Kommentardel för kultur och språk för tidigare åldrar

January 8, 2018 | Author: Anonymous | Category: Samhällsvetenskap, Psykologi, Educational Psychology
Share Embed Donate


Short Description

Download Kommentardel för kultur och språk för tidigare åldrar...

Description

=

 

 

KURSPLAN LKS110 LKS210 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 2010

   

Kultur och språk för tidigare åldrar    

  1. Inledning  Inriktningen Kultur och språk för tidigare åldrar omfattar kurserna LKS110, 30 hp och  LKS210, 30 hp och består av följande delkurser:  Estetik och pedagogik i de tidiga åldrarna, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU).  Kultur, språk och identitet i förskola och skola, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU).  Barns kreativa praxis, 7, 5 hp (varav 1, 5 hp VFU).  Språklig mångfald, 7, 5 hp (varav 1,5 hp VFU).  Interkulturella perspektiv, 7, 5 hp (varav 3 hp VFU).  Tematiska studier/estetisk fördjupning, 7,5 hp (varav 1,5 hp VFU).  Projektarbete, 10,5 hp och VFU 4,5 hp (totalt 15 hp)  Den högskoleförlagda utbildningen (HFU) i inriktningen omfattar således totalt 45 hp  och den verksamhetsförlagda (VFU) 15 hp. Den verksamhetsförlagda utbildningen är  integrerad i alla delkurserna.  Innehållet i inriktningen är format utifrån läroplanernas beskrivningar av hur försko‐ lans och de tidiga barnaårens skolverksamhet skall genomsyras av ett arbetssätt som  tar sin utgångspunkt i det vidgade kultur‐ och språkbegreppet. I inriktningen ligger  fokus på kunskaper kring kultur, språk och kommunikativ kompetens som korre‐ sponderar med de uppdrag och mål som finns formulerade för förskola, förskoleklass,  fritidshem och grundskolans år 1‐2  i detta hänseende.   

2. Förklaring av centrala begrepp  I inriktningen är således det vidgade språkbegreppet som det vidgade kulturbegreppet  centralt. I förskolans och skolans styrdokument kan dessa begrepp förstås i en ömsesi‐ dig relation. På samma sätt är innehållet i inriktningen uppbyggt kring en oupplöslig  förbindelse mellan kunskapsområdena kultur och språk vilket också blir synliggjort  inom varje delkurs.  

Sidan N av R   

GÖTEBORGS UNIVERSITET  KURSPLAN LKS110 LKS210  Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)  Gäller fr.o.m. vt 10 

    Detta betyder att kursplanens språkbegrepp omfattar såväl barns verbal‐språkliga  mångfald som olika estetiska uttryck och gestaltningsformer för, med och av barn.   Denna vidd av uttrycksformer kan inkluderas i begreppet kommunikativ kompetens som  är ett annat centralt begrepp i inriktningens kursplaner.   Förståelsen av det traditionellt avgränsade estetiska kulturbegreppet vidgas på ett lik‐ nande sätt i inriktningen till att omfatta också en förståelse av kultur som normer, vär‐ deringar och traditioner, men också kultur som sätt att förstå, tolka, agera och skapa  identitet i samtiden. I inriktningen behandlas också det interkulturella perspektivet  utifrån ett synsätt som inkluderar en ömsesidig respekt och förståelse mellan samtliga  medverkande i daglig skolverksamhet.     

3. Professionsaspekter av kursens innehåll  Ett samhällsperspektiv   Innehållet i inriktningen speglar den samhällsomvandling och de förändrade villkor  för socialisation och identitetsskapande som lärare i dagens mångkulturella förskola,  förskoleklass, fritidshem och skola möter. Barnen har, i större utsträckning än tidigare,  olika bakgrund i fråga om kultur och språk samt etnisk och social tillhörighet. Inrikt‐ ningen skall genom sitt val av innehåll bidra till att förbereda de lärarstuderande att  möta dessa olika erfarenheter ‐ såväl kulturellt som socialt. Det interkulturella perspek‐ tivet med ömsesidig respekt och förståelse mellan läraren i förskolan, fritidshemmet  och skolan och det enskilda barnet, är därför centralt.  Samtidigt som barnens bakgrund ser olika ut vad gäller kulturell, språklig, etnisk och  social tillhörighet, delar de ofta erfarenheterna av medialt uppbyggda barn‐ och ung‐ domskulturer. I dessa ofta globala kulturer har estetiska inslag en stor dominans och  barnen erfar här en bred identifikations‐ och förståelsehorisont. Det enskilda barnet  skall kunna orientera sig i denna komplexa globala kultur och en alltmer internationa‐ liserad omvärld. Det skall reflektera över dess innehåll och samtidigt bygga upp en  egen kommunikativ kompetens och förståelse. Ur ett demokratiskt perspektiv är det  nödvändigt att skolan och dess olika verksamhetsformer skapar goda förutsättningar  för att det enskilda barnet skall få använda en mångfald av språkliga uttrycksformer i  sitt lärande. Inriktningen är uppbyggd i syfte att förbereda de lärarstuderande för att  kunna möta barnens behov av att på olika sätt uttrycka och gestalta sina egna gjorda  estetiska erfarenheter. Det icke‐institutionella lärandet som barnet erfar skall mötas  med respekt. Samtidigt måste läraren kunna utmana barnen och visa på alternativa  kulturella och estetiska praktiker. Inriktningen ger kunskap om och färdigheter inom  dessa områden så att den lärarstuderande, genom kunskap om bl. a estetiska läropro‐ cesser, kan stimulera individen och gruppen till ett institutionellt lärande som känns  meningsfullt och angeläget.     Ett ämnesperspektiv  Inriktningen syftar till att ge en bred kunskap om barns kreativa och kommunikativa  utveckling. Den vill också visa på hur samhälleliga förändringsprocesser påverkar för‐ Sidan 2 av 5   

