Ingen bildrubrik

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Vetenskap, Geovetenskap, Geologi
Share Embed Donate


Short Description

Download Ingen bildrubrik...

Description

Anläggning Husunderbyggnad Kommunal teknik Vägbyggnad

Förväntade studieresultat

Anläggning

Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: •beskriva olika husunderbyggnader, •beskriva olika jordarter och deras beskaffenheter, •beskriva och förklara hur vattenförsörjning, avloppsteknik och ledningsbyggande fungerar i samhället, •tillämpa regler för väg- och gatuprojektering, •upprätta enkla massberäkningar, kalkyler, tidplaner och produktionsplaner, •tillämpa och redogöra för frågeställningar inom någon del av anläggningsområdet.

Kursen behandlar grundläggning av byggnader samt anläggningar och väg- och vattenbyggnadsteknik. Vattenbyggnadsteknik behandlar vattenförsörjning, avloppsteknik och ledningsbyggande. I vägbyggnadsteknik behandlas planering, geometrisk utformning, vägsektioner, vägkroppens uppbyggnad, volymberäkningar och beläggningar samt driftsfrågor.

7 maj 2012

7 maj 2012

3

4

Undervisande lärare

Kursens uppläggning • Föreläsning enligt schema • Projektuppgifter

• Annika Moström: Kursansvarig, föreläsningar markunderbyggnad • Ulrika Wikström: Föreläsningar och projektuppgifter VA-teknik och vägbyggnad

– Projekt 1: Anläggning – Projekt 2: Vattenbyggnadsteknik – Projekt 3: Vägbyggnad

• Tentamen: 8 juni 9-13 i Östra paviljongen

7 maj 2012

7 maj 2012

5

6

1

Schema våren 2012

Kurslitteratur • Samuel A Berg: Byt 3: Grundlägning och undergrund, Lärnöförlaget Lärnö AB, ISBN 978-91977925. • VA-teknik och vägbyggnad: Kurspärm Kommer senare

7 maj 2012

7 maj 2012

7

8

Projekt 1

Husunderbyggnad

• Den studerande ska träna sin förmåga att söka, hitta och redovisa källmaterial inom för ämnesområdet relaterade frågeställningar • Grupper om 3 studenter • Ämnesval redovisas 11 maj • Redovisas muntligt och skriftligt 1 juni

Vad är det?

7 maj 2012

7 maj 2012

9

10

Husunderbyggnad

Geologi

• • • • • • •

• Vetenskapen om uppkomst, sammansättning och förändring av jordskorpans berg- och jordarter.

Geologi Geoteknik Geoteknisk undersökning Grundvatten, tjäle, radon Grundläggning Husgrunder Markarbeten 7 maj 2012

7 maj 2012

11

12

2

Geoteknik

Korn

• Läran om jords och bergs tekniska egenskaper vid byggande

• Mineral: ett fast oorganiskt ämne som är definierat genom sin kemiska sammansättning och kristallstruktur – Kiselföreningar – kvarts, fältspat, glimmer – Karbonater – kalciumkarbonat – Sulfider

• Organisk substans: torv, dy, gyttja Ska aldrig finnas med i husundergrunder 7 maj 2012

7 maj 2012

13

14

Mineral vanliga i svensk berggrund

Mineral

• Kvarts: SiO2, vitt , hårdhet 7/10 • Fältspat: natrium eller kalium silikat, rödaktigt, hårdhet 6/10 • Glimmer: kalium/aluminium silikat, svart, spaltbar i tunna skikt • Pyroxen: kalcium-magnesium silikat • Klorit: lermineral

• Kristall – En fast kropp med en ordnad inre byggnad med kemisk och fysikalisk homogenitet

• Färg • Hårdhet • Spaltbarhet

7 maj 2012

7 maj 2012

15

16

Mineralkristallers egenskaper

Bergarter – kombination av mineraler

• • • • • •

• Eruptiva bergarter, t ex granit

Spalt Brott Ritshårdhet Densitet Färg Lyster

• Magnetiska • Radioaktiva • Fluorescerande

– Basisk magma < 52% SiO2 – Intermediär magma – Sur magma > 65% SiO2

• Sedimentära bergarter, t ex sandsten • Metamorfa bergarter, t ex gnejs

7 maj 2012

7 maj 2012

17

18

3

Magmatiska bergarter

Sedimenteringsprocesser

• Djupbergart: gabbro, granit • Gångbergart: diabas, kvartsporfyr • Ytbergart: andesit, ryolit

• Vittring: sol, frost, regn, vatten, vind, organismer, kemi, salt • Transport: gravitation, vind, vatten • Hopläkning: kompaktion, rekristallisation, cementation

7 maj 2012

7 maj 2012

19

20

Sedimentära bergarter

Metamorfa processer

• Klastiska

• • • •

• Icke-klastiska

– Konglomerat – grovkornigt – Sandsten – mellankornigt – Skiffer – finkornigt • Lerskiffer • Alunskiffer

– Kalksten – Dolomit – Kol • Torv • Brunkol • Stenkol

Ändrat djupläge Ändrat tryck i jordskorpan Volymförändring Temperaturförändring – Djup, omgivande berg, deformationsrörelse

• Koncentrationsförändring – Transport eller reaktion

– Stensalt

7 maj 2012

7 maj 2012

21

22

Bergartscykeln

Metamorfa bergarter • Dynamomorfa bergarter: – rivningsbreccia, mylonit, hårdskiffer

• Kontaktmetamorfa: – fläckskiffer, marmor, kvartsit

• Regionalmetamorfa – Hälleflinta, skiffer, gnejs, täljsten

7 maj 2012

7 maj 2012

23

24

4

Sveriges berggrund

Västerbotten

• Fennoskandiska urbergsskölden • Kaledoniska bergskedjan – fjällkedjan • Sydsvenska gnejsregionen

• Svekokarelsk berggrund – Ådergnejs – leriga sediment – Revsundsgranit – mörkröd

• Skelleftefältet – – – – – – 7 maj 2012

7 maj 2012

25

26

Jordarter • Berggrund • Inlandsisen – Tryck • Mekanisk nötning • Landhöjning, 9 mm per år

Jordarters egenskaper • Havsytan

• Fast substans

– HK - högsta kustlinjen – Klapperstensfält

• Porvatten

– Luft – Koldioxid – Svavelväte – Metan

– Vatten – Salter – Joner

• Infruset • Smältvatten

7 maj 2012

7 maj 2012

27

28

Jordstruktur

– Inlandsis – Vattenrörelser – Sedimentation – Erosion

• Porgas

– Mineral – Organisk substans: djur och växtdelar

– Transport

• Makrostruktur – jordlagerföljd

Basiska och sura vulkaniter – gul färg Konglomerat Kristallina kalkstenar – grå färg Fylliter Metaareniter Metagråvackor

Jordarter - klassificering • Friktionsjord, t ex sand

• Mikrostruktur

– Direktkontakt mellan korn

– Mineral – Kornstorlek – Packningsgrad

• Mellanjord, silt – Både friktion och kohesion

• Kohesionsjord, lera

• Grundvatten – Fritt vatten – Bundet vatten – Artesiskt vatten

– Kohesionskrafter mellan kornen

• vattenövertryck 7 maj 2012

7 maj 2012

29

30

5

Kornstorlekar

Klassificering av jordarter

• • • • • •

• Kornstorleksfördelning

Block, d > 600 mm Sten, 60 < d < 600 mm Grus, 2 < d < 60 mm Sand, 0,06 < d < 2 mm Silt, 0,002 < d < 0,06 mm Ler, d < 0,002 mm

– Siktkurva

• Tjälfarlighet • Lagringstäthet

7 maj 2012

7 maj 2012

31

32

Ler

Silt

• • • •

• Fast jord blir rinnande vid bearbetning

Rullprov d < 2 mm Lerhalt > 15 % => leregenskaper Glidyta vid brott Vattentryck i porer viktigt

– Kvicksand

• Tjälfarlig – Kapillär stighöjd – Kapillär stighastighet

7 maj 2012

7 maj 2012

33

34

Sand och grus

Geotekniska grundbegrepp

• Friktionskrafter • Under grundvattenytan minskar friktionskraft • Friktionsvinkel • Rasvinkel

• Densitet – Kompaktdensitet – solid densitet – Skrymdensitet – Torrdensitet

• Porvatten – Vattenkvot, w – Vattenmättnadsgrad, Sr

7 maj 2012

7 maj 2012

35

36

6

Geotekniska grundbegrepp, forts

Sulfatjord

• • • • •

• • • • •

Portal, e Porositet, n Lagringstäthet, ID Packningsgrad, Rd Konsistensgräns,

Sura jordar, pH 3 Lera eller silt Ett par % organiskt material FeS färgar jorden svart FeS oxiderar i kontakt med syre blir grå

– Krympgräns, ws – Plasticitetsgräns, wp – Flytgräns, wL 7 maj 2012

7 maj 2012

37

38

Sulfatjord

Sulfatjordar

Brun färgat område markerar förekomst av sulfatjord

• Förekommer längs norrlandskusten • Ofta överlagrad med svallsediment, ex sand

7 maj 2012

7 maj 2012

39

40

Sammanfattning • Bergarter – Eruptiva – Sedimentära – Metamorfa

• Jordarter – Friktionsjord – Mellanjord – Kohesionsjord

• Indelning av jordarter – Kornstorleksför– delning, typ 1-6 – Tjälfarlighetsklass, 1-4

7 maj 2012 41

7

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF