Internationell politik 2
Föreläsning 2: Liberalism; suveränitet
Jörgen Ödalen
[email protected]
Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: • Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet. Fick stor spridning i och med den industriella revolutionen från mitten av 1700talet och framåt. • Framsteg var ledordet för samhällsutvecklingen under denna tid.
Liberalismen • John Locke (slutet av 1600-talet), såg stor potential för mänsklig utveckling i det framväxande moderna samhället och den kapitalistiska ekonomin. För att denna potential skulle kunna realiseras krävdes även att individuella friheter garanterades. • Statens syfte är att skydda medborgarnas friheter. • Staten är inte ett maktinstrument, utan en konstitutionell enhet som ska etablera och skydda medborgarnas rätt till liv, frihet och egendom.
Liberalismen • I och med den industriella revolutionen spreds liberala idéer, som Lockes, till andra delar av Europa och till Nordamerika. • Idéerna vidareutvecklades av upplysningstänkare (från mitten till slutet av 1700-talet) som Adam Smith, David Hume, Immanuel Kant m.fl. • Upplysningstänkarna: Människans förnuft, hennes rationalitet, är nyckeln till mänsklig utveckling.
Liberalismen • En viktig grundbult till modern liberal IR-teori finner vi hos Immanuel Kant; Den eviga freden (1795). Ursprunget till s.k. demokratisk fredsteori. • Kant menade att moderna konstitutionella rättsstater inte krigar med varandra; de måste respektera varandra och kan etablera en varaktig, evig, fred. • Skälet till att stater krigar, enligt Kant, har inte att göra med det internationella systemet. Det är inhemska problem som driver stater till krig. • Om beslutet att gå i krig ligger hos folket – som får bära de största kostnaderna av krig – kommer antalet konflikter att minska. • Kant pekar också på att konstitutionella rättsstater ingår fredsförbund med varandra; antar gemensamma regler och lagar för deras utbyten – detta sprider fred. • Denna sammanslutning av stater bör dock inte få bli en ”världsstat”. Det riskerar att leda till andra slags konflikter.
Liberalismen • Även hos de liberala utilitaristerna (”största möjliga lycka åt största möjliga antal”) som Jeremy Bentham finner vi tankegods som återkommer i modern liberal IR-teori. • Bentham var upphovsman till begreppet ”internationell rätt”. • Bentham argumenterade, likt Kant, för att konstitutionella rättsstater bör respektera varandra och följa internationell rätt eftersom detta ligger i deras rationella egenintresse. • I förlängningen kan detta skapa en universell och evig fred.
Liberalismen • Grundläggande utgångspunkter: 1. Universella mänskliga rättigheter. 2. Positivt förhållningssätt till den mänskliga naturen. 3. Internationella relationer kan utgöras av samarbete snarare än konflikt. 4. Utvecklingstro. Människan kan bli bättre, och få det bättre. Stater och det internationella systemet kan förbättras; göra människor friare.
Modern liberalism • Republikansk liberalism följer direkt i Kants och Benthams fotspår; liberala demokratier krigar inte med varandra. • Detta p.g.a. att de har 1. interna politiska kulturer baserade på fredlig konfliktlösning. 2. gemensamma värden. 3. fred stärks av ekonomiskt samarbete och interdependens.
Modern liberalism • Institutionell liberalism/neoliberalism: Pekar på betydelsen av internationella organisationer; vilket inflytande de har och hur de verkar för fred, samarbete och stabilitet. • Woodrow Wilson (am. president 1913-21): internationella organisationer kan förändra internationell politik från ”en djungel till en djurpark”. Upphovsman till Nationernas Förbund 1920 (senare FN). • ’Internationella organisationer’ förstås antingen som mer eller mindre (av stater) oberoende organisationer (som EU eller FN) eller som ”regimer”, d.v.s. uppsättningar av regler normer som reglerar staters samvaro på ett visst område (t.ex. handel, miljö), samt de organisationer som överinser efterlevnaden av reglerna (som WTO).
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • En teori för liberal utrikespolitik: Hur ska liberala stater förhålla sig till varandra; till icke-liberala, hierarkiska, stater; till ”rövarstater”; samt till ”fattiga stater”. • Två grundläggande idéer motiverar Rawls teori: 1. De värsta brotten (’great evils’) i mänsklighetens historia – orättfärdig krig och förtryck, religiös förföljelse, folkmord, svält och fattigdom – är i grunden resultat av politisk orättvisa. 2. Genom att etablera rättvisa, eller åtminstone anständiga (’decent’) institutioner kan vi förhindra sådana brott. I en ”realistisk utopi”, där alla samhällen är ’internt välordnade’ (har rättvisa, eller skäliga, politiska institutioner), kommer sådana brott ej att begås.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • Precis som samhällen internt har en grundläggande institutionell struktur på vilken rättviseprinciper kan tillämpas, så finns även en internationell grundläggande struktur. • Eftersom det handlar om olika slags strukturer regleras de dock av olika slags principer.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • Åtta principer som bör reglera den internationella grundläggande strukturen: 1. Folk är fria och oberoende; deras frihet och oberoende ska respekteras av andra folk. 2. Folk ska respektera internationella avtal och överenskommelser. 3. Folk är jämlika och är parter i de överenskommelser som binder dem. 4. Folk ska respektera plikten att inte intervenera (utom vid fall av grova människorättsbrott). 5. Folk har rätt till självförsvar, men får ej starta krig av andra skäl. 6. Folk ska respektera mänskliga rättigheter. 7. Folk ska respektera särskilda restriktioner när det gäller hur man får bedriva krig. 8. Folk har en skyldighet att hjälpa andra folk som lever under svåra omständigheter som förhindrar dem att skapa en rättvis eller anständig politisk och social regim.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • Observera att aktörerna i Rawls teori varken är individer eller stater, utan ”folk” (eller ”samhällen”). • Ett ”folk” är en grupp av individer, som lever under ett gemensamt styre, som binds samman av att de identifierar sig med varandra (”common sympathies”) och att de har en gemensam uppfattning om rättvisa. • Ett ”folk” ser sig självt som politiskt oberoende, och jämlikt förtjänt av erkännande och respekt. • Ett ”folk” är resonabelt (”reasonable”) i det att det respekterar rättvisa former av (reciprokt) samarbete med andra folk, och att de inte önskar påtvinga andra resonabla folk sina politiska eller sociala ideal.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • Ett ”folk” har följande grundläggande intressen: 1. Försvara sitt politiska oberoende, sitt territorium, och sina medborgares säkerhet. 2. Upprätthålla sina politiska och sociala institutioner och sin politiska kultur. 3. Säkerställa sin självrespekt som folk, vilken vilar på medborgarnas medvetenhet om folkets historia och kulturella prestationer. Detta skiljer ett ”folk” från en ”stat”, som Rawls uppfattar i neorealistiska termer, dvs ett maktinstrument med intresse av att utvidga sitt territorium, tvinga på andra samhällen sin religion, styra över andra folk, eller utöka sin relativa ekonomiska styrka.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • ”Folk” kan delas in i två kategorier, beroende på hur deras interna politiska institutioner är utformade: • ”Liberala folk” uppfyller den ’politiska liberalismens krav’; de har legitima liberala konstitutioner och är demokratiskt styrda. • ”Anständiga folk” (’decent peoples’) är inte internt rättvisa, sett utifrån liberala principer (de accepterar endast begränsad pluralism; ser inte medborgare som fria och jämlika; är inte demokratiskt styrda), men är tillräckligt välordnade för att åtnjuta jämlikt medlemskap i det internationella samfundet. Detta eftersom de inte bedriver en aggressiv utrikespolitik, för att de respekterar vissa grundläggande mänskliga rättigheter, och för att de internt har en ’anständig konsultationshierarki’.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • I sin utrikespolitik bör liberala folk tolerera och behandla anständiga folk som jämlikar. Något annat vore att misslyckas att visa tillräcklig respekt för att det finns olika sätt (utöver liberala) att organisera ett samhälle. • Ett viktigt skäl för liberala folk att tolerera anständiga folk är att de senare säkrar grundläggande mänskliga rättigheter för sina befolkningar; rätt till liv, skydd, egendom, formell jämlikhet inför lagen, och viss åsikts- och religionsfrihet.