GÖTEBORGS UNIVERSITET  KURSPLAN LKS110 LKS210  Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)  Gäller fr.o.m. vt 10 

    utsättningar för socialisation och identitetsskapande i ett mångkulturellt samhälle.  Ämnesinnehållet är därför format utifrån en tvärvetenskaplig bas av teoretiska per‐ spektiv på kulturell och språklig mångfald inom modern kulturvetenskap. Utifrån hi‐ storiska och kulturella perspektiv på barndom, barndomssyn och samtida teori kring  villkor för socialisation och identitetsbildning i ett senmodernt samhälle läggs under  den första terminens två inledande delkurser en grund för förståelse av de faktorer  som medverkar till att forma barns livsvärldar. Dessa perspektiv kompletteras och rik‐ tas därefter mot ämnesteori från språkvetenskap, estetiska vetenskaper, religionsveten‐ skap, och pedagogik. På så sätt når den studerande fördjupade kunskaper om barns  socialisation, kulturproduktion för barn, barns egna uttrycksformer, kreativitet och  kommunikativa utveckling samt estetiska lärprocesser.     Individ‐ och grupperspektivet   Inriktningen ger kunskap om och förståelse för hur barns symboliska världar konstitu‐ eras i relation till deras omvärld. Deras sätt att formulera frågor och förhålla sig till en  komplex omvärld problematiseras i relation till olika perspektiv på lärande och läro‐ processer såväl vad gäller det enskilda barnet som barn i grupp. Genomgående kopp‐ las den fördjupade ämnesteorin till seminariediskussioner kring såväl styrdokument  för skola och förskola som till didaktiska konsekvenser och lärandets praktiker relate‐ rade till de studerandes reflektionsprocesser under den verksamhetsförlagda utbild‐ ningen. På detta sätt tillvaratas de studerandes praxisspecifika erfarenheter och utveck‐ lar en ökad förmåga att problematisera och formulera frågor kring såväl individens  (barnets) som gruppens (barnens) lärande och läroprocesser.    

4. Genus‐ och värdegrundsperspektiv  Perspektiv på genus, klass och etnicitet genomsyrar inriktningen. Under den första  terminen av inriktningen (LKS110) behandlas dessa perspektiv på en grundläggande  nivå. I den andra delkursen belyses perspektiven utifrån kulturvetenskaplig teoribild‐ ning som ger studenterna verktyg för analys av bl. a. barns identitetsbildning i vårt  senmoderna samhälle. I den andra terminen av inriktningen (LKS210) är perspektiv på  genus, klass och etnicitet fortsatt centrala. Utifrån teoretiska ramverk, aktuell forskning  och studenternas praxisspecifika erfarenheter behandlar den inledande delkursen In‐ terkulturella perspektiv uteslutande dessa perspektiv. Hela delkursen ägnas åt en för‐ djupad reflektion kring genus, klass och etnicitet i relation till värdegrundsperspekti‐ vet. Här är också diskussionen kring innebörder av interkulturell pedagogik central.   

5. IKT – Informations‐ och kommunikationsteknologi  Studenterna ges inom inriktningen färdigheter i litteratursökning inom universitetsbib‐ liotekets samlade databaser; dels genom grundläggande formell utbildning i littera‐ tursökning och dels genom självständiga sökningar. Studenterna ges också möjlighet  att i HFU‐seminarier uppöva en grundläggande förmåga att presentera och redovisa  arbeten/uppgifter med hjälp av audiovisuella redskap i olika medier och tekniker, t. ex.  Sidan 3 av 5   

GÖTEBORGS UNIVERSITET  KURSPLAN LKS110 LKS210  Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)  Gäller fr.o.m. vt 10 

    Internet och DVD.  I samband härmed följer också en diskussion kring sociala och etis‐ ka aspekter på IKT‐användning, särskilt då i relation till pedagogisk verksamhet med  barn i de tidiga åldrarna. Inom det avslutande projektarbetet i inriktningen ges studen‐ terna sedan möjlighet att fördjupa sina färdigheter inom IKT då de kan välja att redo‐ visa sin gestaltning genom digitala media. 

