Källa: ”Kvinnor, män och energi: mat, produktion och användning”, FOI

Mersmak av jämställdhet NV Eko, IESN Tord Pettersson Nenet

Nenet www.nenet.se • är oberoende och icke vinstdrivande

• ska öka användningen av förnybar energi, samt miljöanpassad och energieffektiv teknik • har projektdriven verksamhet •ägs av samtliga kommuner och landstinget i Norrbotten. • ingår i ett europeiskt nätverk med hundratals andra regionala och lokala energikontor. • har i dag huvudkontor i Luleå och projektkontor i Umeå och Jokkmokk

Fråga 1: Vem har makten över energibesluten? Motivera ditt svar!

Utgångspunkt 2007 Energibranschen är av tradition mansdominerad.

SCB:s statistik över anställda i åldern 16-64 år i Norrbotten år 2005 visade bl a att andelen kvinnor bland: • verkställande direktörer, verkschefer med flera var 12 procent. • civilingenjörer, arkitekter med flera var 18 procent. • ingenjörer och tekniker var 11 procent. Eftersom dagens energiförsörjning och samhällen i Norrbotten är resultat av tidigare beslut, kan man nog säga att det vi nu ser är resultatet av olika beslut fattade av i huvudsak män.

IESN Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (forts ”energieffektivt företagande”) 2009-2011

NV Eko Norrbottens och Västerbottens energi- och klimatoffensiv (för en hållbar näringslivsutveckling) 2009-2012

Mål/aktiviteter Exempel: - Kick off inkl seminarium om jämställdhet, mångfald m m (bl a Röda korset) - Införande av tal- och översättningsfunktioner på hemsidan (www.nenet.se) - Genomslag i marknadsföring och information (inkl inbjudningar och platsannonser) - Mål att öka jämställdheten - Åtgärder för att intressera och aktivera kvinnliga företagare och intressenter, samt kvinnodominerade branscher - Använda befintliga kvinnliga nätverk - (Även mål att öka medvetenheten om, samt motverka varje form av, diskriminering)

Indikatorer m m Jämn fördelning mellan könen avseende:  deltagare i projekt-, styr- och referensgrupper  nya arbetstillfällen  nya företag  deltagare i aktiviteter  deltagare i seminarier  mm Ex på deltagare i referensgrupper - NV Eko: Röda korset, samisk näring -IESN: Maxkoncernen, Tusen nya ungdomsjobb

Ex från IESN För att nå kvinnliga företagare har bl a: - Inbjudningar skickats till BARBRO (nätverk för kvinnliga byggingenjörer) -Samtliga kommuners näringslivsfunktioner kontaktats i syfte att få förslag på intresserade kvinnliga företagare -Kvinnliga företag erbjudits rådgivning under 1-2 timmars expertbesök på företaget ifråga - Länsstyrelsens pågående projekt inom kvinnligt företagare kontaktats - En företagarträff i energieffektivisering inom handeln planerats in i Luleå (10 nov) - En företagarträff i energieffektivisering för kvinnliga företagare planerats in i Haparanda

Exempel från övriga landet: ”De svenska resultaten visar att kvinnor är kraftigt underrepresenterade i energiföretagens styrelser, lika underrepresenterade som bland svenska företag i övrigt.” ”Resultaten visar också att ensamstående män utan barn gör av med 20 procent mer energi än kvinnor i samma situation, och att män lägger avsevärt mer energi på transporter än vad kvinnor gör.” Källa: ”Kvinnor, män och energi: mat, produktion och användning”, FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut), 2008

Fler exempel: ”Vi är övertygade om att det finns både ekonomiska, ekologiska och sociala vinster med en mer jämställd energibransch.” ”Energibranschen behöver nå alla sina kunder och bemöta dem på individnivå, oavsett kön, etnisk bakgrund eller funktionshinder. Mångfald är en del av jämställdhetsarbetet. En bra mångfald kan ge nya kundrelationer och affärsmöjligheter.” Källa: ”Energi i ett genusperspektiv”, Energikontor Sydost, 2009

Ännu fler exempel: ”Fjärrvärmebranschen står inför ett stort rekryteringsbehov och kommer att behöva attrahera nya grupper av människor. Hållbar utveckling Väst arrangerar därför två workshopar på temat jämställd rekrytering tillsammans med Svensk fjärrvärme.” Källa: www. hallbarutvecklingvast.se, 2010

”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” ”Ett likvärdigt bemötande av alla individer oberoende av kön är en demokratisk rättighet. Dessutom leder ett individanpassat bemötande till större kunskap och intresse för energifrågor i hela befolkningen…” Källa: Energikontor Sydost, 2009

Fråga 2: Vad händer om vi inte jämställdhetssäkrar det pågående energi- och klimatarbetet ?

Fråga 3: Kan ökad jämställdhet i energi- och klimatarbetet ge nya jobb? Motivera ditt svar!

Tord Pettersson www.nenet.se [email protected] 0920-20 02 62, 070-556 29 21