Kost och hälsa, jan 2016 (ppt-bildspel)

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi

Kost och hälsa Dick Delbro Vt-16

….My advice 2U

Vad skall vi prata om? • • • • • • • • • •

1. Undernäring. 2. Övervikt. 3. Metabola syndromet. 4. Kosten och hjärt-kärlsjukdomar. 5. Osteoporos. 6. Födoämnesöverkänslighet. 7. Ätstörningar. 8. Kosten och cancer. 9. Särskilda livsmedel. 10. Vitamintillskott i Sverige – bluff eller behov?

1. Undernäring

Järnbrist - ¼ av världens befolkning (fr.a. fertila kvinnor). • Järninnehållet är begränsat i kosten. • I. Höginkomstländer: ”Tomma kalorier” ger energi men inget järn. • II. Låginkomstländer: För lite mat totalt samt förluster vid kronisk tarminfektion (hakmask).

Förebyggande av järnbrist • Ökat järnintag. • Ökat järnupptag (askorbinsyra som ökar järnets tillgänglighet; minskad förekomst av komplexbindare, t.ex. fibrer). • Maskbehandling.

Vitamin A-brist • Främsta orsaken till blindhet. • Tillskott till barn < 5 år minskar dödlighet i mässling och diarré. • A-vitamin finns i animalier (mjölkprodukter, ägg, lever) samt i gröna bladväxter.

Vitamin D-brist • Barn som inte vistas i solen. • Konsekvens av D-vitaminbrist? Rakit/osteomalaci. • Förebyggande?

Brist på vattenlösliga vitaminer • Tiaminbrist (beriberi – bristfällig energiproduktion i citronsyracykeln), niacinbrist (pellagra – diarré, hudförändringar): Bristfällig kost i t.ex. flyktingläger. • B12-folsyrabrist. • C-vitaminbrist (skörbjugg).

Är jodbrist en realitet i Sverige?

2. Övervikt - fetma

Övervikt - (forts.) • • • •

Hur mäter man detta på bästa sätt? BMI: kg / m2. Detta avspeglar ej bukfetma. Midjeomfånget avspeglar bättre bukfetman. Bäst är sagittalt bukmått (=bukhöjden då man ligger på rygg).

Övervikt – fetma (forts.)

3. Metabola syndromet

Metabola syndromet (forts.)

Metabola syndromet (forts.)

3. Kosten och hjärt-kärlsjukdomar

Nya Nordiska NäringsRekommendationer (NNR) En nyhet är att nya NNR mycket tydligare lyfter fram helheten i kosten. Sedan år 2000 har det kommit många studier om hur olika matvanor, eller kostmönster, påverkar hälsan. – Resultatet är samstämmigt – risken för olika sjukdomar och viktuppgång minskar med en kost som består av mycket grönsaker, frukt, fisk, oljor, fullkorn och magra mejeriprodukter. Medan läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, chark och smör innebär ökad risk, säger Irene Mattisson. Nya NNR betonar mer vilken typ av fett och kolhydrater man bör äta än mängden. – Bra fetter är till exempel raps- och olivolja och mjuka matfetter. Bra kolhydrater är fullkorn och fibrer, inte socker och vitt mjöl, säger Irene Mattisson.

Men… • …är det absolut sant att fett utgör en kardiovaskulär risk, och är det självklart att statinernas gynnsamma effekt som sekundärprevention vid IHD är via fettsänkning?

Om det nu inte… • …är fettet som är orsaken till IHD, vad är det då?

LT 2010

5. Osteoporos

6. Födoämnesöverkänslighet

Laktosintolerans? • Betalar vi dyrt för laktosfri mjölk i onödan?

2012

7. Ätstörningar

8. Kosten och cancer.

Cancerframkallande kostfaktorermyt eller sanning? • För det första: Kunskapen om vilka kostfaktorer som är av betydelse är ofullständig. • För det andra: Biomarkörer saknas.

Cancerframkallande kostfaktorer (forts.) • Kosten kan innehålla karcinoger som: - Aflatoxin (från olika mögelsvampar av arten aspergillus; i t.ex. mjölk från kor som ätit kontaminerat foder). - Nitrater (t.ex. processade köttvaror). - Nitrosaminer (bildas t.ex. vid hårdstekning). - Dioxiner (miljöförorening, bildas vid klorförbränning; i fet fisk).

The only strong carcinogen found in the smoked food is 3: 4 benzpyrene, of which 21 ug. was found in smoked trout. As such smoked trout is daily food in some localized regions for the greater part of the year, it might explain the frequency of gastric carcinoma in these regions.

Ämnen som tycks skydda mot cancer • • • • • • •

Karotenoider (i morötter). Vissa vitaminer. Resveratrol (i rött vin – antioxidant). Grönt te. Curcumin (i gurkmeja). Diallyldisulfid (i vitlök). Capsaicin (i chillipeppar).

Curcumin • Hör till ingefära-släktet. • Stammen kokas, torkas, mals.

Kolo-rektal cancer – The hypothesis that a diet high in fibre reduces colorectal cancer risk has been corroborated in the EPIC study. Our findings were published in parallel with the results from the PLCO cohort of the NIH-NCI. In that study, a similar protective effect of fibre on colorectal cancer polyps was observed. Together, these results indicate that fibre is protective both for the development of adenomatous polyps and for their malignant transformation. – The hypotheses that consumption of red and processed meat increases colorectal cancer risk while intake of fish decreases risk is strongly supported by the EPIC results. – The combination of these four dietary factors (i.e. fibre, fish, red and processed meats) plays a major role in colorectal cancer etiology in addition to alcohol intake, obesity and low physical activity.

Folat och risk för kolo-rektal cancer • Har en viktig roll för DNA-syntesen. • För mycket leder till blockad av DNAreparation. • ”För mycket och för lite skämmer allt!”

Antioxidantia och cancer • • • • • •

Vad är fria radikaler? Var kommer fria radikaler ifrån? Vilka effekter har fria radikaler? Vad är antioxidanter? Var hittar man antioxidanter? Skyddar antioxidanter mot cancer?

9. Särskilda livsmedel • Functional foods. • Probiotika. • Prebiotika.

10. Vitamintillskott i Sverige – bluff eller behov?