6. Integration  Inriktningen vill bidra till ett integrerat lärande vilket betyder att undervisningen om‐ fattar en mångfald av olika lärandesituationer där de studerandes erfarenheter av  verksamhetsförlagd utbildning och högskoleförlagd utbildning kontinuerligt samman‐ förs och problematiseras. Graden av formalitet i undervisningen varierar också stort  för att på alla sätt stimulera till ett vidgat lärande. Den erfarenhetsbaserade kunskapen  från VFU är genomgående föremål för behandling i strukturerade VFU‐seminarier  inom den högskoleförlagda delen av utbildningen. Dessa VFU‐seminarier ingår som en  del i varje delkurs i inriktningen och är obligatoriska.  Studenterna får också i icke lärarledda basgrupper möjlighet att kommunicera och dis‐ kutera sina erfarenheter av såväl verksamhetsförlagd som högskoleförlagd undervis‐ ning. Här kan diskussioner och samtal kring kurslitteratur, ämnesinnehåll och erfaren‐ heter från VFU äga rum i en mindre akademisk/formell ton. I basgrupperna formuleras  också kollektivt frågor och problem kring individens (barnets) och gruppens (barnens)  lärande. Dessa frågor och problemställningar kan sedan lyftas fram i litteratur‐ och  VFU‐seminarier (se punkt 7. Progression).   Utifrån av HFU formulerade anvisningar, för studenterna processdagböcker under den  andra terminen (LKS210) av inriktningen. Dessa processdagböcker bidrar till en hög  integration mellan ämnesinnehållet i HFU erfarenheterna från VFU och medvetande‐ gör och fördjupar studenternas didaktiska reflektioner. Processdagboken utgör under‐ lag för examination i den avslutande delkursen Projektarbete/gestaltning i LKS210.  Genom den process som här pågår under 10 veckor, reflekteras såväl studentens egna  lärandet som barnens lärande ‐ både enskilt och i grupp.    

7. Progression  Inriktningens första termin (LKS110) ger grundläggande teoretiska kunskaper om  barns symboliska världar och kommunikativa och kreativa utveckling. Genom obser‐ verande och undersökande VFU studerar studenterna därefter barns egna språkliga  och kreativa verksamhet samt estetiskt orienterat pedagogiskt arbete med barn. Inför  dessa observationer ges inom HFU redskap för grundläggande vetenskaplig analys.   Vidare kopplas under den första terminen teoretiska perspektiv på estetiska läropro‐ cesser i kurslitteraturen till praktiska pass/workshops i olika gestaltningsformer. Stu‐ denterna prövar sedan dessa gestaltningsformer i genomförande VFU och får på så sätt  redan under den första terminen möjlighet att utveckla egna grunder för metoder i ska‐ pande och språkutvecklande verksamheter.   Som en förberedelse för det projektarbete av gestaltande karaktär som avslutar inrikt‐ ningsåret, tränas studenterna under den andra delkursen i termin två (Tematiska stu‐ Sidan 4 av 5   

GÖTEBORGS UNIVERSITET  KURSPLAN LKS110 LKS210  Utbildnings‐ och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL)  Gäller fr.o.m. vt 10 

    dier/estetisk fördjupning) också i grundläggande forskningsförberedande arbete. Efter  ett antal föreläsningar kring fördjupande teoretiska perspektiv på barns kreativitet och  estetiska verksamhet, söker studenterna i denna delkurs självständigt litteratur och för‐ fattar en uppsats. Genom denna examinationsform nås progression i vetenskapligt ar‐ betssätt och skrivande.  Genom att självständigt söka litteratur, formulera en fråge‐ ställning och författa en uppsats förbereds så studenterna för kommande uppsatsskri‐ vande inom det Allmänna utbildningsområdet 2 (AUO 2).   De praktiska passen (workshops) har under den första terminen av inriktningen  (LKS110) rustat studenterna med grundläggande kunskaper om konstnärliga metoders  möjligheter. De har också erövrat instrumentella basfärdigheter inom skapande verk‐ samhet med barn. Dessa kunskaper fördjupas och förhöjs i det 10 veckor långa konst‐ närligt orienterade projektarbetet som alltså avslutar inriktningen. De studerande får  under denna period möjlighet att utvecklas och följa med i progression både på ett in‐ dividuellt plan och i en grupprocess. Genom de uppgifter som studenterna här genom‐ för inom VFU blir det också möjligt att ytterligare utveckla de egna metoder för ska‐ pande och språkstimulerande verksamhet som grundlagts under den första terminen.   I de obligatoriska VFU‐seminarierna (se punkt 6. Integration), som ingår i alla delkur‐ serna i inriktningen, problematiseras återkommande didaktiska perspektiv på språk‐ utvecklande verksamhet och i det avslutande projektarbetets processdagbok skall de  studerande ha nått en sådan reflektionsnivå att de omdömesgillt kan göra didaktiska  överväganden kring val av arbetssätt i språkstimulerande verksamhet med och för  barn i de tidiga åldrarna.     

Sidan 5 av 5   

View more...

Comments

Copyright � 2017 NANOPDF Inc.
SUPPORT NANOPDF