Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor - En studie om hur fyrkantens gymnasieskolor arbetar med internationalisering

Ett gymnasiearbete av Lina Andersson och Lina Hedberg

Gymnasiearbete Boden 2016 Handledare: Åsa Lundgren

Sammanfattning Den här undersökningen handlar om internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor. I skolans läroplan står det att undervisningen ska genomsyras av internationalisering för att elever ska få ett internationellt perspektiv. Vi har studerat hur fyrkantens gymnasieskolor och gymnasieprogram arbetar med internationalisering samt om internationella projekt fungerar som marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram. Vi har använt oss av litteraturstudier, genomfört en enkätundersökning med elever från årkurs nio samt intervjuat rektorer från fyrkantens gymnasieskolor. I resultatet framgår det att alla gymnasieskolor i fyrkanten arbetar med internationalisering men det sker på olika sätt och i varierande utsträckning. Vi såg att många gymnasieskolor och gymnasieprogram använder sig av internationella projekt för att ge sina elever ett internationellt perspektiv. Resultatet visar att en del gymnasieskolor och gymnasieprogram använder sig av internationella projekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte.

Abstract This study is about the internationalization of Luleå, Piteå, Älvsbyn and Boden´s upper secondary school. The school curriculum states that education should include internationalization in order to give the students an international perspective. We have studied how the upper secondary schools and upper secondary school programs work with internationalization and if international projects can work as marketing for an upper secondary school or an upper secondary school project. We have used literature studies, made a questionnaire survey with students from 9th grade and interviewed headmasters from the upper secondary schools. In the result it appears that all of the upper secondary schools work with internationalization but it occurs in different ways and in various extents. We saw that many upper secondary schools and upper secondary school programs are using international project to give their students an international perspective. The result shows that some of the upper secondary schools and upper secondary school programs are using international programs in their marketing while others believe that it does not work for promotional purposes.

Innehållsförteckning 1.

Inledning ...................................................................................................................................................... 1

2. Syfte och frågeställning ............................................................................................................................... 1 3. Metod ................................................................................................................................................................ 2 3.1 Val av metod .............................................................................................................................................. 2 3.2 Genomförande ........................................................................................................................................... 3 3.3 Urval och avgränsning .............................................................................................................................. 3 4. Bakgrund ......................................................................................................................................................... 4 4.1 Vad är internationalisering? ..................................................................................................................... 4 4.2 Historiskt perspektiv – utveckling i internationella organisationer ..................................................... 4 4.3 Vad säger forskningen?............................................................................................................................ 4 4.4 Utveckling av internationalisering i Sverige ........................................................................................... 5 4.5 Vad säger Skolverket?.............................................................................................................................. 6 4.6 Internationalisering i gymnasieskolor ..................................................................................................... 7 5. Resultat ............................................................................................................................................................ 7 5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen ........................................................................... 7 5.2 Tolkning av enkätundersökningens resultat .......................................................................................... 8 5.3 Brister i enkätundersökningen ................................................................................................................. 9 5.4 Resultat från intervjuer av rektorer ......................................................................................................... 9 5.4.1 Resultat av intervjuer med rektorer i Boden .................................................................................. 9 5.4.2 Resultat av intervjuer med rektorer från Luleå ............................................................................ 10 5.4.3 Resultat av intervjuer med rektorer från Piteå ............................................................................. 10 5.5 Tolkning av intervjuer med rektorer ...................................................................................................... 11 5.6 Brister i intervjuer med rektorer ............................................................................................................. 11 6. Diskussion ..................................................................................................................................................... 11 6.1 Diskussion utifrån resultat ...................................................................................................................... 11 6.2 Relevans för Ekonomiprogrammet ....................................................................................................... 13 6.3 Vidare forskning ....................................................................................................................................... 13 Källhänvisning ...................................................................................................................................................... Bilagor ..................................................................................................................................................................... Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete .................................................................................................................... Bilaga 2- Tidningsartikel .................................................................................................................................... Bilaga 3- Intervju ................................................................................................................................................

1. Inledning Vi är två snart färdigutbildade elever på Ekonomiprogrammet som har varit en del av ett internationellt projekt mellan fem europeiska länder. Detta projekt ansåg vi var både väldigt lärorikt och en rolig upplevelse som gav oss en inblick i hur andra europeiska ungdomar lever och studerar. Vårt projekt kallades för EFREC1 med syftet att vi skulle arbeta fram bland annat en business model canvas.2 Alla elever från dessa fem länder (Sverige, Norge, Belgien, Tyskland och Frankrike) fick ta emot en europeisk student från ett annat land och leva med studenten under en vecka. Vi båda fick chansen att resa till Nîmes i södra Frankrike där vi fick bo hos en värdfamilj och uppleva deras vardag under en vecka. Denna upplevelse var väldigt givande och gav oss en inblick i Frankrikes kultur och vardag. Vår upplevelse av projektet gjorde att vi blev intresserade av att ta reda på hur gymnasieskolor i fyrkanten arbetar med internationalisering. Vi vill även ta reda på om internationella projekt kan fungera som marknadsföring av en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram.

2. Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att lyfta fram internationaliseringens viktiga plats i undervisningen samt hur arbetet med internationalisering praktiseras i fyrkantens gymnasieskolor. Vi vill även undersöka om internationella projekt fungerar som marknadsföring för gymnasieprogram i fyrkantens gymnasieskolor. Våra frågeställningar är: -

Hur arbetar gymnasieskolor och gymnasieprogram i fyrkanten med internationalisering?

-

Fungerar internationella projekt som marknadsföring för ett gymnasieprogram eller en gymnasieskola?

1

2

Entrepreneurship for the responsible European Citizen Business model canvas är ett entreprenörverktyg som används istället för en affärsplan.

1

3. Metod 3.1 Val av metod För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss av kvantitativa undersökningar i denna studie. Vi har genomfört en enkätundersökning som riktade sig till elever i årskurs nio. Vi ville undersöka elevers attityd till internationella projekt och om det är en betydande faktor inför valet av gymnasieskola och gymnasieprogram. Eleverna svarade på samma enkät och blev ställda samma frågor3. När enkäterna var genomförda samlade vi in och sammanställde svaren och gjorde diagram av resultatet. Vi har även genomfört intervjuer med rektorer från alla gymnasieskolor inom fyrkanten4. I dessa intervjuer har vi undersökt om gymnasieskolor eller särskilda gymnasieprogram arbetar med internationella projekt. Vi har granskat hur och på vilket sätt gymnasieskolor samt gymnasieprogram arbetar med internationalisering. Rektorerna svarade även på om internationella projekt attraherar mer ungdomar till att söka till en viss gymnasieskola eller gymnasieprogram. Alla rektorer genomförde likadana intervjuer och blev ställda samma frågor5. När intervjuerna var genomförda sammanställde vi svaren och tolkade dessa för att få fram ett resultat. I kapitlet Bakgrund har vi använt oss av litteraturstudie och studerat rapporten ”Internationalisering i skolan – en studie av internationaliseringsarbete och elevers erfarenheter av deltagande i ett utbytesprojekt”. Vi har använt denna rapport som material för att tolka och ta reda på hur gymnasieskolor i Sverige arbetar med internationalisering. Vi har även använt denna källa för att utreda hur arbetet med internationalisering sett ut i ett historiskt perspektiv. En annan rapport vi använt vid litteraturstudie är ”Internationaliseringsbegreppet i grundskolan: en dokumentanalys”. Denna rapport använde vi för att granska hur utvecklingen av internationaliseringen skett i Sverige men även för att utreda vad forskningen säger om effekten av internationaliseringsarbeten.

3

Se bilaga 2.

4

Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn är ett område som kallas för fyrkanten.

5

Se bilaga 1.

2

Vi har studerat Skolverkets publikation som litteraturstudie ”Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011” för att undersöka vad gymnasieskolans värdegrund säger om internationaliseringsarbeten samt internationella projekt.

