Han söker med käkläsa, muskelryckningar och värk i höger sida av bålen. En öron-näsa-hals-läkare fattar misstanke om stelkramp. Mannen uppgav att han fått en dos stelkrampsvaccin i samband med värnplikten på 1950-talet, men därefter inget ytterligare. Det framkom också att han vid fallet i trappan ådrog sig ytliga sår på båda armbågarna. Mannen behandlades med antibiotika och immunglobulin och behövde långvarig intensivvård med respiratorbehandling. Stelkramp är en mycket ovanlig sjukdom i Sverige. Icke-immuna personer finns dock fortfarande i den äldre befolkningen och ett obetydligt sår som förorenas med jord kan alltså räcka för infektion.

3. Difteri En öronläkare skrev en remiss för svalgodling på en 11-årig sjukhusvårdad flicka och på remissen stod: ”Från Kenya med sår på hö halsmandel”. Den informationen gav labbet misstanke om difteri. I provet påvisades en toxinproducerande difteribakterie, Corynebacterium diphtheriae. Patienten fick behandling med penicillin och tillfrisknade. Den 11-åriga flickan hade tillsammans med sin familj nyligen kommit till Sverige från Kenya. Hon och resten av familjen var aldrig difterivaccinerad. Difteri är en mycket allvarlig sjukdom som i regel ger en halsinfektion. I början liknar sjukdomen vanlig halsfluss. Vid svår

infektion får man tjocka beläggningar i svalg och luftrör, som kan ge andningssvårigheter, s.k. äkta krupp. Ett gammalt namn på sjukdomen är också "strypsjukan". Komplikationer, utlösta av bakteriens toxin, tillstöter ofta i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar samt njurskador. Sjukdomen behandlas med ntibiotika, vilka dock inte påverkar det toxin som redan spridits i kroppen.

Mycoplasma – dags igen Laboratorierna i Sverige rapporterar nu ovanligt många positiva test för mycoplasma. Spridning av Mycoplasma varierar i intensitet och epidemitoppar brukar ses med 4-5 års intervall. Infektion med mycoplasma brukar ge svalgbesvär, nästäppa, huvudvärk och hosta - som ofta är långvarig. De flesta smittade får bara dessa symtom, men ungefär tio procent av de smittade utvecklar lunginflammation. Diagnosen ställs i första hand med hjälp av PCR-teknik från svalgeller nasopharynxsekret. Om mycoplasma verifierats och patienten är så svårt sjuk att behandling är nödvändig, kan makrolider eller tetracyklin ges, men för de flesta är infektionen självläkande. En studie av lindrig infektion med enbart bronkit visade att antibiotika inte hade effekt, eftersom resultatet blev det samma med penicillin (overksamt) eller riktad behandling med aktiva preparat mot mycoplasma. Mycoplasma smittar via luftvägssekret och spridning sker lätt inom familj och vid tät kontakt. Smittrisken reduceras om man minskar sina kontakter vid akut sjukdom och har god host- och handhygien. Det tycks finnas en utbredd uppfattning bland allmänheten att hosta orsakad av mycoplasma är speciellt besvärlig och att särskild provtagning och behandling därför är motiverad. Det finns dock inga studier som visar detta, tvärtom beter sig mycoplasma-bronkiter som alla andra bronkiter, det vill säga allmäntillståndet är relativt gott och hostan pågår i cirka tre veckor, oavsett om man behandlar med antibiotika eller inte.

Patientsäkerhetssatsningen - Antibiotika Halland lyckades inte nå det uppsatta målet att skriva ut 3,3 % färre antibiotikarecept under tiden oktober 2010 – september 2011. Under

Hallandspesten nr 3, 2011

den andra delen av perioden gick dock förskrivningen ner med ca 4 % jämfört med året före. Under det kommande året satsar Region Halland genom Strama-gruppen på ökad dialog med och information om förskrivningen till vården. Alla vårdvalsenheter i Halland har fått i uppdrag att belysa problematiken och starta en dialog om den egna enhetens förskrivning. Två allmänläkare, Johan Bergström och Elisabeth Elbel, har ett särskilt uppdrag att vara ett stöd i detta arbete och kommer framöver att besöka vårdenheterna regelbundet.

Elisabeth Elbel VC Kungsbacka

Johan Bergström VC Hertig Knut

Strama Verktygslåda är ett konkret hjälpmedel i möten med infektionspatienter inom öppenvården. Verktygslådan innehåller aktuella terapirekommendationer, patientinformation för fem vanliga infektioner, material för föräldrautbildning på BVC, Fritt återbesök-blankett, affischer mm. Allt material finns för nedladdning på www.regionhalland.se/strama

Maria Löfgren

Helena Hallgren

Smittskydd Halland – Gilla oss på Facebook Sedan några dagar finns smittskyddet på Facebook. Idag är hälften av den svenska befolkningen aktiva på olika sociala medier och även vi tar nu våra första stapplande steg ut på den arenan. Följ oss gärna där och stöd oss med din ”gillamarkering”. Skriv Smittskydd Halland i sökrutan eller gå in via vår hemsida.

En riktig GOD JUL och GOTT NYTT ÅR önskar vi på smittskyddet

SMITTSKYDD HALLAND HEMSIDA: www.regionhalland.se/smittskydd Smittskyddsläkare

Smittskyddssjuksköterska Smittskyddssjuksköterska Assistent

Sjukhusens förskrivning av antibiotika kommer också följas och diskuteras med verksamheterna via infektionsklinikens läkare, Helena Hallgren och Maria Löfgren.

Mats Erntell 035-13 16 13 070-319 16 13 Birgitta Jönsson 035-13 16 03 Karin Truedsson 035-13 16 28 Gunnel Svensson 035-13 16 07

e-post adresser: [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected]

Hallandspesten nr 3, 2011

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF