Internationella relationer

Internationella relationer Realism och liberalism (kap. 5-7)

Rickard Mikaelsson, FD 1



Föreläsning 3 

Baylis, Smith & Owens, kap 5-7   

Realism Liberalism Neo-realism & neo-liberalism

2

För att nå målet – att förklara och förstå – krävs analytiska sorteringsinstrument. Den här kursen komma att fokusera på sex sådana analytiska sorteringsinstrument, eller teoretiska perspektiv. De kan betraktas som inbördes konkurrerande teoriskolor, men kan också komplettera varandra i strävan att nå ökad kunskap om världsliga händelser 3



Föreläsning 3



Föreläsning 4



”De traditionella, etablerade” Realismen Liberalismen Neo-varianterna



”Utmanarna” Marxismen Konstruktivism Feminism Postmodernism

  

   

4

Teoretiska perspektiv 1

Realismen

5



Länge dominerade teoriskola inom studiet av IP/IR.



Djupa rötter:   



Thukdides (ca. 460-399 f.kr) kriget mellan Sparta och Aten Machiavelli (1469-1527), fursten/prinsen, råd Hobbes (1588-1679) Leviathan, ”war of all against all”.

Realismens grunder  

Relativt skeptiskt syn på mänskliga relationer Små möjligheten att genom ökad förståelse och insikt nå moraliska framsteg i mänsklig interaktion  Kritik mot idealismen  Moderna realismens grundare, Hans Moregnthau (Politics among Nations, 1948)  Vi bör betrakta världen för vad den är, inte vad den borde vara

6



Realismens syn på staters agerande



Stater representerar folket 



Den globala arenan präglas av anarki  



Anarki inte samma sak som kaos Avsaknad av överordnad auktoritet

Stater den primära aktören  



Legitimt mandat nationellt

Andra aktörer inte lika betydelsefulla Internationella organisationer speglar staters intressen

Stater agerar utifrån sitt självintresse  

Staters främsta intresse är att säkra sin fortlevnad Alla andra målsättningar är underställt detta intresse 7



Staters överlevnad kan inte garanteras  



Stater strävar efter makt  



Anarkistiskt internationellt system, säkerhet inte garanterad Stater tävlar med varandra för att erhålla makt och säkerhet

Dubbel moralitet    



Stater bör därför försöka säkra sin egen överlevnad Stater kan/bör inte lita på andra för sin överlevnad

En moral för individer En annan moral för stater Stater måste tillåtas en flexibel tolkning av moral Inte utan moral, det är statens moralisk skyldighet mot sitt folk

Stater handlingsutrymme internationellt   

Internationell politik; en strävan efter makt Handlingsutrymmet begränsas av andra stater Ökad makt ger ökat handlingsutrymme.

8



Realismens sex principer (Morgenthau)

1.

Politiken och samhället styrs av objektiva lagar som grundar sig i den mänskliga naturen, som är oföränderlig. Det går att utveckla teorier som förklarar dessa lagar.

2.

Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras som makt. Vi kan därför objektivt förklara dessa handlingar.

3.

Intresse definierat som makt är en universell princip, som gäller över tid och rum. Makt är en persons kontroll över en annan.

4.

Politik är moral, med det kan finnas en motsättning mellan moral och framgångsrik politik.

5.

Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra statens moral

6.

Politik är en autonom sfär. För att förstå politik måste det politiska abstraheras från andra sfärer. Det som utmärker den politiska sfären är intresse definierat som makt. (jurist tänker lag, ekonom tänker ekonomi, realister tänker makt) 9



En realism eller flera? 

Många likheter  Vanligt att dela in realismen i tre delar. 

Klassisk realism 



Modern realism 



Från antiken fram till slutet av 1800-talet.

1939-79, följde debatten med idealismen och förändrades efter Waltz verk.

Neo-realism 

(strukturell realism): 1979-, Kenneth Waltz förnyade teoriskolan med sitt verk Theory of International Politics.

10



Klassisk realism      



Pessimistiskt förståelse av den mänskliga karaktären Människan präglas av en önskan om makt och en vilja att dominera Biologiskt mänskligt beteende Egenskaper som speglas på staters beteende Leder till en kamp mellan stater om makt och inflytande Den starke bestämmer.

”the strong do what they have the power to do and the weak accept what they have to accept” (Melian dialogen). 

Nazi-Tyskland och Tjeckoslovakien 1939  Sovjet och Ungern 1956  Sovjet och Tjeckoslovakien 1968

11



Gemenskap som ett mänskligt behov  Ett

vi och dom tänkande  Leder till nationalism och en acceptans att försvara gruppen. 

Begränsad möjlighet att skapa en fredlig värld  Internationella

avtal har begränsad inflytande  Stater bortser från dem när staten så önskar  Imperialistisk expansion är ett legitimt sätt att nå ökad säkerhet.

12



Moderna realismen     



Neo-realism (structural realism)     



Liknande utgångspunkt som den klassiska realismen Skillnad: inte lika skeptisk till möjligheten att nå internationell ordning Kräver att stater kan säkras om stater agerar förnuftigt. En offensiv kampen om makt och dominans kan underminera statens egna säkerheten Statens egenintresse att respektera etiska och moraliska principer

Pionjär Kenneth Waltz Waltz accepterade Morgenthaus sex principer Men inte den klassiska realismen argument om den mänskliga naturen Nyhet: ett systemtänkande Internationell politik är ett system bestående av enheter (stater) som är sammansatta till en helhet (struktur).

Strukturen dikterar stater beteende  

Strukturen avgör hur stater agerar Eftersom det internationella systemets struktur är, och kommer alltid att vara, präglat av anarki, styrs staters agerande av maktpolitiska principer. 13



Internationella systemets struktur  Organisatoriska

principer

Anarki, avsaknad av överordnad auktoritet  Hierarki, staters skilda inflytande 

 Strukturerande 

enheter

Suveräna stater

 Fördelning

av kapaciteter

Den avgörande faktorn för hur systemet fungerar  Försök att ranka stater  Visar maktförhållanden vid en given tidpunkt  Avgör hur stabilt systemet är 

14



Betydelsen av polaritet  



Bipolära system    



Endast två stormakter Övriga länder kopplade till dessa två Enkelt att uppnå maktbalans Mest stabilt

Multipolärt system   



Studier av internationella systemet uppbyggnad Vilka konstellationer ger stabilitet?

Tre eller flera stormakter Svårare att uppnå maktbalans Mindre stabilt

Unipolärt system    

Endast en stormakt Andra stater försöker underminera stormaktens position Mindre stabilt system Ingen naturlig kraft som samlar länderna i läger 15

Multipolärt system

Bipolärt system

Unipolärt system

Sett ovanifrån Sett från sidan

Platt hierarki

Mindre stabil

Delad hierarkisk ordning Hierarki inom blocken

Mest stabil

Tydlig hierarki dominans av den centrala staten

Mindre stabil 16



Hegemonisk stabilitet.  Världen 

säkerhetspolitiskt bipolär under kalla kriget

Sovjetunionen och USA

 Unipolär 

USA enda supermakten

 USA  



i ekonomiska avseenden

sökte allierade

Tog rollen som garant och finansiär La grunden för internationellt samarbete

Efter kalla krigets slut  USA

inte lika villiga att fungera som garant  Destabiliserar systemet 17



Defensiva realister vs offensiva realister  Defensiva    

Makt är inte det centrala utan säkerhet Stater försöker maximera sin säkerhet Stater kan därför avstå strävan efter ytterligare makt Kenneth Waltz

 Offensiva     

realister

realister

Osäkerhet i det anarkiska system Osäkerhet om andra staters intentioner Makt ger däremot ökad säkerhet Därför strävar stater alltid efter ökad makt Mearshimer 18



Säkerhetsdilemmat  Militär

makt alltid viktigt för stater, ger säkerhet  Militära resurser inte enbart defensiva, även offensiva  En stats ökande säkerhet minskar säkerheten hos andra stater  De börjar rusta för att möta det ökande hotet  Upprustningsspiral  Individuell säkerhet leder till kollektiv osäkerhet  Avtal och överenskommelser har begränsad effekt, osäkerhet  Förebyggande anfall, reducera hotet  Ex. Israels bombningar av kärnvapenanläggningar i Irak

19



Maktbalans Säkerhetsdilemmat kan leda till krig  Säkerhet (fred) genom maktbalans  Staters militära resurser balanseras mot varandra  Krig för kostsamt och därför undviks  Kärnvapen bidrog till maktbalans  Mutually assured destruction (MAD)  Sovjet och USA angrepp aldrig varandra direkt  USA:s starka reaktion vid upptäckten av missiler på Kuba  Missiler underminerade maktbalansen  USA agerade för att återställa balansen. 

20



Neo-klassiska realister   



Betydelsen av politiska ledare     



Försöker koppla enheten till strukturen Åsikt: inte enbart strukturen styr Ambition: finna förklaringar i enheten

Strukturella realister anser att alla stater styrs av samma set av intressen Neo-klassikerna betonar nationella politiska ledare De tolkar världen och sätter mål Politiska ledare gör olika tolkningar Stater har därmed olika mål

Betydelsen av staters förmågor 

Staters möjlighet att omvandla nationella förmågor till statliga förmågor varierar  Stater kan därmed inte ses som enhetliga 21



Kritik mot realismen 

Realismen oförmåga att förklara framväxten av internationella institutioner, normer, och organisation  Sätter delvis den realistiska logiken ur spel.  Slutet på kalla kriget  Sönderfallet av kommunismen, Sovjet & Central och Östeuropa. 

Realismens svar      

Mearsheimer Internationella institutioner och organisationer speglar den internationella maktbalansen Stormakternas verktyg för ökad makt Cementerar maktpositioner Stater främst intresserade av relativa fördelar, inte absoluta fördelar Förklarar varför internationellt samarbete är svårt att uppnå. 22



Världen i grunden oförändlig     



Grundläggande karaktärsdragen i internationella relationer beständiga Lite progression och utveckling i samarbete mellan stater. Samma drivkrafter som påverkade Aten, Sparta, Rom o.s.v. påverkar moderna stater Tidlöshet Världen är inte fredligare idag än för tusentals år sedan.

Skiljelinje mellan nationell och internationell politik     

Nationell politik har förändrats, ex. ökad demokratisering Påverkar inte de grundläggande fundamenten för internationella relationer Staters suveränitet Staters strävan efter egna intressen Säkerhetsdilemmat, krig och maktbalans. 23



Enande dimensioner



Statism     



Survival    



Internationella samfundet bygger på stater Stater är suveräna Maktmonopol inom sina gränser Säkerhet grunden för ett samhälle Strävan efter makt internationellt Främsta egenintresset är överlevnad Intressen kan variera bortom detta Normal moral/rätt kan trumfas av behovet att säkra staten Ex. Guantanamo Bay

Self-help   

Ingen högra auktoritet internationellt Stater måste garantera sin egen säkerhet Problem: säkerhetsdilemmat

24



Case:



Första världskrigets utbrott, alliansbildning och utlösande faktorer



Sex dagars kriget, Israels attack på Egypten.



Kubakrisen, terrorbalans

25



Främsta kritiken mot realismen

1.

Reduktionistiskt • • •

Reducerar internationella relationer till relationer mellan stater byggd på makt. Blindhet för samhällsförändringar Skillnader i tid, kultur, nationella politiska system, socioekonomiska strukturer o.s.v. blir ointressant i realismen.

Blindhet för nya säkerhetshot

2. • •

Fokus på stater Missar nya former av säkerhetshot, exempelvis internationell terrorism, organiserad brottslighet, socioekonomiskt sönderfall o.s.v.

Misslyckanden

3. • • • •

Förklaringar på slutet av kalla kriget? Framväxten av EU? Internationella normer? Hur långt kan man sträcka argumentet om staters egenintresse? 26

Teoretiska perspektiv 1

Liberalismen

27



Liberalism   



Liberalismens rötter 



Filosofer som John Locke, Immanuel Kant, Adam Smith, och John Stuart Mills. Kritiserade den rådande internationella ordningen, alternativ ordning.

Mer positiv människosyn 



En av de större teoriskolorna inom studiet av Internationella Relationer Ökad betydelse efter slutet på kalla kriget The end of history, Fukuyama.

Goda möjligheter till fredlig internationell samlevnad.

I grunden en ideologi    

Människor är rationella varelser Sociala institutioner återspegla denna rationalitet Internationellt samhälle möjligt Ambition att genom samarbete uppnå ökad gemensam nytta, grundat på en rationell insikt om ömsesidigt beroende. 28



Fyra viktiga dimensioner

1.

Mänsklig jämlikhet  

2.

Stater byggda av fria individer     



Rätt till naturliga rättigheter Ex. mänskliga rättigheterna, rätten till utbildning, och religiös tolerans

Naturtillstånd Individer går samman för att skapa gemensamma institutioner för att hantera kollektiva problem; ordning, infrastruktur o.s.v. Det sociala kontraktet. Stater har därför inget egenvärde, utan endast värde i förhållande till de tjänster som den kan ge enskilda individer Tjänster som individen har svårt att skaffa på egen hand.

Olika liberala skolbildningar ser olika roller för staten  

Den nyliberala förespråkar ofta en minimal stat, nattväktarstaten Socialliberalismen; staten har en mer betydande roll i att säkerställa regleringar och fördelning av samhällsresurser. 29

3.

Rätten att äga egendom  

4.

Stark tro på marknadslösningar  



Grundläggande rättighet som ska skyddas. Ytterligheten, Nozick, all form av påtvingad beskattning är stöld.

Överlägsna statlig reglering när det gäller handelsfrågor Både nationellt och internationellt.

Ideologi som bygger på tre nivåer 1. 2. 3.

Individ Stat Internationell struktur 30



Variationer inom liberalismen 

Orsaker till krig   

Imperialism, leder till motstånd Skev internationell maktbalans Odemokratiska stater  



Lösningar: 

Kollektiv säkerhet 

 



De angriper omkringliggande länder De angrips för deras agerande

Världens länder garanterar varandras säkerhet

Global handel, leder till ömsesidigt beroende Global governance, skapa global ordning

Statlig suveränitet  

Positiv liberalism: Starka internationella institutioner och normer, intervention, ”Responsibility to protect” Negativ liberalism: Acceptans för olikheter, ovilja att acceptera tanken om interventioner i oliktänkande stater 31



Otydliga skiljelinjer   



Den nationella och internationella sfären flyter ihop Sociala institutioner skapar ordning nationellt Liknande institutioner/organisationers kan överbygga intressekonflikter och därmed säkerställa fred, tillväxt och frihet internationellt.

Universella värden och intressen 

Kant ”internationell fred nås via inre frihet för medborgare och yttre samarbete mellan stater.”  Det finns universella värden och intressen  Ex. mänskliga fri- och rättigheterna 

Democratic peace theory   

Demokratiska stater går inte till krig mot varandra Bland det närmaste en lag som finns inom samhällsvetenskapen Kan ifrågasättas, USA och Allende. 32



Kosmopolitanism  Människor

är i grunden likadana, oavsett hemvist  De har samma värde  Indelningen av världen i territoriella stater är olämpligt och oetiskt  Nationella gemenskapen överspelad  Globala institutionella lösningar kan tillgodose mänsklighetens behov  På kort sikt mellanstatliga institutioner och regionala parlament  På lång sikt genuina globala forum och institutioner  Vägledning av universella normer, ex. mänskliga rättigheter 33



Ömsesidigt beroende mellan stater  Mutual

interdependence  Världens stater är alla ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad, utveckling och välstånd  Globaliseringen förstärker beroendet 