3.2 Genomförande I början av höstterminen anordnade vi ett event på Björknäsgymnasiet i Boden. Vi kallade eventet för After School och vi bjöd in elever från hela ekonomiprogrammet, ekonomilärare, rektorer, föräldrar och press. Under eventet talade den ansvariga läraren om vårt internationella projekt. Vi presenterade vad vi hade gjort hittills på våra internationella utbyten samt vad vi hade fått för lärdomar. Vi genomförde även en intervju med andra elever som gjort samma utbyte för att undersöka vad deras upplevelse var. Sedan fortsatte vi eventet med att gör en gemensam aktivitet som var ett Euroquiz som innehöll frågor om EU och de internationella länder vi besökt. Vi avslutade eftermiddagen med att bjuda på egengjorda belgiska våfflor. Vår andra aktivitet var under Björknäsgymnasiets öppet hus. Vi valde att ta tillfället i akt för att utföra vår enkätundersökning eftersom vår målgrupp redan fanns på plats. Under förmiddagen talade vi med elever från årskurs nio och delade ut våra enkäter. Vi blev nöjda över att så många elever valde att delta i vår undersökning. Den tredje och sista aktiviteten vi genomfört var när vi intervjuade rektorer från alla gymnasieskolor i fyrkantens område. Vi valde att göra vår intervju via mail eftersom vi insåg att vi inte hade möjlighet att boka träff med alla 20 rektorer.

3.3 Urval och avgränsning Vi bestämde oss tidigt för att arbeta med hur olika skolor arbetar med internationalisering och om internationella projekt attraherar elever till att välja en viss gymnasieskola eller gymnasieprogram. Vi insåg att vi behövde avgränsa vårt område och beslutade därför att endast undersöka gymnasieskolor inom fyrkanten. Vårt val av informanter styrdes av vår avgränsning och fick därför bli alla rektorer för gymnasieskolor i fyrkantens verksamheter. Urvalet av elever från årskurs nio som deltog i vår enkätundersökning skedde slumpmässigt. Vi valde att genomföra vår enkätundersökning vid ett tillfälle där vår målgrupp fanns på plats.

3

4. Bakgrund 4.1 Vad är internationalisering? I en rapport från skolverket 6 framgår det att internationalisering har många olika innebörder. Arbetet med internationalisering innebär att man arbetar över gränser. Dessa gränser kan vara både över skolmiljöns gränser, staden man bor i och Norden. Det betyder att man ska förankra skolans värdegrund hos eleverna. Arbetet med internationalisering handlar även om att elever ska utvecklas som individer och internationaliseringsarbetet kan användas som ett medel för personlig utveckling. Internationaliseringsarbetet bidrar till att skapa lugn och harmoni på skolan samt att förmedla alla människors lika värde. Detta bidrar till att eleverna blir tryggare och får en ökad förståelse för sin egen kultur och omgivning.

4.2 Historiskt perspektiv – utveckling i internationella organisationer UNESCO är en internationell organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Organisationen bildades år 1945 och är ett av Förenta nationernas 15 fackorgan. 7 En av UNESCO: s tyngdpunkter blev ”undervisning för internationell förståelse” efter andra världskrigets slut. Målet med undervisningen är att förmedla kunskaper om andra länder för att förebygga främlingsfientlighet och intolerans. För att skapa fortsatt fred i världen och undvika ett tredje världskrig vill UNESCO genom undervisning att människan ska utveckla ”en positiv och förstående attityd till främmande folk”.8

4.3 Vad säger forskningen? I en studie har effekten av internationaliseringsarbeten undersökts. Undersökningen visar att skolan ska förmedla positiva och utvecklande kulturmöten mellan elever med olika kulturella bakgrunder. För att få förståelse för andra kulturer är det viktigt att elever i skolan får ta del av andra kulturer i sin undervisning. Interkulturella skolkontakter kan bidra till en ökad förståelse och respekt för andra kulturer.

6

Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 15. 2016-02-17. http://hdl.handle.net/2077/19917.

7

UNESCO. Wikipedia. 2016-02-10. https://sv.wikipedia.org/wiki/Unesco.

8

Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 11. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917.

4

I en annan undersökning framkommer det att det finns vissa svårigheter som kan uppstå i samband med internationella kontakter. Dessa svårigheter kan vara språkmässiga men även olikheter i kultur och tekniska problem. De positiva effekterna av internationella kontakter är ökad förståelse för andra kulturer, bättre språkkunskaper och ökad IT-kompetens. En tredje studie visar att det uppkom svårigheter i att skapa en internationell kontakt som förblir långvarig och regelbunden. Detta på grund av att i de flesta fall står endast en lärare som ansvarig för kontakten vilket innebär en stor risk för att kontakten bryts vid den ansvariga lärarens frånvaro. Den internationella kontakten har större chans till att bli långvarig om lärarna möts personligen. I en rapport om internationell skolsamverkan genom EU 9 har lärare intervjuats. Denna intervju visade att en del av lärarna tenderar att se internationella samarbeten som extra arbete utöver den ordinära undervisningen. Det framgår att vissa skolor har annat som pågår i verksamheten som upptar lärarnas tid vilket medför att det inte finns nog med tid eller energi för att starta internationella samarbeten med andra länder.

4.4 Utveckling av internationalisering i Sverige Det var organisationer som FN och UNESCO på 50-talet som förverkligade att Sverige fick undervisning i internationell förståelse. Sverige var ett av femton länder som startade en ASPRO-verksamhet10. Skolöverstyrelsen och svenska UNESCO-rådet samarbetade på 60-talet för att utveckla handledningar för undervisning i internationell förståelse. När läroplanen för 1962 lanserades hade den blivit påverkad av detta och undervisning för internationell förståelse och internationellt medansvar fick ett stort utrymme. I slutet av 60-talet diskuterades det på allvar om undervisning för internationell förståelse. Denna utveckling skedde tackvare ökat informationsflöde mellan länder, ökad invandring och u-landsproblem.11 En annan organisation som arbetar med liknande mål är Europarådet. De bildades efter andra världskriget och hade som syfte att främja samarbete och enhet mellan olika länder i Europa. Europarådets inriktar sig på samarbete inom utbildning och 9

Internationaliseringsbegreppet i grundskolan: en dokumentanalys. Rapport. Sida 3. 2016-02-17. http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:208751/FULLTEXT01. 10

ASPRO står för The Assosiated Schools Project in Education for International Understanding.

11

Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 12. 2016-02-17. http://hdl.handle.net/2077/19917.

5

kultur mellan medlemsländerna. Syftet är att skapa ömsesidig förståelse och respekt för varandras kulturer. 12 Europarådet ägnar sig åt projekt som gäller interkulturella och mångkulturella frågor i undervisningen. Den interkulturella undervisningen grundar sig på att etablera det sociala samspelet och kontakten mellan individer. Den mångkulturella undervisningen tar upp kulturområden som mat, musik och traditioner.

4.5 Vad säger Skolverket? Skolverket anser att internationalisering i den svenska skolan bör främjas och är därför en viktig del i skolans värdegrund: Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan är en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som verkar där. Förtrogenhet med Sveriges kultur och historia samt det svenska språket ska befästas genom utbildning i många av skolans ämnen. En trygg identitet och medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet stärker förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder. Skolan ska bidra till att elever får en identitet som kan relateras till intet bara det specifik svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter och utbildningsutbyte med andra länder ska främjas. 13

Skolverket anser även att det är skolans uppdrag att ge elever ett internationellt perspektiv i sin utbildning: Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den Europeiska Unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nationsoch kultur gränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.14

12

Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 11. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917.

13

Skolverket. (2011). Läroplan, examens mål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket. Sida 5. 14

Skolverket. (2011). Läroplan, examens mål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket. Sida 7.

6

4.6 Internationalisering i gymnasieskolor Gymnasieskolor arbetar med internationalisering på olika sätt. Det kan vara skolutbyten, lärarutbyten och teman. Detta kan variera beroende på skolans förutsättningar och elevers behov. Vanligast är att man arbetar med utbyten mellan länder i språkundervisningen. Utbytena kan vara både digitalt genom mail, blogg, chatt och videos men även fysiska möten mellan elever från olika länder. Skolornas inriktningar på projekt kan variera utifrån intresse såsom: sport, musik, näringsliv, kultur eller miljö. 15 Gymnasieskolor kan även söka bidrag från olika program som arbetar med internationella utbyten mellan olika länder. Ett sådant program är Erasmus+ som har syftet att modernisera utbildning mellan olika länder. Detta program skapar möjlighet för 4 miljoner européer att studera och arbeta utomlands. Erasmus+ stödjer partnerskap över gränser när det kommer till utbildning och vill stötta samarbeten mellan olika länder. 16

5. Resultat 5.1 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen I den kvantitativa enkätundersökningen som gjordes tillfrågades elever från årskurs nio om de hade bestämt sig vilket gymnasieprogram de skulle välja samt om de fått tillräcklig information om vad de olika gymnasieprogrammen erbjuder t.ex. projekt, inriktningar eller samarbeten. Eleverna tillfrågades även om de skulle bli mer intresserade av ett gymnasieprogram om det hade internationella samarbeten eller projekt. I enkätundersökningen granskades även elevers syn på internationella projekt. I undersökningen tillfrågades 35 elever som gick i årskurs nio. Svaren varierade beroende på om den tillfrågade redan valt gymnasieprogram eller inte. Elevernas syn på internationella projekt spelade stor roll om de ansåg att ett gymnasieprogram var mer intressant att välja.

15

Internationalisering i skolan. Rapport. Sida 16. 2016-02-10. http://hdl.handle.net/2077/19917.

16

http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/discover/index_en.htm 2016-02-10

7

Figur 1 visar att 43 % av de som tillfrågades redan hade bestämt sig vilket gymnasieprogram de skulle välja medan 57 % inte hade bestämt sig.

Figur 2 visar att 91 % av de tillfrågade tyckte att de fått tillräcklig information om vad de olika gymnasieprogrammen erbjuder såsom inriktningar, samarbeten och projekt medan 9 % av eleverna ansåg att de inte fått tillräcklig information.

Figur 3 visar att 77 % svarade ja på frågan om de skulle bli mer intresserad av ett gymnasieprogram om det hade internationella projekt medan 23 % svarade nej.

Eleverna tillfrågades hur de ser på internationella projekt och det fanns fyra svarsalternativ att välja mellan. 40 % svarade att de ansåg att internationella projekt var en rolig upplevelse medan 34 % tyckte det verkade spännande. 23 % av eleverna ansåg att internationella projekt var lärorikt och de resterande 3 % hade ingen speciell åsikt.

5.2 Tolkning av enkätundersökningens resultat Vi kan se att mindre än hälften av de tillfrågade eleverna redan hade bestämt sig vilket gymnasieprogram de skulle välja medan större delen av eleverna fortfarande inte visste. Majoriteten av de tillfrågade ansåg att de fått tillräcklig information om vad de olika gymnasieprogrammen erbjuder i form av inriktningar, samarbeten och projekt. Större delen av de tillfrågade ansåg att de skulle bli mer intresserade av ett gymnasieprogram om det hade internationella projekt. Vi kan se att synen på internationella projekt varierar hos eleverna eftersom en del ser det som en rolig upplevelse medan andra finner det spännande. Färre av eleverna ansåg att internationella projekt är en lärorik upplevelse och endast 3 % hade ingen speciell åsikt.

8

5.3 Brister i enkätundersökningen Vår enkätundersökning genomfördes genom att deltagarna fyllde i enkäten på plats. Deltagarna förväntades att kryssa i ett svarsalternativ på varje fråga. Enkäten bestod totalt av sju frågor och fem av frågorna hade ett antal olika svarsalternativ. Detta innebar att det kan vara enkelt att uppfatta frågorna fel eller att man av misstag kryssat i två svarsalternativ istället för ett. Vi anser att detta kan medföra att enkätundersökningen är bristande på ett antal punkter. I tre av enkäterna kryssades två svarsalternativ i och därför valde vi att ogiltigförklara dessa. Hade detta inte skett skulle procentsatserna kunnat visa ett annorlunda resultat än vad som nu visas i vår studie.

5.4 Resultat från intervjuer av rektorer I intervjun tillfrågades 20 rektorer från gymnasieverksamheter i Luleå, Piteå, Boden och Älvsbyn. Av de tillfrågade 20 rektorerna svarade endast sex rektorer från Luleå, Piteå och Boden. De tillfrågades om de arbetar med internationella projekt i sin gymnasieskola och på vilket sätt. Rektorerna svarade även på om de använder sig av internationella projekt till marknadsföring av gymnasieskolan eller ett visst gymnasieprogram. De tillfrågades även om de själva anser att internationella projekt är god marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram.

