Innføring i etikk og politisk filosofi Bjørn Myskja/Truls Wyller I kurset tar vi for oss sentrale ideer i politisk filosofi fra antikken til vår egen tid. Kurset baserer seg på lesninger av originaltekster, og tar for seg en rekke tema: Staten og det gode liv, forholdet moral og politikk, demokrati og rettferdighet, makt, økonomi og politikk, med en gjennomløpende tematisering av menneskerettighetstanken. Sentrale filosofer innbefatter Platon, Aristoteles, Locke, Rousseau, Kant, Rawls og Nussbaum. Grunnpensum vil bestå av sentrale filosofiske verker som Platons Staten, Aristoteles’ Politikken og Rousseaus Om samfunnspakten, supplert med tekster som blir gjort tilgjengelig gjennom kurset. Studenter som tar 15 eller 30 studiepoeng skal også skrive semesteressay over selvvalgt pensum utarbeidet i samarbeid med faglærere.
Kierkegaard og Heideggers eksistensialistiske filosofi: Angst, frihet og væren-‐til-‐døden Solveig Bøe / Brit Strandhagen Eksistensialistisk filosofi retter seg mot det konkrete mennesket og dets bestemmelse i verden (Kierkegaard). Hva er min bestemmelse, hva skal jeg gjøre, spør Kierkegaard seg. Det dreier seg på en grunnleggende måte om å velge seg selv (Kierkegaard), sin egen utkastethet i verden (Heidegger), og derifra bli et autentisk menneske. Vi skal i dette seminaret se nærmere på hvordan de to sentrale eksistensialistiske tenkerne Kierkegaard og Heidegger nærmer seg det vi kan uttrykke med Nietzsches ord som «å bli den man er”. Sentrale temaer vil være angst, frihet, valg, ansvar, autentisitet, individet som et paradoks, døden. Aktuell litteratur: Kierkegaard: Begrebet Angest (1844), Sygdommen til døden (1849), Frygt og Bæven (1843), eventuelt også utdrag fra andre tekster Heidegger: Væren og tid (utdrag), Hva er metafysikk? (utdrag) Thomas R. Flynn, Existentialism. A Very Short Introduction (Oxford: Oxford University Press, 2006) Robert C. Solomon, From Hegel to Existentialism (Oxford: Oxford University Press, 1987) (utdrag). Stephen Mulhall, Heidegger and Being and Time (London: Routledge, 1996) (Det vil utarbeidet en mer fullstendig litteraturliste til semesterstart.)
Innføring i språkfilosofi Jussi Haukioja Språkfilosofiske problemstillinger har vist seg å være relevante på flere områder innenfor analytisk filosofi. Dette gjelder spesielt for teorier om referanse og mening, som øver innflytelse på flere sentrale argumenter i sinnsfilosofi, kunnskapsteori, vitenskapsfilosofi, metafysikk, metaetikk, osv. Det primære målet ved dette kurset er å gi studenten en oversikt over de viktigste spørsmål, teorier, og argumenter i moderne språkfilosofi.
Hovedfokuset skal være på referanse og mening: på forholdet mellom beskrivelser og navn (både egennavn og navn for "naturgitte slag"), på moderne kausale teorier om referanse; på teorier om mening som bruk, teorier om mening som sannhetsbetingelser, osv. Vi skal også se på filosofiske spørsmål angående pragmatikk, taleakter, og metafor. Grunnpensum er William G. Lycan: Philosophy of Language: a Contemporary Introduction (2. utgave, 2008), samt noen artikler som skal deles ut senere. Studenter som skal ta 15 studiepoeng skal også skrive et essay over selvvalgt tilleggslitteratur.
Wittgensteins pragmatisme – som metode og livsform Bengt Molander När vi inte längre kan förklara måste vi beskriva – och acceptera att SÅ är det i livet. ”My life consists in my being content to accept many things.” (On Certainty, § 344) Det finns hos Wittgenstein en intressant spänning mellan att kritiskt ifrågasätta och att peka på det som vi (faktiskt) tar för givet (livet, livsformen, praksis). Denna spänning kommer tydligt fram i boken Über Gewissheit (On Certainty, Om visshet), som blir huvudtext i seminaret. Boken är också intressant att se som en transcendentalfilosofisk undersökning. Under seminaret ska vi gå igenom hela Om visshet och en del kommentarlitteratur. Referenser till och jämförelser med Filosofiska undersøkelser kommer att vara viktiga under hela seminaret. Seminaret är i första hand tänkt för masterstudenter i filosofi. Men bachelorsstudenter med intresse för temat är också välkomna. Pensum: Wittgensteins Om visshet och Filosofiska undersøkelser (urval). (Både tyska originaltexter och olika översättningar kan användas. Den engelska översättningen av Über Gewissheit kan man finna på nett: http://www.edtechpost.ca/readings/Ludwig%20Wittgenstein%20-‐ %20On%20Certainty.html) Start torsdag 21 august kl. 10.15 i D134. Då kommer jag att ge en introduktion till huvudtemat och närmare beskriva seminarets uppläggning. Alla som tror detta kan blir intressant är välkomna!
[email protected]