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • Vilket är argumentet för de åtta principerna? • Rawls återvänder till sin idé om en ursprungsposition; denna gång är det en internationell ursprungsposition. • Frågan är ”vilka former för samarbete skulle fria och jämlika folk (liberala och anständiga) komma överens om under skäliga omständigheter”? • I den internationella ursprungspositionen befinner sig representanter för de olika folken bakom en ’okunnighetens slöja’ där de inte vet hur stort deras folks territorium är eller hur stor befolkningen är, eller vilken relativ ekonomisk och politisk styrka de har. • Givet dessa skäliga omständigheter, och givet folks fundamentala intressen, kommer representanterna att välja de åtta principerna för att reglera samvaron mellan folk.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • I nästa steg går Rawls från ”ideal” till ”ickeideal” teori, dvs från situationer där det finns stater som inte vill eller inte kan respektera ’folkens rätt’ (dvs de åtta principerna). • Bland de åtta principerna inkluderar Rawls principer (nummer 4-8) som liberala stater bör följa för att hantera dessa situationer.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • ”Rövarstater” (’Outlaw states’): Undergräver fredlig samexistens genom att försöka expandera sin makt och sitt inflytande, eller genom att bryta mot mänskliga rättigheter. • Principerna tillåter liberala stater att försvara sig mot dessa rövarstater, och att ta till tvångsåtgärder för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter. Vid krig måste principerna för krigets lagar respekteras (t ex undvika att attackera civila). • Syftet med krig måste vara att få rövarstater att respektera folkets rätt för att därmed kunna bli fullvärdiga medlemmar i det internationella samfundet.
Modern liberalism – Rawls ’Folkens rätt’ • Samhällen tyngda av ogynnsamma betingelser (’burdened societies’), har p.g.a. försvårande ekonomiska och sociala omständigheter svårt att skapa eller upprätthålla liberala eller anständiga institutioner. • I sådana situationer har liberala folk en plikt att hjälpa dessa samhällen att skapa detta slags institutioner, så att de kan bli välordnade och fullvärdiga medlemmar i det internationella samfundet.
Några ord om suveränitet • Vi har redan, i Rawls principer, mött idéer om att ”folk” är ’fria och oberoende’, ’jämlika parter i överenskommelser’, ’ska respektera plikten att inte intervenera’ och har ’rätt till självförsvar’. Vi har också mött idén att ett styre kan vara legitimt eller ej i folkets ögon. • Bakom dessa principer vilar en mer grundläggande princip om ’suveränitet’; en norm – för att inte säga den grundläggande normen – inom internationell politik.
Några ord om suveränitet • Vad är suveränitet? • En odelad, exklusiv rätt att utöva politisk auktoritet inom ett givet territorium. • Suveräniteten har en intern och extern sida: • Intern suveränitet: Politisk auktoritet inom det egna territoriet – ett framgångsrikt hävdande av monopol på det legitima nyttjandet av tvång inom ett givet territorium. De som lever på territoriet omfattas av den av auktoriteten antagna lagarna och reglerna (specificeras av en konstitution). • Extern suveränitet: Oberoende och autonomi gentemot andra stater, eller organisationer (specificeras i internationell rätt).
Några ord om suveränitet • Statssuveränitet är ett relativt modernt påfund: Westfaliska freden 1648 (som avslutade det 30‐åriga kriget mellan protestanter och katoliker) lade grunden för det moderna systemet av suveräna stater. • Tidigare: stadsstater, feudala stater, imperier… • Det medeltida Europa var ett sammelsurium av överlappande auktoriteter. Det närmaste en suverän var Respublica Christiana, som dock hade begränsad auktoritet.
Några ord om suveränitet • Även den Westfaliska statssuveränitet var begränsad; gällde endast de europeiska folken. Ej de ”ociviliserade folken”. • I suveränitetens namn tog sig européerna rätten att kolonisera nya territorier. • Först i och med liberalismens inflytande uppkom idéer om ”populär suveränitet” och ”nationellt självbestämmande” och kolonialismen började betraktas som något moraliskt problematiskt.
Några ord om suveränitet • Suveränitetens framtid? • Försvagas statssuveräniteten genom globaliseringen? (Jackson: gör skillnad på suveränitet – ett juridiskt begrepp – och ekonomiskt oberoende) • EU – är det något nytt (eller återgång till något gammalt)? Ger europeiska stater upp delar av sin suveränitet till EU, eller är det inte något fundamentalt nytt utan blott överenskommelser mellan suveräna stater?