5.4.1 Resultat av intervjuer med rektorer i Boden Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet i Boden arbetar med internationella projekt. De använder sig av program som Nordplus, Erasmus samt mindre internationella projekt. Samhällsvetenskapsprogrammet profilerar sitt program med ”Internationalisering och ledarskap”. Rektorn menar att det är viktigt med denna profilering eftersom vi lever i en mer kontaktkrävande värld samt att elevernas framtida yrken kräver internationella kontakter. Rektorn för dessa två program anser att internationalisering och internationella projekt kan vara god marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram. Fordons- och Transportprogrammet, Bygg- och Anläggningsprogrammet, El- och Energiprogrammet samt Vård- och Omsorgsprogrammet arbetar med internationella utbyten. Fordons- och Transportprogrammet arbetar med ett Nordplus-projekt medan Vård- och Omsorg arbetar med ett Erasmus-projekt. Rektorn för dessa program anser att marknadsföring av internationalisering och internationella projekt är av stort värde för både en gymnasieskola och ett gymnasieprogram eftersom det attraherar fler elever att söka till dessa program. Fordons- och Transportprogrammet 9

samt Bygg- och Anläggningsprogrammet marknadsför sitt program med internationalisering och internationella projekt. Rektorn anser att fördelarna med marknadsföringen blir att det attraherar fler elever utanför Bodens Kommun att söka till dess program.

5.4.2 Resultat av intervjuer med rektorer från Luleå El- och Energiprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Restaurang- och Livsmedelsprogrammet samt Matte-spetsprogrammet arbetar med internationella projekt genom Erasmus+ programmet. Dessa program använder inte dessa projekt som en del i deras marknadsföring och ser därför inga fördelar i att använda det med det syftet. Rektorn för dessa program anser att internationella projekt inte är god marknadsföring eftersom de har svårt att få elever villiga att åka utomlands via skolan. Bygg- och Anläggningsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt Introduktionsprogrammet arbetar inte med internationella projekt i sin utbildning och marknadsför därför inte detta. Rektorn anser att internationalisering och internationella projekt bör vara bra i marknadsföringssyfte men han har själv ingen erfarenhet av detta.

5.4.3 Resultat av intervjuer med rektorer från Piteå Ekonomiprogrammet, Barn- och Fritidsprogrammet, Vård- och Omsorgsprogrammet samt Estetiska programmet arbetar med internationella projekt. Dessa program arbetar för tillfället med två Erasmus+ projekt och genom Piteå Kommuns projekt som går ut på att gymnasieklasser kan ansöka medel för utomlandsvistelse. Marknadsföringen av dessa internationella projekt förekommer vid Öppet Hus med anledningen att de tror att elever uppskattar om det finns möjlighet till internationellt utbyte. Rektorn anser att internationella projekt är god marknadsföring och hon ser bara fördelar med detta. Fordons- och Transportprogrammet, Industritekniska programmet och Gymnasiesärskolans program för Hantverk och Produktion, Hotell, Restaurang och Bageri samt Individuellaprogram arbetar inte med internationella projekt och använder därför inte det i sin marknadsföring.

10

5.5 Tolkning av intervjuer med rektorer Intervjuerna visar att gymnasieskolor i fyrkanten arbetar med internationalisering men att det sker på olika sätt och i varierande utsträckning. En del gymnasieskolor väljer att arbeta med internationalisering i klassrummet men vi kan ändå se att majoriteten av gymnasieskolorna väljer att genomföra internationella projekt. Flera av gymnasieskolorna väljer att arbeta med program som Erasmus+, Nordplus och globala skolan. Det arbete som sker med internationella projekt i gymnasieskolor har olika inverkan hos elever och därför har rektorerna varierande synpunkter gällande det. Vi ser att en del gymnasieskolor och gymnasieprogram använder sig av internationella projekt i sin marknadsföring medan andra anser att det inte fungerar i marknadsföringssyfte.

5.6 Brister i intervjuer med rektorer Våra intervjuer genomfördes genom att rektorer svarade på fyra frågor via mail. Frågorna var för öppna vilket innebar att rektorerna hade möjlighet att tolka frågorna fritt vilket medförde att svaren blev ett resultat av deras tolkning. Detta innebar att en felaktig tolkning kunde genera felaktiga svar till vår undersökning. Av de 20 tillfrågade rektorerna svarade endast sex stycken vilket är problematiskt eftersom vi inte hade tillräckligt underlag för att få fram ett trovärdigt resultat. Älvsbyns gymnasieskola skulle varit en del av vår undersökning men eftersom vi inte fått svar från deras rektor kunde vi inte ha med deras skola i vårt resultat.

6. Diskussion I vår diskussion vill vi utifrån litteraturstudier, intervjuer, enkäter samt resultatet lyfta fram tankar som uppkommit kring våra två frågeställningar under arbetsprocessen. Vi vill även lägga fokus på skolans läroplan och vad tidigare forskning säger. Vi reflekterade även över våra egna erfarenheter med internationella projekt med koppling till läroplanen.

6.1 Diskussion utifrån resultat Internationalisering innebär för oss att man samarbetar med andra länder samt tar lärdom om andra länders kulturer och värderingar. Efter våra litteraturstudier har vi fått förståelse för att begreppet internationalisering kan ha flera innebörder. Ett av internationaliseringens viktigaste mål är att fostra elever till goda medmänniskor 11

som accepterar andra länders kulturer och värderingar. Vi anser att det är svårt att ta till sig detta genom att endast studera om andra länders kulturer i skolbänken. Vår uppfattning är att elever lär sig bäst genom att uppleva och se omvärlden med sina egna ögon för att ta till sig detta på bästa möjliga sätt. Vi har själva erfarenheter från ett utbyte och genom den upplevelsen lärde vi oss att även europeiska länder som Frankrike skiljer sig mycket från livet i Sverige. Tack vare vår upplevelse har vi blivit mer medvetna om vår egen kultur och livsstil. Detta har medfört att vi fick chans att granska våra egna värderingar och vår världsbild. Vi anser av dessa anledningar att internationell utbyten är viktiga för elevers personliga utveckling och bör därför vara något alla gymnasieskolor erbjuder. En tanke som slog oss under arbetsprocessen var att det fanns så lite forskning kring internationalisering i skolan trots att det läggs stor vikt på internationaliseringsarbete i skolans värdegrund. I våra intervjuer med rektorer från fyrkantens gymnasieskolor märkte vi att olika gymnasieskolor och olika gymnasieprogram arbetar med internationaliseringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. Detta bekymrar oss eftersom vår upplevelse med internationella projekt generade både personlig utveckling och en nyanserad syn på vår omvärld. I resultatet av våra intervjuer med rektorer från fyrkantens gymnasieskolor kan vi se att på Luleå gymnasieskola arbetar vissa gymnasieprogram med internationella projekt genom Erasmus+ programmet. I Piteås gymnasieskola arbetar de med två olika Erasmus+ projekt samt att de har ytterligare ett projekt i samarbete med Piteås kommun som går ut på att gymnasieklasser kan söka medel för utomlandsvistelser. I Bodens gymnasieskola arbetar många gymnasieprogram med olika internationella projekt som Erasmus+ projekt, Nordplus samt den globala skolan. Vi anser att metoderna som används i skolan idag är goda men vi ser även ett behov av utveckling för att hänga med den internationaliseringsutveckling som sker i samhället och på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ha ett internationaliseringsperspektiv som genomsyrar hela undervisningen eftersom vi lever i en global värld och det är skolans uppgift att förbereda gymnasieelever inför vuxenlivet och arbetslivet. Idag när ungdomar kommer ut i arbetslivet ser arbetsmarknaden annorlunda ut jämfört med hur den såg ut förr. Dagens ungdomar förväntas att kunna arbeta utanför Sveriges gränser och kunna samarbeta över nationens gränser. Vi anser att 12

med tanke på att det läggs stor vikt i värdegrunden att ungdomar ska förstå globala strukturella samband bör mer resurser läggas på internationella utbyten. Det är av dessa anledningar som vi anser att internationaliseringsarbetet i gymnasieskolor bör genomsyra hela undervisningen. I enkätundersökningen vi genomförde såg vi att det finns en stark efterfrågan hos elever att få delta i internationella projekt och att de med stor sannolikhet skulle kunna välja ett gymnasieprogram av den anledningen. Vi valde att undersöka om rektorer i fyrkantens gymnasieskolor har lagt märke till denna efterfrågan hos elever. Samhällsprogrammet på Björknäsgymnasiet i Boden profilerar sitt gymnasieprogram med Internationalisering och Ledarskap. I intervjuerna varierade svaren hos rektorerna men vi kunde ändå dra en slutsats med hjälp av enkätundersökningar som stöd att internationella projekt är bra marknadsföring för en gymnasieskola eller ett gymnasieprogram.

