Ingen bildrubrik
Short Description
Download Ingen bildrubrik...
Description
Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad
Förväntade studieresultat
Anläggning
Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: •beskriva olika husunderbyggnader, •beskriva olika jordarter och deras beskaffenheter, •beskriva och förklara hur vattenförsörjning, avloppsteknik och ledningsbyggande fungerar i samhället, •tillämpa regler för väg- och gatuprojektering, •upprätta enkla massberäkningar, kalkyler, tidplaner och produktionsplaner, •tillämpa och redogöra för frågeställningar inom någon del av anläggningsområdet.
Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning, avloppsteknik och ledningsbyggande. I vägbyggnadsteknik behandlas planering, geometrisk utformning, vägsektioner, vägkroppens uppbyggnad, volymberäkningar och beläggningar samt driftsfrågor.
7 maj 2012
7 maj 2012
3
4
Undervisande lärare
Kursens uppläggning • Föreläsning enligt schema • Projektuppgifter
• Annika Moström: Kursansvarig, föreläsningar markunderbyggnad • Ulrika Wikström: Föreläsningar och projektuppgifter VA-teknik och vägbyggnad
– Projekt 1: Anläggning – Projekt 2: Vattenbyggnadsteknik – Projekt 3: Vägbyggnad
• Tentamen: 8 juni 9-13 i Östra paviljongen
7 maj 2012
7 maj 2012
5
6
1
Schema våren 2012
Kurslitteratur • Samuel A Berg: Byt 3: Grundlägning och undergrund, Lärnöförlaget Lärnö AB, ISBN 978-91977925. • VA-teknik och vägbyggnad: Kurspärm Kommer senare
7 maj 2012
7 maj 2012
7
8
Projekt 1
Husunderbyggnad
• Den studerande ska träna sin förmåga att söka, hitta och redovisa källmaterial inom för ämnesområdet relaterade frågeställningar • Grupper om 3 studenter • Ämnesval redovisas 11 maj • Redovisas muntligt och skriftligt 1 juni
Vad är det?
7 maj 2012
7 maj 2012
9
10
Husunderbyggnad
Geologi
• • • • • • •
• Vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.
Geologi Geoteknik Geoteknisk undersökning Grundvatten, tjäle, radon Grundläggning Husgrunder Markarbeten 7 maj 2012
7 maj 2012
11
12
2
Geoteknik
Korn
• Läran om jords och bergs tekniska egenskaper vid byggande
• Mineral: ett fast oorganiskt ämne som är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur – Kiselföreningar – kvarts, fältspat, glimmer – Karbonater – kalciumkarbonat – Sulfider
• Organisk substans: torv, dy, gyttja Ska aldrig finnas med i husundergrunder 7 maj 2012
7 maj 2012
13
14
Mineral vanliga i svensk berggrund
Mineral
• Kvarts: SiO2, vitt , hårdhet 7/10 • Fältspat: natrium eller kalium silikat, rödaktigt, hårdhet 6/10 • Glimmer: kalium/aluminium silikat, svart, spaltbar i tunna skikt • Pyroxen: kalcium-magnesium silikat • Klorit: lermineral
• Kristall – En fast kropp med en ordnad inre byggnad med kemisk och fysikalisk homogenitet
• Färg • Hårdhet • Spaltbarhet
7 maj 2012
7 maj 2012
15
16
Mineralkristallers egenskaper
Bergarter – kombination av mineraler
• • • • • •
• Eruptiva bergarter, t ex granit
Spalt Brott Ritshårdhet Densitet Färg Lyster
• Magnetiska • Radioaktiva • Fluorescerande
– Basisk magma < 52% SiO2 – Intermediär magma – Sur magma > 65% SiO2
• Sedimentära bergarter, t ex sandsten • Metamorfa bergarter, t ex gnejs
7 maj 2012
7 maj 2012
17
18
3
Magmatiska bergarter
Sedimenteringsprocesser
• Djupbergart: gabbro, granit • Gångbergart: diabas, kvartsporfyr • Ytbergart: andesit, ryolit
• Vittring: sol, frost, regn, vatten, vind, organismer, kemi, salt • Transport: gravitation, vind, vatten • Hopläkning: kompaktion, rekristallisation, cementation
7 maj 2012
7 maj 2012
19
20
Sedimentära bergarter