Olika former av beroende  Ekonomisk 

interdependens

Produktion byggt på komparativa fördelar

 Säkerhetsmässig 

Internationellt samarbete mot spridning av massförstörelsevapen

 Miljömässig 

interedependens

interdependens

Miljöproblem gränsöverskridande, gemensamma lösningar

 O.s.v. 34



Skiftande beroende  Inte

jämnt fördelat  Vissa stater är mer beroende än andra  Beroendet kopplat till makt, men makt är inget entydigt  Makt är sakfrågespecifikt  Stater har makt i vissa frågor, mindre i andra  Leder till kompromiss och samarbete istället för tävlan  Plussummespel, inte ett nollsummespel  Alla parter gynnas av samarbete  Framväxt av internationella organisationer och avtal 35



Säkra internationellt samarbete      



Internationella institutioner och organisationer säkrar samarbete Övervakar efterlevnad Internationella regler och normer Kortsiktiga vinster kan annars underminera samarbetet Spel i ”framtidens skugga” minskar risken för fusk Försakelse av långsiktiga vinster

Minskar misstänksamheten mellan stater 

Avsikter och information kan spridas mellan stater  Stater knyts närmare varandra  Klimat av ge-och-ta  En stats eftergifter idag kan belönas med en annan stats eftergifter imorgon.

36



Neo-liberalism      



Stater är de mest centrala globala aktörerna Andra viktiga aktörer än stater Internationella institutioner är nyckeln till att begränsa den internationella anarkins negativa effekter Fokus; långsiktig absolut nytta istället för kortsiktiga relativa vinster Största problemet är fuskande stater Samarbete inte utan problem, men stater kan skapa starka lojaliteter till institutioner som säkrar nationella intressen

Internationella institutioner  

 

Både formella och informella Formella i meningen av internationell lagstiftning (krigsförbrytelselagstiftningen) eller internationella organisation (FN, WTO) Informella i meningen av internationella normer och värderingar (internationella regimer) Dessa förekommer ofta parallellt och stärker varandra. 37



Hur formas nationella intressen?       

Fokus på inrikespolitiska intressegrupper Konkurrens internt, vinnare utformar statens utrikespolitik Staten inte en enhetlig aktör (kritik mot realismen) Bottom-up perspektiv på staten Staters intressen kan variera över tid och plats Olika regimer, olika policy Skillnad mellan Bush och Obama

38



Case:



Framväxten av internationella normer, exempelvis R2P



Europeisk integration, EU



Globala handelsregler, WTO

39



Kritik mot liberalismen



Utopisk ideologi     



Liberalismen: teori för och av väst   



Tanken om universella värden och intressen är orealistisk och okunnig Blindhet för kulturella skillnader Blindhet för staters svårighet att bygga förtroende Teori som endast stämmer när staters intressen inte hotas Inte när de hotas, ex. USA:s unilaterala agerande efter 9/11

Den globala handeln; inte jämförbara fördelar globalt Förvärrat den globala orättvisan Löser inte underutveckling, ökar exploatering

Kulturell imperialism   

Bygger på en västerländsk samhällsmodell Bygger på västerländska värderingar Betonar inte ojämlikheter, exempelvis mellan kön

40



Neo-realism vs. Neo-liberalism  Anarkiskt   

Olika betydelse av denna anarki Behovet av säkerhet Betydelsen av ömsesidigt beroende, institutioner, o.s.v.

 Möjlighet 





till internationell samarbete

Neo-realism: svårt att uppnå och upprätthålla, bygger på staters acceptans Neo-liberalism: lätt att uppnå om stater har gemensamma intressen

 Aboluta 

internationell system

vs. relativa fördelar

Neo-liberalism: maximering av absoluta fördelar Neo-realism: stater fokuserar på relativa fördelar

41

 Nationella

intressen

Neo-realism: anarki, främst säkerhet  Neo-liberalism: ekonomi och andra policyområden ofta viktigare 

 Staters

makt och tillgångar

Neo-realism: makt och tillgångar av yttersta vikt  Neo-liberalism: fokus på intentioner och preferenser 

 Internationella

institutioner

Neo-realism: Begränsat inflytande över stater  Neo-liberalism: Betydande inflytande på stater 

42

Teoretiska perspektiv 1 

Då var det slut för idag

43