6.2 Relevans för Ekonomiprogrammet Skolans läroplan ska ligga till grund för allt arbete i skolan och med detta menar vi att all undervisning som sker på skolan ska vara förenligt med värdegrunden. Det står tydligt i värdegrunden att skolan skall följa internationaliseringsutvecklingen i samhället. Skolverket anser även att elever som studerar på ekonomiprogrammet ska få ett internationellt perspektiv i sin utbildning. Med detta som grund anser vi att vår studie har stor relevans eftersom ekonomiprogrammet ska ge ett internationellt perspektiv i utbildningen.

6.3 Vidare forskning Vi insåg under arbetsprocessen att det finns lite forskning kring internationalisering i gymnasieskolan. Detta anser vi vara ett problem eftersom det framgår tydligt i skolans värdegrund att internationaliseringsarbetet i undervisningen är av stor vikt. Vi anser att det borde utföras fler undersökningar som studerar hur gymnasieelever på bästa möjliga sätt utvecklar ett internationellt perspektiv. Ett av målen med internationaliseringsarbeten i skolan är att elever ska utvecklas till goda medmänniskor som accepterar olikheter vilket leder till ett mer harmoniskt klimat på skolan. Genom den kunskap vi skaffat oss genom vårt arbete med denna uppsats vill vi ge förslag på vidare forskning med teman som till exempel: vad elever lär sig av internationella projekt och skolors syn på internationella projekt. Vi ser också att vi skulle 13

kunna utveckla och bredda vår undersökning genom att bland annat göra mer djupgående intervjuer med rektorer samt att intervjua elever och lärare för att undersöka effekter i undervisningen.

14

Källhänvisning Litteratur Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Edita. Undersökningar Bjerstaf, Anna och Palmquist, Carolina. Internationalisering i skolan. Hämtad från http://hdl.handle.net/2077/19917 Läst: 10 februari 2016. Nyberg, Ann-Louise. Internationaliseringsbegreppet i grundskolan. Hämtad från http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:208751/FULLTEXT01 Läst: 17 februari 2016. Webbsidor Europeiska kommissionen, Erasmus+. Hämtad från http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/discover/index_en.htm Läst: 10 februari 2016. Wikipedia, UNESCO. Hämtad från https://sv.wikipedia.org/wiki/Unesco Läst: 10 februari 2016. Intervjuer med rektorer Olausson, Ewa; Rektor på Björknäsgymnasiet. 2016. Intervju 19 februari. Silverplats, Skytt, Monica; Rektor på Björknäsgymnasiet. 2016. Intervju 19 februari. Nordlund, Ida; Rektor på Luleå gymnasieskola. 2016. Intervju 17 februari. Wedin, Anders; Rektor på Luleå gymnasieskola. 2016. Intervju 31 januari. Wengelin, Åsa; Rektor på Strömbackaskolan. 2016. Intervju 1 februari. Lund, Klas; Rektor på Strömbackaskolan. 2016. Intervju 17 februari.

15

Bilagor Bilaga 1 - Enkät Gymnasiearbete Ange kön: o

Tjej

o

Kille

o

Ospecificerat

Ålder:_____________ Vilken stad bor du i?: __________________________ Vet du vilket gymnasieprogram du ska välja? o

Ja

o

Nej

Känner du att du fått tillräcklig information om vad de olika programmen erbjuder? Projekt, inriktningar, samarbeten, m.m. o

Ja

o

Nej

Skulle du bli med intresserad av ett gymnasieprogram om du visste att det hade internationella samarbeten/projekt? o

Ja

o

Nej

Hur ser du på internationella projekt? o

Rolig upplevelse

o

Spännande

o

Lärorikt

o

Inget speciellt

Bilaga 2- Tidningsartikel

Bilaga 3- Intervju 1. Arbetar ni med internationella projekt i er gymnasieskola? På vilket sätt/Hur? Exempel Erasmus.

2. Använder ni er av internationella projekt till er marknadsföring av skolan? Om ja, varför?

3. Känner ni till något enskilt gymnasieprogram som använder sig av internationella projekt i sin marknadsföring? Om ja, vilket? Fördelar/Nackdelar?

4. Anser du att internationella projekt är bra marknadsföring för gymnasieskolor/gymnasieprogram?