Metamorfa processer
• Klastiska
• • • •
• Icke-klastiska
– Konglomerat – grovkornigt – Sandsten – mellankornigt – Skiffer – finkornigt • Lerskiffer • Alunskiffer
– Kalksten – Dolomit – Kol • Torv • Brunkol • Stenkol
Ändrat djupläge Ändrat tryck i jordskorpan Volymförändring Temperaturförändring – Djup, omgivande berg, deformationsrörelse
• Koncentrationsförändring – Transport eller reaktion
– Stensalt
7 maj 2012
7 maj 2012
21
22
Bergartscykeln
Metamorfa bergarter • Dynamomorfa bergarter: – rivningsbreccia, mylonit, hårdskiffer
• Kontaktmetamorfa: – fläckskiffer, marmor, kvartsit
• Regionalmetamorfa – Hälleflinta, skiffer, gnejs, täljsten
7 maj 2012
7 maj 2012
23
24
4
Sveriges berggrund
Västerbotten
• Fennoskandiska urbergsskölden • Kaledoniska bergskedjan – fjällkedjan • Sydsvenska gnejsregionen
• Svekokarelsk berggrund – Ådergnejs – leriga sediment – Revsundsgranit – mörkröd
• Skelleftefältet – – – – – – 7 maj 2012
7 maj 2012
25
26
Jordarter • Berggrund • Inlandsisen – Tryck • Mekanisk nötning • Landhöjning, 9 mm per år
Jordarters egenskaper • Havsytan
• Fast substans
– HK - högsta kustlinjen – Klapperstensfält
• Porvatten
– Luft – Koldioxid – Svavelväte – Metan
– Vatten – Salter – Joner
• Infruset • Smältvatten
7 maj 2012
7 maj 2012
27
28
Jordstruktur
– Inlandsis – Vattenrörelser – Sedimentation – Erosion
• Porgas
– Mineral – Organisk substans: djur och växtdelar
– Transport
• Makrostruktur – jordlagerföljd
Basiska och sura vulkaniter – gul färg Konglomerat Kristallina kalkstenar – grå färg Fylliter Metaareniter Metagråvackor
Jordarter - klassificering • Friktionsjord, t ex sand
• Mikrostruktur
– Direktkontakt mellan korn
– Mineral – Kornstorlek – Packningsgrad
• Mellanjord, silt – Både friktion och kohesion
• Kohesionsjord, lera
• Grundvatten – Fritt vatten – Bundet vatten – Artesiskt vatten
– Kohesionskrafter mellan kornen
• vattenövertryck 7 maj 2012
7 maj 2012
29
30
5
Kornstorlekar
Klassificering av jordarter
• • • • • •
• Kornstorleksfördelning
Block, d > 600 mm Sten, 60 < d < 600 mm Grus, 2 < d < 60 mm Sand, 0,06 < d < 2 mm Silt, 0,002 < d < 0,06 mm Ler, d < 0,002 mm
– Siktkurva
• Tjälfarlighet • Lagringstäthet
7 maj 2012
7 maj 2012
31
32
Ler
Silt
• • • •
• Fast jord blir rinnande vid bearbetning
Rullprov d < 2 mm Lerhalt > 15 % => leregenskaper Glidyta vid brott Vattentryck i porer viktigt
– Kvicksand
• Tjälfarlig – Kapillär stighöjd – Kapillär stighastighet
7 maj 2012
7 maj 2012
33
34
Sand och grus
Geotekniska grundbegrepp
• Friktionskrafter • Under grundvattenytan minskar friktionskraft • Friktionsvinkel • Rasvinkel
• Densitet – Kompaktdensitet – solid densitet – Skrymdensitet – Torrdensitet
• Porvatten – Vattenkvot, w – Vattenmättnadsgrad, Sr
7 maj 2012
7 maj 2012
35
36
6
Geotekniska grundbegrepp, forts
Sulfatjord
• • • • •
• • • • •
Portal, e Porositet, n Lagringstäthet, ID Packningsgrad, Rd Konsistensgräns,
Sura jordar, pH 3 Lera eller silt Ett par % organiskt material FeS färgar jorden svart FeS oxiderar i kontakt med syre blir grå
– Krympgräns, ws – Plasticitetsgräns, wp – Flytgräns, wL 7 maj 2012
7 maj 2012
37
38
Sulfatjord
Sulfatjordar
Brun färgat område markerar förekomst av sulfatjord
• Förekommer längs norrlandskusten • Ofta överlagrad med svallsediment, ex sand
7 maj 2012
7 maj 2012
39
40
Sammanfattning • Bergarter – Eruptiva – Sedimentära – Metamorfa
• Jordarter – Friktionsjord – Mellanjord – Kohesionsjord
• Indelning av jordarter – Kornstorleksför– delning, typ 1-6 – Tjälfarlighetsklass, 1-4
7 maj 2012 41
7
View more...
Comments